VF_clock_rgb 2020-12-21 Lästid: 8 min
EnergiteknikFörnybar energiStadsplanering

Så byggs framtidens städer – ur ett energiperspektiv

Framtidens städer kommer att vara självförsörjande på energi, CO2-positiva och fulla av smarta tekniska lösningar. Det är visionen. 

– Mycket handlar om att uppnå ett cirkulärt samhälle. Hur vi på områdesnivå kan använda energin mer effektivt, säger Magdalena Andersson, Vattenfall.

Kanske har du hört talas om begrepp som plusenergi, mobilitetshubb, klodioxidpositiva områden, energihandelsplattformar och smart styrning, men vad betyder de egentligen? Och finns de ens i dag eller är de fortfarande bara visioner? Energy Plaza tog hjälp av Magdalena Andersson för att bena ut de nya trenderna inom energi. I sin roll på Integrated Solutions, Area Solutions, på Vattenfall Värme är hon med i ett tidigt skede när nya stadsdelar planeras, för att säkerställa innovativa, integrerade och klimatsmarta energilösningar. Kunderna är kommuner och byggherrar med högt ställda klimatmål och som vill ligga i framkant.

– Många byggherrar har gått från att energieffektivisera enskilda byggnader till att titta på hela området. Husen är redan så energieffektiva, man vill ta det till nästa nivå för att komma vidare i hållbarhetsarbetet, säger hon._27A8286_Magdalena_Andersson

Det många pratar om i dag är nollenergi, det vill säga att ett område ska ha ambitionen att producera lika mycket energi som det konsumerar. Energin kan vara fjärrvärme producerad av områdets avfall, solceller på taken, värme och kyla från berggrunden eller lagring av energi via elbilsladdning. Men det riktiga ”buzzwordet”, enligt Magdalena Andersson, är plusenergi. Vilket helt enkelt innebär att området producerar ett överskott på energi. Man tillverkar mer än vad man förbrukar.

– Plusenergi är en väldigt spännande vision! I nuläget är den dock svår att uppnå och om jag ska framtidsspana så tror att den ligger tio, femton år framåt i tiden.

Smart styrning av hela områden

Många av trendbegreppen kring framtidens städer flyttar energiperspektivet från de enskilda byggnaderna till hela områden, precis som Magdalena var inne på. En vision är att göra stadsdelar koldioxidpositiva, en förflyttning från koldioxidneutrala. Då rör det sig om negativa utsläpp, att man fångar in mer växthusgaser från atmosfären än vad utsläppen kommer upp i. Något som kan göras med ökade grönområden, växter på taken och en ökning av förnybar energi i området.

Nytt är att man nu även kan certifiera hela stadsdelar, via högt ställda hållbarhetskrav, exempelvis CityLab. Vilket i förlängningen väntas ge ett mer attraktivt och konkurrenskraftigt område att bo, arbeta och äga fastigheter i.

– För att nå högt ställda hållbarhetsmål kommer vi att behöva ta hjälp av ny teknik och AI, så kallad smart styrning. Det finns redan i dag, men mer utbrett. Då samlar man in data via sensorer som mäter exempelvis temperaturer, fukthalt och närvaro. Målet är energieffektivisera och spara resurser. Här kommer 5G att spela en stor roll.

Utvecklingen går snabbt framåt

Magdalena Andersson nämner också hur man nu istället för att planera klassiska parkeringsgarage lutar mot framtidens mobilitetshubbar. Syftet med en mobilitetshubb är att underlätta för invånarna att transportera sig hållbart och smidigt. Istället för att äga en bil är tanken att man via delningstjänster får tillgång till elbil, elcykel eller elskoter de dagar man behöver. Fordon som man hämtar och sköter om i mobilitetshubben.

– Det vi planerar och bygger i dag ska täcka nästa generations önskemål och behov. Utvecklingen går snabbt framåt, så det gäller att bygga flexibelt och utbyggnadsbart. Det som känns som en ouppnåelig vision i dag, kan fort komma att realiseras.

Hur ser energiperspektivet ut i framtiden tror du?

– Jag tror på lokala energiutbyten i mindre områden. Med handelsplattformar där jag kan teckna energiavtal med min granne via en app. Den som har ett överskott säljer till någon som har underskott. Energin används smartare och elnäten kommer inte att belastas på samma sätt som i dag. Ett cirkulärt samhälle där återvunnen energi är viktig, säger Magdalena Andersson.

Här är de nya energibegreppen!

  • Plusenergiområde. Ett område som är självförsörjande på energi, och lite till. Som producerar mer energi än vad det gör av med, exempelvis via solceller på taken, geoenergi, återvinning av avloppsvatten, fjärrvärme från avfall och högeffektiv isolering.
  • Koldioxidpositiva områden. Att ett område är koldioxidneutralt betyder att området inte släpper ut mer koldioxid i luften än vad som fångas in via grönområden och förnybar energi. Koldioxidpositiva områden är att gå steget längre, och ger negativa utsläpp.
  • Certifieringar på stadsdelsnivå. Trenden går från att certifiera enskilda byggnader ur ett hållbarhetsperspektiv till att inkludera hela områden och stadsdelar. Via Citylab kan man certifiera en hel stadsdel, SGBC är den sammanhållande organisationen i Sverige.
  • Mobilitetshubb. Allt fler stadsdelar planerar för mobilitetshubbar istället för traditionella parkeringsgarage. I hubben finns bland annat elbilar, elcyklar och elskotrar tillgängliga som delningstjänst. Syftet är att boende ska kunna transportera sig på ett hållbart och smidigt sätt.
  • Energihubb. En generell betydelse av ordet är en avlastningspunkt, ett integrerat energilager, där man återvinner ett områdets spillvatten, exempelvis duschvattnet. Man kan alltså återvinna även lägre temperaturer på vatten. Med hjälp av hubben kan överskottet lagras.
  • Smart styrning. Genom att samla in mätdata från ett område kan man centralt styra mot en önskad temperatur i byggnaderna, exempelvis mellan 19 och 24 grader. Genom att kapa de höga topparna sparar man pengar, miljö och energi. Görs med hjälp av AI.
  • Energihandelsplattform (på områdesnivå). På handelsplatsen lägger man bud på vad man vill ha betalt för att öka eller avstå sin energi, det finns redan i dag i Stockholm och Uppsala. Minska konsumtion kan man göra genom att exempelvis stänga av områdets laddplatser under 15 minuter. Öka skulle kunna vara att Uppsala kraftvärmeverk sätter igång ett reservaggregat. Har man överskottsvärme kan man leverera till fjärrvärmenätet, exempelvis via SamEnergi från Vattenfall.
  • Grön finansiering. Förmånliga lån som ges av många banker till företag och projekt som främjar övergången till en fossilsnål ekonomi och som bidrar till hållbarhetsmål. 

cta-magdalena-andersson

Vattenfall Area Solutions

Funderar ni på att ställa om till en hållbar energiproduktion?

Vi arbetar med energiförsörjning och erbjuder energilösningar för stadsdelar och områden. Som att använda energi effektivt, utbyta energi, alternativa energikällor och erbjuda en handelsplattform för köp och sälj av energi och effekt för olika aktörer – samt att minska det totala miljöavtrycket för området.

www.vattenfall.se/inhouse

Vattenfall Värme

Håll dig uppdaterad om det senaste inom fjärrvärme. Här rapporterar vi om fjärrvärmens roll i det nya energilandskapet – där återvunna och förnybara energikällor säkrar en klimatsmart stad och ett bekvämt liv för kunderna.