Tjugo ord som förklarar dagens elmarknad

För många företag och föreningar har energipriserna ökat i betydelse under det senaste året. Beroende på var i landet man har sin verksamhet, och när man förbrukar energi, varierar kostnaden för att köpa el och värme. Skillnaden i elpris kan i extrema fall vara över tusen procent mellan olika tidsperioder under ett dygn och mellan de olika elområdena i Sverige.

Ett företag kan styra elintensiv verksamhet till en viss tidpunkt så att elprisets variationer spelar mindre roll

Men det är inte självklart att ett fast elpris ger en lägre kostnad eftersom den beror på hur man kan anpassa verksamheten efter priserna. Eller om man kan energieffektivisera så att kostnaderna minskar. Exempelvis kan ett företag styra elintensiv verksamhet till en viss tidpunkt så att elprisets variationer spelar mindre roll. En bostadsrättsförening kan införa sensorstyrd belysning i gemensamma utrymmen så att lamporna helt enkelt bara används när de behövs.

Här nedan förklarar vi tjugo begrepp som kan hjälpa dig att bättre förstå hur energimarknaden fungerar:

20 ord som förklarar elpriset:

Distributionsnät: Ett distributionsnät är utgrenat från en knutpunkt på stamnätet varifrån elen matas ut och fördelas till elanvändare som industri och hushåll. I städer ägs distributionsnätet oftast av en kommunal aktör medan det på landsbygden ofta har samma ägare som stamnätet.

Effektbalans: Om elsystemet har effektbalans vid ett visst tillfälle finns det lika stort utbud som efterfrågan. För att åstadkomma effektbalans räcker det inte med att man under ett år producerar tillräckligt med el för att möta behoven. Det måste vid varje enskilt tillfälle finnas tillräckligt med el för att balansera användningen som varierar mycket under tid.

Effektbrist: Brist på eleffekt är den situation som kan uppstå då det inte finns tillräckligt med elproduktion vid en viss tidpunkt för att möta förbrukningens behov. Effektbristen kan uppstå lokalt eller inom ett större område.

Eleffekt (effekt): Effekt beskriver hur mycket energi som en viss utrustning förbrukar eller hur mycket som en generator producerar under en viss tid. En vanlig dammsugare behöver exempelvis ungefär 1 000 watt när den används. Ett modernt större vindkraftverk har kapacitet att producera strax över 3 miljoner watt, 3 MW, när det blåser bra.
Effekt mäts oftast i watt som också kan beskrivas som joule per sekund.

Elbrist: Kan avse antingen en brist på elenergi eller eleffekt. Brist på elenergi innebär att det sammanlagda behovet av el inte kan täckas av egen produktion eller import på årsbasis.
 
Elenergi (energi): Elektrisk energi är detsamma som elektricitet. Alla elektriska apparater drivs av elektrisk energi. Elektrisk energi kan omvandlas till ljus, rörelse eller värme.

Elområde: Sverige består av fyra elområden: Luleå SE 1, Sundsvall SE 2, Stockholm SE 3 och Malmö SE 4. I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärtom. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i el-ledningarna för att transportera elen från norr till söder vilket avspeglas i priserna för de olika elområdena.
Ett syfte med elområden i EU är att långsiktigt driva utvecklingen av elproduktion till områden där den förbrukas.

Bild: Spotpriset på Nordpool fastställs 24 timmar i förväg och kan följas på bland annat Nordpools webbplats. BILD: Nord Pool

Elspot: Elspot är namnet på den nordiska elbörsen Nord Pools dagliga spotmarknad för handel med el. Där sker den kortsiktiga handeln med fysiska kontrakt. Elproducenterna lägger in bud om hur mycket el de är beredda att leverera i respektive anmälningsområde för olika priser under de nästkommande 24 timmarna. Elhandlarna lägger in bud på hur mycket el i respektive anmälningsområde de tror att kunderna kommer att förbruka under de nästkommande 24 timmarna samt hur mycket de är villiga att betala för den.

Energibalans: Skillnaden mellan producerad och förbrukad elektrisk effekt för ett visst område under en viss period. Positiv energibalans för ett område innebär att den totala produktionen är större än den totala förbrukningen under tidsperioden, och att nettoexporten under perioden därmed är positiv.
 
Energibärare: Energi i olika former som är lämpliga för slutlig användning. Exempelvis elektricitet, vätgas, biobränsle, pellets eller bensin.

FCR: FCR, Frequency Containment Reserve, är ett verktyg för frekvensreglering i elnätet. Exempelvis kan vissa eldrivna resurser i elkunders verksamhet tillfälligt stängas av när frekvensen i kraftnätet behöver öka. Genom FCR kan elkunder på så sätt sälja sin flexibla elkonsumtion. 

Flaskhalshantering: Flaskhalsar handlar om begränsningar i möjlig överföring och uppstår när överföringsbehovet är större än kapaciteten i kraftnätet.

Bild: Elmarknaden består av många aktörer. Bland andra producenter av vatten-, vind- och kärnkraft och elhandlare som köper och säljer el.

Förbrukningsflexibilitet: Kallas ibland även efterfrågeflexibilitet och innebär att elkunder anpassar sin förbrukning efter tillgången på producerad el. Exempelvis att företag minskar sin elförbrukning under perioder med hög belastning och förbrukar mer när det finns överskott. Som elkund finns möjligheten att få ekonomiska fördelar av att vara flexibel med sin energiförbrukning. Som kund till Vattenfall kan man få tillgång till marknaden för förbrukningsflexibilitet (se FCR).

Kapacitetsbrist: Kapacitetsbrist innebär att det inte går att överföra tillräckligt med eleffekt till elanvändare inom ett visst avgränsat geografiskt område. Läs mer om kapacitetsbristens påverkan i artiklarna Här är faktorerna som avgör vad vi får för elpris och Import av el trots överskott – hur hänger det ihop?.

Nord Pool: Elbörsen Nord Pool är en nordisk handelsplats för fysisk elleverans. Nord Pool består av en marknad för kortsiktig handel med fysisk elkraft, så kallad spotmarknad. Läs mer om hur handel på elbörsen går till.

Nasdaq Commodities: På Nasdaq Commodities sker det mesta av den finansiella handeln för den nordiska elmarknaden. På marknaden/elbörsen handlas långsiktiga kontrakt och prissäkringsmöjligheter för dagar, veckor, månader, kvartal och år. Det ekonomiska flödet går från kunden till producenten som exempelvis Vattenfall via elhandlare och elbörsen.
 
Planerbar elproduktion: Med planerbar elproduktion menas vanligen produktion som kan regleras på ett enkelt och förutbestämt sätt. Exempelvis vattenkraft, kärnkraft och värmekraft anses vara planerbar eftersom eleffekten kan styras och förutses. Kraftslag som sol- och vindkraft på en viss plats är inte planerbara eftersom mängden eleffekt bestäms av de aktuella väderförhållandena.

Väderberoende elproduktion: Elproduktion som är beroende av det aktuella vädret, exempelvis hur mycket det blåser eller om solen skiner, kallas väderberoende. Exempelvis är vind-, sol- och vågkraft väderberoende.
 
Spotpris: På spotmarknaden Nord Pool fastställs priset dagligen timme för timme för den närmaste tiden. Priset kallas spotpris och styrs bland annat av om elnätet har kapacitet att överföra elen mellan olika områden. Spotpriset utgör grunden i det rörliga elpriset och visas i öre/kWh. Spotpriset innefattar inte kostnad för exempelvis elcertifikat, ursprung, påslag, moms och elnätsavgifter som också ingår i kostnaden för en elkund.

Stamnät: Stamnätet i Sverige ägs av Svenska Kraftnät och är byggt för att föra över energin från kraftverken till användarna. Alla Sveriges stora kraftverk är idag ihopkopplade via stamnätet. Det svenska stamnätet är även sammankopplat med Norge, Danmark och Finland via växelström och med Tyskland, Polen, Finland och Danmark via likströmskablar.
 
Varför finns det så många begrepp och ord inom energi-området? En förklaring är att det är ett både stort och komplext område som också utvecklas fort. Den pågående omställningen till hållbar energi kräver nya lösningar både inom teknik, affärsmodeller och lagstiftning. Det kräver också nya ord och beskrivningar.

När det dyker upp nya begrepp försöker vi förklara dem så att så många som möjligt ska kunna följa utvecklingen

Här på Energy Plaza publicerar vi löpande artiklar om nyheter och aktuella ämnen. När det dyker upp nya begrepp försöker vi förklara dem så att så många som möjligt ska kunna följa utvecklingen och göra de val som passar den egna verksamheten bäst.