Publicerades: 2022-09-14 Lästid: 8 min
Så fungerar elaffären

Här är faktorerna som avgör vad vi får för elpris

Ladda ner som PDF

Elpriset avgörs av en rad olika faktorer. Väder, pris på andra energiråvaror, valutakurser och överföringskapacitet spelar roll. Priset sätts på den nordiska elbörsen Nord Pool och bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan.
 
Sveriges elsystem hänger ihop med flera andra europeiska länder och påverkas av prisutvecklingen i dem. Från Sverige går elkablar till Norge, Danmark, Finland, Litauen, Polen och Tyskland. Genom dessa länders förbindelser är vi också sammankopplade med övriga Europa. Ytterst påverkas priset därför av utbudet och efterfrågan på el på hela den europeiska marknaden. Högre efterfrågan och/eller minskat utbud av el ger högre priser och omvänt ger lägre efterfrågan och/eller ökat utbud ett lägre pris. Här är faktorerna som påverkar:

Faktorer som påverkar utbudet

  • Vädret: Vädret har betydelse för alla typer av kraftproduktion, till och med kärnkraft. Vindkraft är beroende av var och hur mycket det blåser. Solel är beroende av styrkan på solinstrålningen och antalet soltimmar. Vattenkraft påverkas av snösmältningen, hur mycket det regnat och hur fyllda vattenmagasinen är. Även kärnkraft påverkas av vädret eftersom anläggningarna är beroende av stora mängder kylvatten som cirkuleras från floder och hav. Om det blir för varmt kan det inte kyla reaktorerna effektivt och för varmt vatten kan heller inte släppas ut igen av miljöskäl (vilket till exempel var fallet i Frankrike under värmeböljan sommaren 2022).
  • Underhåll av kärnkraftverk: Alla kärnkraftverk behöver stoppas emellanåt för löpande service och underhåll. Dessa stopp, som ibland kan vara i flera månader, har stor påverkan på priset eftersom varje kärnkraftsreaktor står för en så stor del av elproduktionen. I Sverige finns totalt sex kärnreaktorer fördelade på tre kärnkraftverk, som tillsammans står för 30 procent av Sveriges elproduktion. Priset påverkas även av underhållsstopp vid kärnkraftverk i övriga Europa.
  • Överföringskapacitet: Utbudet och priset påverkas av överföringskapaciteten mellan angränsande elområden. I Sverige finns fyra elområden, som är sammanbundna med varandra och med ett antal elområden i övriga Europa. Elområde 1 i norra Sverige är till exempel förbundet med elområde 2 i Sverige, elområde 4 i Norge och med Finland. Elområde 4 i södra Sverige är förbundet med elområde 3 i Sverige, elområde 2 i Danmark, samt med elområden i Tyskland, Polen och Litauen. Om överföringskapaciteten var obegränsad skulle det vara samma pris i elområden som gränsar mot varandra, eftersom billigare el i det ena området skulle överföras till det andra och jämna ut såväl utbud som pris. Men om överföringskapaciteten inte räcker till så kommer elpriset att bestämmas av den dyraste elen som används inom området. Så är ofta fallet för Sveriges två sydligaste elområden, 3 och 4, som har lägre egen produktion än elområde 1 och 2, samtidigt som elanvändningen där är större.
  • Tillgången på bränsle för att producera el: I Sverige tillverkas elen till 98 procent av fossilfria källor som vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solceller. Men i andra länder tillverkas elen i högre grad av fossila källor som naturgas och kol. Brist på dessa råvaror leder till ökade priser på den el som tillverkas där. Och eftersom våra elsystem är sammankopplade med varandra påverkas även vi i Sverige av ökade priser.
  • Utbudet i närliggande länder och elområden: Eftersom det svenska elsystemet är ihopkopplat med andra europeiska länder påverkas vi av hur utbudet ser ut där. Sverige har ett överskott på el och exporterar runt 30 procent av all el som produceras, vilket påverkar priserna här. Det omvända sker sällan men under några få extremt kalla dagar under vintern kan det bli fråga om import.

Faktorer som påverkar efterfrågan

  • Vädret: Under sommarmånaderna minskar elbehovet vanligtvis eftersom det krävs mindre el kopplat till uppvärmning. Vid extrem värme kan elbehovet dock öka, på grund av ökat behov av luftkonditionering och kylning. Efterfrågan är som allra störst under kalla perioder på vintern.
  • Tillgång och pris på alternativa energikällor: Elbil eller fossilbil? Uppvärmning med el eller andra energikällor? Tillgång och pris på alternativa energikällor påverkar också hur stor efterfrågan blir.
  • Flexibilitet: Trots att spotpriset (dvs. det pris som elbolagen köper in elen för på elmarknaden Nord Pool) varierar kraftigt under dagen är flexibiliteten låg när det gäller att använda elen när den är som billigast. Bristande flexibilitet i elanvändningen under dagen gör att elsystemet blir mer belastat när priserna är höga, vilket drar upp priserna ännu mer.

Övriga faktorer inklusive styrmedel

  • Prissättningsmodellen i sig: Elpriset bestäms dagligen på en europeisk auktion. Prismodellen som används kallas marginalprissättning och innebär att priset avgörs av det sista budet som gör att utbud och efterfrågan blir lika stora. Även om en stor del av elen som handlas kommer från billigare energislag som vattenkraft, betyder det att dyrare energislag som ingår i elmixen kommer att styra det slutliga priset.
  • Handel med utsläppsrätter: Inom EU finns ett system med utsläppsrätter som också omfattar energisektorn. Verksamheter får inte släppa ut mer koldioxid än de tilldelats utsläppsrätter för. För att få släppa ut mer måste man köpa utsläppsrätter från andra verksamheter som släpper ut mindre. Om tillgången på bränsle med mindre koldioxidpåverkan, som naturgas, snörs av och man i stället måste använda bränsle med större klimatpåverkan, exempelvis kol, kommer detta att driva upp priserna på utsläppsrätter.
  • Kostnader för elcertifikat: En del av det pris man betalar som användare är kostnader för elcertifikat, som är ett medel för att styra om produktionen mot mer förnybar el. Producenter av förnybar energi tilldelas elcertifikat som de sedan kan sälja, medan producenter av icke-förnybar energi måste köpa elcertifikat för att kompensera för sin produktion av ”oren” el. Elcertifikaten utfärdas av staten. En allt större andel förnybar el har gjort att antalet utfärdade elcertifikat ökat, vilket gör att priset på dem sjunker.
  • Valutakurser: Eftersom elen handlas på en gemensam nordisk elbörs och prissätts i euro innebär det att den svenska kronans utveckling i förhållande till euron påverkar priset. Om euron stärks i förhållande till kronan innebär det ett högre elpris och omvänt att elpriset sjunker om euron försvagas.

Läs mer:
> Så fungerar handeln på elbörsen
> Import av el trots överskott – hur hänger det ihop?
> Så skiljer sig USA:s elmarknad från vår
> Elavtal, Rådgivning och Elhandel

Ladda ner vår guide!

Vill du öka din kunskap i hur elmarknaden fungerar i Sverige? Vi har samlat allt du behöver veta i vår guide:

elmarknaden - din kompletta guide - vattenfall

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.