Publicerades: 2021-10-20 Lästid: 6 min
elförsörjningelnätetLeveranssäkerhet

EU ställer nya krav på hur Sverige hanterar effektbrist

Ladda ner som PDF

Som för alla EU-länder accepteras effektbrist i Sverige endast under en viss tidsperiod varje år i framtiden. Den tiden anges med en så kallad tillförlitlighetsnorm och föreslås nu vara strax under en timme per år.

När en allt större andel av elkraften kommer från väderberoende källor ökar osäkerheten för när och hur el produceras. Det finns teknik och metoder för att kompensera för osäkerheten och för att upprätthålla balansen mellan produktion och förbrukning, effektbalansen. Om förbrukningen inte kan matchas av elproduktionen sätts balansen ur funktion vilket kan leda till allvarliga problem med elförsörjningen.

Om ett land kan påvisa att tillförligheten är för låg, finns det möjligheter att införa mekanismer för säkerställa tillräcklig kapacitet

Inom EU ska effektbalansen uppnås inom en fungerande konkurrensutsatt elmarknad. Men om ett land kan påvisa att tillförligheten är för låg, finns det möjligheter att införa mekanismer för säkerställa tillräcklig kapacitet. Den kan innebära en reservproduktion som exempelvis Sveriges oljedrivna turbiner i Karlshamn eller att man styr en nedstängning av förbrukningen av el, så kallad förbrukningsreduktion.

Nya krav 2025

Processen för att få godkänt för en kapacitetsmekanism är dock omfattande. På europeisk nivå ska den europeiska organisationen för systemoperatörer, ENTSO-E, där Svenska kraftnät representerar Sverige, göra en tillräcklighetsanalys som visar på sannolikheten för effektbrist i olika länder och elområden.

Resultaten från denna analys kan sedan ställas mot en tillförlitlighetsnorm, som bestäms för varje land. Tillförlitlighetsnormen anger under hur lång period som det kan accepteras att ett land har effektbrist. Reglerna framgår av EU:s elmarknadsförordning och de nya kraven för leveranssäkerheten börjar gälla 2025.

Den accepterade tidsperioden med effektbrist, tillförlitlighetsnormen, för Sverige ska uppgå till 0,99 timmar per år

Inför att Sverige ska leva upp till de nya kraven lämnade Energimarknadsinspektionen i slutet av maj ett förslag att den accepterade tidsperioden med effektbrist, tillförlitlighetsnormen, för Sverige ska uppgå till 0,99 timmar per år. Produktion och import av el ska alltså kunna täcka hela det förväntade förbrukningsbehovet 99,989 procent av tiden och en förväntad effektbrist på knappt en timme per år skulle enligt förslaget vara acceptabelt.

För att Sverige ska få lov att ha en kapacitetsmekanism krävs att tillräcklighetsanalysen visar på ett resultat som är sämre än den nationellt beslutade tillförlitlighetsnormen.

Regeringen i förarsätet

I dag har Sverige en så kallad effektreserv som ska upprätthålla en tillräcklig nivå av elförsörjning när den vanliga vatten-, kärn-, vind- och solkraften inte räcker till. Effektreserven består i dag av Karlshamnsverkets kapacitet på 562 MW.

Nuvarande lagstiftning för effektreserven, och kontraktet med Karlshamnsverket, gäller över vintern 2024/25. Om Sverige ska tillåtas fortsätta med en kapacitetsmekanism efter 2025 krävs att Sverige kan visa inför EU att behovet finns, det vill säga att tillräckligheten kommer att vara sämre än den fastställda tillräcklighetsnormen, samt att andra åtgärder för att komma tillrätta med problemet inte är tillräckliga.

Energimarknadsinspektionens förslag till tillräcklighetsnorm är ett första steg om Sverige ska ha kvar effektreserven

– Energimarknadsinspektionens förslag till tillräcklighetsnorm är ett första steg om Sverige ska ha kvar effektreserven, eller någon annan kapacitetsmekanism, säger Niclas Damsgaard som är chefsstrateg på Svenska kraftnät.

– Det är medlemsstaten Sverige som ska ansöka om att få införa en kapacitetsmekanism, så det är regeringen som sitter i förarsätet för den vidare processen.

EU-kommissionen godkände i slutet av augusti den första kapacitetsmekanismen inom det nya EU-regelverket. Det var Belgien som fick sin planering för kraftproduktionen godkänd. Landet ska avskaffa kärnkraft senast 2025 och i den nya planen för att klara efterfrågan, utöver vad marknaden klarar av, så planerar landet en reserveffekt som bland annat inkluderar el genererad av fossilt bränsle, men med utsläppskrav.

Sveriges regering planerar, enligt Infrastrukturdepartementet, att skicka ut Energimarknadsinspektionens förslag för tillförlitlighetsnorm på remiss under hösten för att kunna fatta beslut innan årsskiftet.

Fakta: Reserv utanför elmarknaden
Kapacitetsmekanismens resurser får inte i övrigt vara aktiva i marknaden. Varken som produktionsresurs eller efterfrågeresurs (att man säljer sin möjlighet att vara uppkopplad under en viss period). Syftet med att kapacitetsmekanismen ska vara utanför marknaden är att inte snedvrida konkurrensen. Effektreserven kan fungera som en del av kapacitetsmekanismen förutsatt den godkänns.

Fakta: Svenskt förslag väntas innan årsskiftet
Energimarknadsinspektionens förslag till så kallad tillförlitlighetsnorm för Sverige lämnades till regeringen i slutet av maj. Regeringen kommer att skicka ut förslaget på remiss under hösten och väntas fatta beslut om normen innan årsskiftet 2021/2022.
Förslaget finns som pdf på Energimarknadsinspektionens webbplats.
 

FCR är en annan satsning som ska hjälpa till att undvika effektbrist då allt mer förnybar produktion i form av sol- och vindkraft introduceras. Eftersom frekvenshållning är en av Svenska Kraftnäts (SvK) huvuduppgifter, och sköts tillsammans med de nordiska systemoperatörerna, vänder sig nu SvK till elkonsumenter för inköp av reserver. Företag som har en flexibel elkonsumtion kan ansluta sig till FCR-tjänsten, där de står redo att stänga av delar av sin förbrukning när kraftsystemet behöver det och kan på det sättet hjälpa till att upprätthålla balansen i elnätet samtidigt som de får en inkomst. Läs mer om FCR genom att ladda ner vår guide.

FCR - tjäna pengar på din flexibla elförbrukning

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.