Vind och sol kan ge mest energi för pengarna

Energisystemet i Sverige förändras i dag från att vara delvis beroende av fossilt bränsle till att helt baseras på förnyelsebar energi. Exempelvis kommer lastbilar i framtiden att drivas av el istället för av diesel och istället för torv eldas kraftvärmeverk av avfall från skogsavverkning – och så vidare.

Det räcker inte med att räkna på vad det kostar att bygga ett kraftverk och jämföra med hur mycket energi det ger

Avvecklingen av fossila bränslen och elektrifieringen av samhället kräver att mer energi produceras i Sverige för att värma byggnader, förse fordon med energi och klara av elbehovet för industri och hushåll. Frågan är: var ska energin komma från?

Om man vill veta vilka energikällor som det lönar sig mest att satsa på så räcker det inte med att räkna på vad det kostar att bygga ett kraftverk och jämföra med hur mycket energi det ger utan det krävs att man också tar hänsyn till flera faktorer. Det finns en standard för att räkna ut den kostnaden som heter LCOE, Levelized Cost of Electricity, och förenklat kan man kalla det för den genomsnittliga kostnaden för elektricitet eller energi. LCOE tar hänsyn till vad det kostar att finansiera och bygga kraftverket, att driva det med underhåll, personal och andra kostnader samt även att avveckla kraftverket – en kostnad som varierar mycket. Med LCOE kan man alltså jämföra vad elen kostar från nya solceller på ett villatak med vad den kostar från ett nytt kärnkraftverk.

Energiomställningen om skiftet till förnybar energi är en förutsättning för att nå klimatmålen.
Läs mer om energiomställningen här

Variationer inom energislag

Forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk har publicerat en omfattande rapport som jämför vad det kostar per kWh att bygga nya kraftverk. Jämförelserna baseras på just begreppet LCOE och slutsatsen är att det varierar mycket både mellan olika energislag, men också inom de olika energislagen. Exempelvis är den lägsta genomsnittskostnaden för landbaserade vindkraftverk 83 öre lägre än den högsta genomsnittskostnaden för solpaneler på villor. 24 öre per kWh som lägst för landbaserad vindkraft jämfört med 107 öre per kWh som mest för solpaneler på villor. Å andra sidan beräknas en solcellsanläggning på en villa kunna ge lika många kWh per kostat öre som vindkraft på land när den senare är som dyrast per kWh.

Här redovisas de olika energislagen i ordning från den potentiellt lägsta kostnaden per kWh till den högsta:

Av alla framtidens kända energislag är det alltså ny landbaserad vindkraft och nya större solcellsanläggningar som har den potentiellt lägsta kostnaden för elproduktion om man ser till anläggningarnas hela livscykel. Mindre anläggningar för solkraft, för hushåll, är den som kan kosta mest per kWh eftersom investeringen blir relativt stor jämfört med hur lite anläggningen kan producera på en ofördelaktig placering under ett solfattigt år.
 
När det gäller hur stor skillnaden kan vara mellan olika anläggningar inom samma energislag är det solkraft för villor och vattenkraft som har den största skillnaden i LCOE-kostnader medan landbaserad vindkraft och el från avfallsförbränning ryms inom ett litet spann.

Ny lagringsteknik

Anledningen till att vissa energislag har relativt stora skillnader mellan den lägsta och den högsta energikostnaden beror bland annat på hur avgörande den geografiska placeringen är, om teknologin för elproduktionen skiftar i effektivitet och kostnad och att vissa tekniker är beroende av vädret som skiftar från plats till plats och mellan åren. För kraftvärme och vindkraft spelar de här faktorerna inte så stor roll medan förutsättningarna för vattenkraft, kärnkraft och landbaserad solkraft skiftar relativt mycket.

För Sveriges energisystem är det inte lika avgörande så länge mixen av energislag ger möjlighet att planera för energiförsörjningen

Ett par viktiga faktorer som LCOE inte tar hänsyn till är vilka möjligheterna är att ta betalt för elen eller om elproduktionen är planerbar. För en enskild producent kan de faktorerna förstås ha en stor betydelse, men för Sveriges energisystem är det inte lika avgörande så länge mixen av energislag ger möjlighet att planera för energiförsörjningen. En annan potentiell teknik som skulle göra väderberoende el mer planerbar är bättre lagringsmöjligheter. Det pågår forskning på flera fronter där vätgaslager och stora batterier är ett par alternativ som det också just nu genomförs praktiska tester som är kopplade till energiproduktion i Sverige.
 
Det finns många faktorer som spelar in i hur lönsamt eller effektiv ett kraftverk är och i den jämförande rapporten beskrivs forskarnas resonemang i detalj. Rapporten om nya energikällor kan läsas i sin helhet på Energiforsks hemsida.