Sverige har ett överskott av egenproducerad el, men ändå importerar vi el. Hur hänger det ihop? En förklaring är att alla tjänar på att samarbeta över gränserna när det gäller energiproduktion.
På flera håll runtom i landet testar man nu lokala flexibilitetsmarknader. Företag får betalt för att vara energieffektiva och klimatsmarta och hjälper till att skapa balans i elnätet.
De senaste årtiondena har elmarknaderna i Europa blivit mer decentraliserade. I USA har utvecklingen gått åt motsatt håll. Men vad är mest effektivt för att hantera utmaningar kopplade till elförsörjningen framöver?
I juni i år beräknas en ny kraftledning i Närke vara färdigbyggd. En flaskhals mellan norr och söder i det svenska stamnätet försvinner vilket på sikt kan leda till mer utjämnade elpriser i landet.
Fossilfri el är inte bara bra för klimatet. Det ger också lägre elpriser. Vattenfalls portföljförvaltare Tobias Söderberg förklarar hur det hänger ihop.
Elpriserna i Sverige har aldrig varit så höga som under sensommaren 2021. Enkelt uttryckt beror det på väder och vind och import av relativt dyr tysk el. Att Sverige ingår i den europeiska gemensamma elmarknaden gör oss utsatta för tillfälliga svängningar i elpriset.
Utsläppsrätter är det enskilt viktigaste verktyget för att uppnå klimatmålen. Det ger företagen förutsägbarhet och förbättrar chanserna att nå unionens mål om drastiskt minskade koldioxidutsläpp till år 2030.
Fjolåret präglades av riktigt låga elpriser. Det genomsnittliga systempriset på elbörsen Nord Pool har inte varit så lågt sedan år 2000, visar statistik från branschorganisationen Energiföretagen.
I Sverige förbrukar vi omkring 15 000 kWh el per invånare och år. För att vi ska få den el vi behöver – när vi behöver den – sker en tät samverkan, dygnet runt mellan elmarknadens olika aktörer.