Jag har aldrig byggt ett datacenter, aldrig kodat i Python och jag har definitivt aldrig sett en pelikan cykla. Jag är alltså ingen AI-expert, snarare en högst medioker promptare. Den här krönikan är faktiskt ett försök att nyttja AI-stöd, men jag får erkänna att prompten nästan blev lika lång som texten och det blev en hel del manuellt efterarbete. Som klimatcoach har dock funderat en hel del kring AI och kanske främst frågan: "Drar AI för mycket ström, eller kan den faktiskt hjälpa oss att spara energi?"
Svaret på frågans bägge delar är, som så ofta: ja.
Visst, AI kräver kraft. Datacenter växer som svampar efter regn, och racken blir varmare än en bastu i Pajala. Men samtidigt visar AI gång på gång att den kan vara en riktig energisparare – om vi bara använder den till rätt saker.
- Google DeepMind lyckades minska energianvändningen för kylning i sina datacenter med upp till 40 % genom AI-optimering.
- Siemens visade att AI-styrning i industrin kan minska elförbrukningen med 15 %, samtidigt som produktionen ökade.
- AI-baserade styrsystem i byggnader har sänkt energianvändningen med 20–30 %, särskilt i kommersiella fastigheter.
Det är alltså inte bara snack – det är hårda siffror.
Från mitt ytterst begränsade perspektiv är datacenter ”maskiner” som förädlar el till information och i bästa fall intelligens. Om hur smarta AI-modeller faktiskt är tvistar de lärde. Det verkar krävas en hel del intelligens för att förstå vad intelligens är, och ännu mer för att komma på hur den man mätas. Simon Willison, en oberoende AI-forskare, har ett eget test: han ber varje ny språkmodell att rita en pelikan som cyklar. Inte bara rita – utan generera vektorkod för bilden. Det är en utmaning som kräver kreativitet, logik och en viss förståelse för anatomi (har pelikanen långa ben? Hur håller den i styret med fjädrar?).
Det är ett test som inte går att fuska på – det finns än så länge inga färdiga svar på nätet. Och resultaten har blivit bättre. OpenAI:s senaste modell tog två minuter på sig att skapa en ganska övertygande pelikan på cykel. Meta’s modell? Mindre imponerande. Men ändå – framsteg.
Det är just den typen av kreativ intelligens vi borde använda för att lösa våra verkliga problem. Som att effektivisera energisektorn och energieffektivisera samhället. AI kan förutse efterfrågan, styra lagring, integrera sol och vind, och minska behovet av reservkraft. En studie från Stanford visade att AI-styrda elnät kan sänka förlusterna med 5–10 % – vilket globalt motsvarar elförbrukningen i ett mindre land. Typ Danmark.
Så ja, AI drar ström. Men rätt använd kan den spara långt mer än den förbrukar.
Vi behöver alltså inte bromsa AI av energiskäl, vi behöver styra den. Mot nytta. Mot effektivitet. Och kanske, om vi har tur, mot en framtid där även pelikaner kan styra en smart elcykel.
Podcast: Hur förändrar AI elmarknaden?
Nyfiken på hur AI påverkar elmarknaden i praktiken? I podden Energy Plaza fortsätter Jens samtalet tillsammans med Jens Zerbst, där de pratar om AI:s möjligheter, risker och hur tekniken förändrar allt från elhandel till beslutsfattande.
