På flera håll runtom i landet testar man nu lokala flexibilitetsmarknader för att komma tillrätta med dagens kapacitetsbrister. Genom att ge kunder och företag möjligheten att bli leverantörer av effekt får de betalt för att vara energieffektiva och klimatsmarta och hjälper till att skapa balans i det regionala elnätet.
– Idén med lokala marknadsplatser för flexibilitet är klockren. Många företag vill vara med och dra sitt strå till stacken, säger Viktor Gårdö, ansvarig för flexibilitetsprodukter på Vattenfall.
Det är ett fantastiskt bra sätt att kunna optimera nätet medan det byggs ut
– Man vill stötta det lokala elnätet så att fler företag kan etablera sig på orten eller expandera utan att hindras av bristande kapacitet. Det är ett fantastiskt bra sätt att kunna optimera nätet medan det byggs ut, men vägen till en fungerande marknad är långt ifrån spikrak och det är mycket kvar att göra.
Och det är det Vattenfall och andra aktörer nu håller på att undersöka och testa. För tre år sedan startade det EU-finansierade projektet CoordiNet som finns på fyra platser i landet, Uppsala, Skåne, Västernorrland/Jämtland och på Gotland. Här har man på prov skapat lokala flexibilitetsmarknader som utgår från respektive plats olika förutsättningar och problem. Från kapacitetsbrist i storstäderna till olika sätt att exempelvis hantera stora fluktuationer i effektkapacitet som förnyelsebara energikällor för med sig, som på Gotland.
Läs mer om vikten av ett stabilt elnät och hur ditt företag kan hjälpa till
Bra ersättning ett måste
I Stockholmsregionen pågår forskningsprojektet Sthlmflex, som drivs av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution och som har pågått under två vintrar. Syftet är att undersöka hur en välfungerande flexibilitetsmarknad bör se ut och vilka affärsmodeller som krävs för att underlätta för säljare och köpare av effekt att vilja delta. För ersättningen är viktig för att få kunder att vilja investera tid och pengar på att bli leverantörer.
Ersättningsmodellerna måste bli bättre för att det ska finnas ekonomiska incitament att vilja vara med
– Sthlmflex är visserligen bara ett pilotprojekt men hittills har den ekonomiska ersättningen varit väldigt begränsad för företagen, vilket är ett problem. Det är resurskrävande att ansluta sig och ersättningsmodellerna måste bli bättre för att det ska finnas ekonomiska incitament att vilja vara med, säger Viktor Gårdö.
Aktiviteten på Sthlmflex är relativt låg. Förra säsongen avropades 2276 MWh med ett snittpris på 485 kronor, den här vintern låg det på 878 MWh till snittpriset 883 kronor.
Marknadens uppbyggnad
På en flexibilitetsmarknadsplats lägger en elkund, som också vill vara leverantör, ett bud på vad de vill ha betalt per kWh och vilken tid på dagen de erbjuder effektflexibilitet. Mellan säljare och köpare finns en marknadsoperatör som matchar buden, en leverantör av digitala verktyg och ibland en energitjänsteleverantörer och så kallade marknadsaggregatorer som kopplar samman en kunds olika resurser för handel med flexibilitet. Beroende på marknad kan kunder sälja direkt till andra kunder, något som testats på Gotland och i Västernorrland i CoordiNet -projektet, men framför allt till nätägare.
Handeln måste på ett enkelt sätt kunna klämmas in i den dagliga driften
Om leverantörerna ska få intäkter måste de alltså få en beställning, bli avropade, men de kan också få tillgänglighetsersättning utan att bli avropad om man ingått tillgänglighetsavtal, som löper över längre tid. För att öka möjligheten till intäkter har man i CoordiNet också testat att låta Svenska kraftnät köpa resurser för frekvensstöd, mFRR, som ökar chansen för att fler bud avropas.
Måste vara enkelt
– Det måste vara enkelt att delta om det här ska skalas upp och växa på allvar. En större marknad kräver gemensamma standarder och användarvänliga produkter och teknik för att koppla samman verksamheten med marknadsplatsen för flexibilitet. Handeln måste på ett enkelt sätt kunna klämmas in i den dagliga driften, och här har Sthlmflex marknadsplats och verktyg fungerat riktigt bra, de inblandade företagen har nu det som behövs för flexhandel, säger Viktor Gårdö.
Oavsett vilka skäl man som företag har att vilja vara med som flexleverantör är det bra att börja i liten skala
Fastigheter, industrier och elbolag med tillgång till laddstolpar är typiska exempel på flexleverantörer. Ett fastighetsbolag kan exempelvis sälja den aggregerade effekten i ett antal fastigheter genom att reducera värmen en timme, något som inte påverkar inomhusklimatet nämnvärt. Genom att de flesta fastigheter är uppkopplade och digitaliserade idag innebär det inte så stora insatser.
– Oavsett vilka skäl man som företag har att vilja vara med som flexleverantör är det bra att börja i liten skala. Börja med de lågt hängande frukterna, säger Viktor Gårdö.
– Ju mer förutsägbara resurser desto bättre, men det är inte ett krav. Värmepump och elbilsladdning är lämpliga objekt. Det är viktigt att ha kontroll över resursen om man får ett avrop så att inte anläggningen eller de som jobbar på plats utsätts för risker, vilket säkerställs genom att göra en grundläggande förstudie.
Har er verksamhet stor variation i elkonsumtionen? Är ni intresserade av möjligheten att bidra till ett stabilt elnät där ni samtidigt får en inkomst? Läs mer om FCR tjänsten genom att ladda ner vårt white paper. Där beskrivs hela processen och en uppskattning av hur mycket ni kan tjäna genom FCR.
