När lant- och skogsbruk effektiviseras försämras livsbetingelserna för många växter och insekter. Men städernas gamla träd, näringsfattiga jordar och omväxlande bebyggelse kan bli räddningen för viktiga delar i ekosystemen.
Ett träd som är gammalt och får stå kvar ger också flera olika nyttor till andra organismer än ett nyplanterat träd
Ett exempel är gamla lövträd som är värdar för sällsynta insektsarter som inte trivs eller kan leva i andra miljöer. De insekterna, exempelvis vissa fjärilar och flugor, kan bidra med spridning av pollen mellan växter som behöver det under tider på året när de flesta andra växter inte blommar – och då humlor och bin pollinerar. Gamla träd är också viktiga för många svampar och lavar som växer långsamt eller kräver en viss fuktighet, skugga och näring. Ett träd som är gammalt och får stå kvar ger också flera olika nyttor till andra organismer än ett nyplanterat träd av utländsk art.
En befintlig vegetation som har fungerat länge är i sig också mer motståndskraftig än en nyetablerad. När vegetationer försvinner på landsbygden blir de etablerade vegetationerna i urbana miljöer desto mer viktiga baser för att kunna utöka vegetationen med nyplanteringar baserade på de växter som redan finns och trivs.
Gräsmattor kan omvandlas
När fastighetsägare och stadsplanerare väljer att anpassa nyplanteringarna till trender och till marknadens utbud sparas den befintliga vegetationen i relativt liten utsträckning. Men det finns alltså ett stort värde i att spara och bygga vidare med de växter som redan ingår i ett fungerande ekosystem.
En annan orsak till att dagens jordbruksmiljö inte gynnar artrikedom är att själva jorden numera är väldigt näringsrik för att öka växtkraften hos grödorna, men det leder till att växter som kräver näringsfattiga jordar försvinner. Exempelvis har växter som tidigare trivdes bra på slåtterängarna, där man odlade vinterfoder till djuren, nu inte alls samma möjligheter att överleva.
Ett värde med de tidigare så vanliga ängarna var att det växte många olika arter som blommade under olika tider
Ett värde med de tidigare så vanliga ängarna var att det växte många olika arter som blommade under olika tider, vilket gjorde att många olika insekter fann mat och ställen att leva på. Det går att omvandla en gräsmatta till en äng genom att slå, avverka, växterna sent på säsongen efter blomningen och avlägsna växtdelarna som är kvar – på samma sätt som man gjorde förr när man tog tillvara växterna till djurfoder.
Fastighetsägare kan påverka
Som fastighetsägare kan man alltså vara aktiv för att bevara eller öka den biologiska mångfalden genom att bevara gamla träd och låta gräsmattor bli artrika ängar. Boverket uppmanar den som planerar, bygger och förvaltar den byggda miljön i städer och tätorter att stärka växtligheten, grönstrukturen, genom att utveckla den och skapa ny grönska. Boverket har flera vägledningar och kunskapsunderlag för fastighetsägare på sin hemsida.
Vattenfall deltar i flera forskningsprojekt om biologisk mångfald och genomför projekt för ökad artrikedom vid sina fastigheter
Vattenfall deltar i flera forskningsprojekt om biologisk mångfald och genomför projekt för ökad artrikedom vid sina fastigheter. Bland annat har Vattenfall bidragit till att skapa stadsträdgårdar och biodlingar i Berlin. Det planeras också åtgärder från och med 2025 för att öka biodiversiteten i anslutning till Vattenfalls kontorslokaler.
Färre arter
Närmare 70 procent av världens vilda djur, fåglar och fiskar har försvunnit sedan 1970, enligt Världsnaturfondens rapport Living Planet Report 2020. I FN:s globala mål ingår att bevara och öka den biologiska mångfalden.
Stadsgrönskan har sedan länge en mångfunktionell betydelse, visar forskning. Exempelvis ökar den chanserna för djur och växter att sprida sig mellan olika områden. Den underlättar också klimatanpassning och ger renare luft – utöver de estetiska värden som får människor att må bra.
Närmare 70 procent av världens vilda djur, fåglar och fiskar har försvunnit sedan 1970, enligt Världsnaturfondens rapport Living Planet Report 2020. I FN:s globala mål ingår att bevara och öka den biologiska mångfalden.
Stadsgrönskan har sedan länge en mångfunktionell betydelse, visar forskning. Exempelvis ökar den chanserna för djur och växter att sprida sig mellan olika områden. Den underlättar också klimatanpassning och ger renare luft – utöver de estetiska värden som får människor att må bra.
Vattenfall och biologisk mångfald
Biologisk mångfald och naturskydd är ett prioriterat område för Vattenfall. Det är ett av fokusområdena i miljöpolicyn och Vattenfall investerar i långsiktig forskning och genomför flera frivilliga projekt för att stärka biodiversitet lokalt. Läs mer om Vattenfalls arbete för biologisk mångfald:
> Vår ambition för 2030 – ”Mot nettopositivitet för biologisk mångfald”
Biologisk mångfald och naturskydd är ett prioriterat område för Vattenfall. Det är ett av fokusområdena i miljöpolicyn och Vattenfall investerar i långsiktig forskning och genomför flera frivilliga projekt för att stärka biodiversitet lokalt. Läs mer om Vattenfalls arbete för biologisk mångfald:
> Vår ambition för 2030 – ”Mot nettopositivitet för biologisk mångfald”
