Så ska EU-länderna minska energiförbrukningen

Alla länder inom EU ska minska sin energiförbrukning med fem procent under timmarna med högst efterfrågan och sträva efter en tioprocentig minskning totalt under den kommande vintern. Det är några av förslagen som klubbats av Europeiska rådet för att mildra energikrisen.

Elpriserna i EU är högre än någonsin tidigare. Variationerna inom EU är stora, men elpriserna i EU:s medlemsländer var totalt 35 procent högre under januari till och med augusti i år jämfört med samma period i fjol.

Det är upp till respektive land att peka ut de tio procent av dygnets timmar då elpriset toppar och fatta beslut om energisparande åtgärder

För att tackla de rekordhöga priserna och minska risken för energibrist i vinter beslutade EU:s energiministrar den 30 september om en rad tillfälliga nödåtgärder.

En viktig del i åtgärdspaketet är att minska medlemsländernas elförbrukning. För att rikta in sig på de tider på dygnet då elförbrukningen är som dyrast, och då gaseldad kraftproduktion har en betydande inverkan på priset, införs en skyldighet för medlemsländerna att minska elförbrukningen med minst fem procent under de så kallade topplasttimmarna, då hushåll och företag gör av med som mest el. Det är upp till respektive land att peka ut de tio procent av dygnets timmar då elpriset toppar och fatta beslut om energisparande åtgärder.

Berlin är beroende av rysk gas för sin energiförsörjning och Tyskland har minskat sin förbrukning under 2022, men ska också uppfylla EU:s gemensamma krav på minskad total energiförbrukning.

Åtgärdspaketet uppmanar också till en frivillig minskning av den totala elförbrukningen med tio procent fram till slutet av mars nästa år. För elkunderna i södra Sverige skulle en sådan åtgärd leda till en halverad elfaktura i vinter, enligt en färsk studie från forsknings- och kunskapsorganisationen Energiforsk. Studien konstaterar också att om inga åtgärder genomförs kommer elpriserna i södra Sverige sannolikt att fördubblas den kommande vintern jämfört med genomsnittspriset för januari–augusti i år. Men tack vare minskad förbrukning av el och att hösten har varit ovanligt varm med bland annat minskad gasanvändning i Europa som följd och att det har regnat och blåst mycket så har vatten- och vindkraften kunnat utnyttjas mer än befarat.

Myndigheter ska minska elförbrukning

I Sveriges riksdag finns en bred enighet om att minska elförbrukningen i enlighet med EU:s beslut. Sveriges riksdag har beslutat om två mål för energieffektivisering, dels att den så kallade energiintensiteten skulle minska med 20 procent mellan 2005 och 2020, dels att energiintensiteten ska halveras till 2030 jämfört med 2005.

I början av november presenterade regeringen budgeten för 2023. I den ingår en satsning på 397 miljoner kronor för energieffektivisering av småhus och informationsinsatser för energieffektivisering. Större delen av kostnaden ska gå till investeringsbidrag för konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som tidigare värmts med direktverkande el eller gas.

För perioden 2023–2025 föreslår regeringen att den satsningen finansieras med sammanlagt 1,2 miljarder kronor. Andra satsningar på energieffektivisering är en fortsättning på kommunal energi- och klimatrådgivning till hushåll och mindre företag.

Under september minskade elförbrukningen i Sverige med 4,3 procent jämfört med samma månad 2021

De höga elpriserna verkar ha påverkat elförbrukningen under året. Under september minskade elförbrukningen i Sverige med 4,3 procent jämfört med samma månad 2021. Och det är hushållen som står för hela minskningen, medan övriga elförbrukare – framför allt industrin – ökar marginellt. I siffror är hushållens minskning 18 procent, medan övrigt ökar med en procent.

Fler åtgärder väntas

När EU:s energiministrar möttes i Luxemburg 25 oktober diskuterades ytterligare åtgärder för att få ner de höga gaspriserna. Kommissionen har bland annat lagt fram förslag om gemensamma inköp av gas, ett nytt referenspris för flytande naturgas och ytterligare solidaritetsavtal mellan medlemsstaterna. Ministrarna diskuterade bland annat hur man kan uppnå en ökad användning av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energisystemet samtidigt som användningen av naturgas minskar för att EU ska kunna uppnå kliamatneutralitet till 2050. Ett ytterligare extrainsatt energiministermöte kommer att hållas i Bryssel 24 november

EU:s krisförordning om energipriser

Den 30 september kom EU:s energiministrar överens om tillfälliga nödåtgärder för att minska elpriset:

Medlemsländerna är skyldiga att minska elförbrukningen med 5 procent under timmarna med högst efterfrågan och uppmanas att frivilligt minska den totala elförbrukningen med 10 procent fram till slutet av mars 2023.
Ett tillfälligt intäktstak på 180 euro/MWh införs för kraftslag där producenternas intäkter har varit exceptionellt höga samtidigt som deras produktionskostnader inte ökat (till exempel el producerad från vindenergi, solenergi, biomassabränsle eller kärnkraft). Intäkter däröver ska användas för att finansiera åtgärder som minskar slutkundernas elkostnader.
Producenter från olja-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna som tjänat på prisökningarna ska betala ett ”solidaritetsbidrag” som medlemsländerna kan använda till stödåtgärder, till exempel ekonomiskt stöd till slutkund.

Ytterligare förslag som lagts fram av EU-kommissionen:

Medlemsstaterna ska samordna sina inköp av gas för att få bättre villkor. Under sommaren och hösten har EU-länderna bjudit över varandra för att fylla sina gaslager.
Prissättning på flytande naturgas (LNG) ska ses över för att minska de kraftiga upp- och nedgångarna.

Läs även:
> Energieffektivisering för företag