Import av el trots överskott – hur hänger det ihop?

Sverige har ett överskott av egenproducerad el, men ändå importerar vi el. Hur hänger det ihop? En förklaring är att alla tjänar på att samarbeta över gränserna när det gäller energiproduktion.

På onsdagen 17 augusti i år slogs ett nytt prisrekord på el i södra Sverige. Aldrig tidigare hade dygnsmedelpriset varit så högt, 5,70 kr/kWh före skatter och påslag. Den senaste tidens stora snackisar vid middagsborden har varit det svängiga elpriset och varför vi i Sverige med vår billiga elproduktion måste sälja elen vidare och inte kan behålla den själva.

De extrema prissvängningarna inträffade under sommaren då elpriserna vanligtvis är låga

Ett annat exempel är strax före midsommar då timpriset på den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot, var 3,92 öre/kWh i södra Sverige. Samma tid nästa dag var priset 5,35 kr/kWh. De extrema prissvängningarna inträffade under sommaren då elpriserna vanligtvis är låga på grund av mindre förbrukning.

Utländska elpriser påverkar svenska

Den främsta orsaken bakom den kraftiga prisökningen i början av sommaren var framför allt vädret. Det var närmast vindstilla i hela norra Europa. Vindkraften låg i stort sett nere och andra kraftslag med dyrare produktionskostnader var tvungna att användas, som exempelvis kraftverk på kontinenten drivna av dyr naturgas och kol.

De inhemska priserna stiger i takt med de utländska på elmarknaden, vilket framför allt får genomslag i södra Sverige

Eftersom det svenska elsystemet är sammankopplat med det europeiska flödar elen hela tiden mellan Sverige och andra länder. Vid sådana här extrema tillfällen ökar exporten av svensk förhållandevis billig el, från exempelvis vattenkraft, och de inhemska priserna stiger i takt med de utländska på elmarknaden, vilket framför allt får genomslag i södra Sverige. Kriget i Ukraina har lett till att gaspriset har ökat mycket kraftigt under perioder. Samtidigt som importen av gas från Ryssland minskar så har importen av flytande gas, LNG, ökat.

Många bedömare tror att elpriserna nere på kontinenten kommer att stiga under hösten och vintern vilket också kommer att påverka priserna i Sverige.

Nettoexportör sedan 2011

Sedan 2011 har Sverige exporterat mer el än vad vi importerar. Under 2021 uppgick exporten, enligt Energimyndigheten, till 33,9 TWh och importen till 8,3 TWh. Nettoexporten låg därmed på drygt 25 TWh, vilket var ungefär lika mycket som året dessförinnan. Mest el importerar vi från Norge, och största delen av exporten går till Finland, Danmark, Baltikum, Polen och Tyskland.

Den svenska elproduktionen klarar inte av att täcka efterfrågan sett över hela året

Så varför behåller Sverige inte den relativt billiga och hållbart producerade elen självt om vi har haft elöverskott i över ett decennium?

Den enkla förklaringen är: för att den svenska elproduktionen inte klarar av att täcka efterfrågan sett över hela året och för att den importerade elen många gånger är billigare än den svenska.

Elöverskottet finns i norra Sverige där majoriteten av vattenkraftsanläggningarna och flera vindparker är belägna. Därifrån överförs el för att täcka behovet i resten av landet vilket ibland kan leda till flaskhalsar i elöverföringen och en ojämn fördelning. Då uppstår behovet att importera elen istället. Svensk elproduktion efterfrågas dessutom av omgivande länder och det lyfter de svenska priserna. Detta gäller primärt i prisområdena SE3 och SE4 i mellersta och södra Sverige.

Vinterns förväntade effektbrist

Vintern 2021/2022, som var en normalvinter meteorologiskt sett, låg Sveriges elförbrukning som mest på 25 600 MWh/h under en timme i december, årets så kallade topplast-timme. Då räckte inte elproduktionen till för att täcka efterfrågan utan Sverige tvingades importera 1600 MWh från andra länder för att upprätthålla effektbalansen i elsystemet.

Svenska kraftnäts prognos inför årets vinter är att Sverige kan få en effektbrist på 1400 MW under topplasttimmen om det blir en normalvinter, och 2700 MW vid en kallare tioårsvinter. Eftersom elproduktionen framförallt sker i de norra elområdena, men befolkningen och elbehovet för uppvärmning och belysning är mer koncentrerad i södra Sverige, är topplast-timmens förbrukning i de södra elområdena ett problem.

Svenska kraftnät konstaterar också att möjligheterna att hantera underskottet just en kall vintermorgon "kan vara begränsade" om samma vind- och temperaturförhållanden råder i grannländerna där andelen vindkraft också ökar.

Prisskillnader styr import och export

Vanligtvis är det annars priset som styr importen och exporten av el. För även om Sverige är nettoexportör sett över hela året kan vi vara nettoimportör av el under vissa dygn eller månader. Det kan handla om vattenkraft från Norge eller vindkraft från Tyskland, allt efter hur produktionskostnaden för de olika energislagen ser ut för tillfället.

Bra vindkraftsproduktion i exempelvis Tyskland kan göra den tyska elen billigare än den svenska och vi börjar importera

Längre perioder med bra vindkraftsproduktion i exempelvis Tyskland kan göra den tyska elen billigare än den svenska och vi börjar importera. Något som då och då leder till rekordlåga elpriser i hela Sverige, även i de norra elområdena.
Så i ett längre perspektiv tjänar alla på att samarbeta över gränserna när det gäller energiproduktion, även en nettoexportör som Sverige med god tillgång till billig och planerbar elproduktion. Inte minst nu när elbehovet ökar i samhället och andelen väderberoende och icke-planerbara kraftkällor får en större roll.

Kraftbalansen på svenska elmarknaden
Svenska Kraftnäts prognos om den svenska kraftbalansen inför vintern 2022/2023 visar att den svenska kraftbalansen för kommande vinter är jämförbar med prognosen inför föregående vinter, och att ett importberoende finns "under ansträngda effektsituationer".