EU sjösätter regelverk för att skydda kunder

Elpriserna i Europa är i grund och botten marknadspriser där ökat utbud ger ett lägre pris och vice versa. Men det finns flera faktorer som gör att priserna i större delen av Europa är mer eller mindre sammanlänkade. Nu föreslår EU och svenska regeringen åtgärder som indirekt gör att gaspriserna inte påverkar priset på övriga energikällor lika mycket.

Priset sätts efter priset för naturgaseldade kraftverk som klarar den sista delen av elbehovet

Elpriset i Europa bestäms på en delvis gemensam marknad. 17 elbörser är sammanlänkade och priset sätts varje dag för det kommande dygnet. Priset sätts där efterfrågan och utbudet möts genom att priset för den sist köpta kilowattimmen också är priset per kWh för hela elområdet. I exempelvis Tyskland används gaseldade kraftverk för att klara effekttopparna, när den väderberoende energin inte räcker till, och priset sätts efter priset för naturgaseldade kraftverk som klarar den sista delen av elbehovet.

Optimal resursanvändning

Elområdena, fyra stycken i Sverige, är sammankopplade med angränsande elområden. Om efterfrågan i ett elområde höjer priset så följer priset i angränsande elområden som säljer till det elområdet med, i mån av överföringskapacitet. I Sverige är det mycket vanligt att de nordliga elområdena säljer till de sydliga elområdena, men elproducenter i Sverige säljer också till elområden i grannländerna. (Se de aktuella priserna och flödena på Svenska Kraftnäts hemsida.)

Att den sist köpta kilowattimmen bestämmer priset per kWh för hela elområdet kallas marginalprissättning. I teorin leder marginalprissättning till en optimalt effektiv resursanvändning. Systemet innebär i regel också att det lönar sig att utveckla och påbörja produktion av el från exempelvis vind- och solkraft som är billigare att producera. Exempelvis om marknadspriset på naturgasproducerad el är 2 kronor per kWh så gör den som producerar vindkraft för 1 krona per kWh, 1 krona i vinst för varje kWh som den säljer.

Enligt många inom EU, inklusive den svenska regeringen, fungerar inte marknaden som tänkt i krigsläget

Elmarknaden i Europa har i stort sett fungerat väl och hjälpt till att öka andelen hållbara energikällor i energimixen under de senaste åren. Men enligt många inom EU, inklusive den svenska regeringen, fungerar inte marknaden som tänkt i krigsläget som inleddes efter Rysslands militära offensiv i Ukraina. Ryssland har under de senaste åren exporterat mycket naturgas till flera europeiska länder och kriget har lett till att priset på gas i augusti 2022 hade ökat mer än tio gånger på ett år.

Eftersom efterfrågan på el överstiger vad som kan produceras från andra energikällor än naturgaseldade kraftverk blir priset satt efter priset från naturgas-elen. Även om exempelvis Tyskland har en större andel el från vindkraft än från naturgas så är naturgasen, en planerbar energikälla, nödvändig för att klara den samlade efterfrågan på el och priset blir anpassat efter vad det kostar att producera el med naturgas.

EU-kommissionens förslag för att minska elprisernas beroende av gaspriserna:

• I första hand låta systemet med marginalprissättning vara kvar, men införa krav på och främja energieffektivisering så att det totala elbehovet minskar och därmed också gasens betydelse. Medlemsländerna föreslås var och ett minska elbehovet med 10 procent fram till vårvärmen i april.
• Införa ett vinst-tak på 180 Euro per MWh. Vinster utöver den summan ska gå tillbaka från elproducenterna till elkonsumenter inom EU.
• Införa en tillfällig fördelning, av vinsten från olje-, gas- och raffinaderiindustrier, tillbaka till elkonsumenter. Allt över en tjugoprocentig vinstökning jämfört med snittet de senaste tre åren ska fördelas till elkonsumenter inom EU.

Mindre förbrukning leder till lägre pris

Enligt forskningsföretaget Energiforsk kan elpriserna i södra Sverige minska betydligt om elkonsumtionen minskar så att naturgaskraftverk inte behövs i samma utsträckning. En studie visar att om hela Europa minskar sin elförbrukning med 10 procent skulle konsumentpriserna i elområde 3 och 4 i södra Sverige minska med cirka 1,70 kronor per kWh. Det innebär ungefär en halvering jämfört med priserna i augusti 2022.

Om företag dessutom lyckas minska sin elförbrukning innebär det i sig minskade elkostnader.
De tre åtgärdena som EU-kommissionen föreslår har förankring i Sverige. EU:s energiministrar försöker i början av oktober att nå en överenskommelse.

I Europa började elpriserna öka utöver det normala redan under 2021 när coronaepidemins effekter började avta och efterfrågan på el ökade. Ökande priser på naturgas, kol och utsläppsrätter, samt låg vindkraftsproduktion i perioder, låg bakom de högre elpriserna. Prisvariationerna mellan Sveriges olika elområden är stor, men i snitt var de svenska elpriserna cirka 60 procent lägre än i Tyskland under 2021.

Dyraste kWh avgör
Den förväntade efterfrågan matchas ett dygn i förväg på elbörsen Nord Pool mot elproducenternas utbud. Det högsta priset inom ett dygn styr prissättningen. Principen kallas marginalprissättning och innebär att den sista producerade kilowattimmen, som uppfyller det totala konsumtionsbehovet, sätter priset.