Bostadsområdet Fornby i Uppsala värms med lågtempererad fjärrvärme från Vattenfall. Än så länge är lägre temperaturer i näten en relativt ovanlig lösning i Sverige, men nu pekar experterna på att det kan vara del av svaret på framtidens värmebehov.
Kanske har du hört begreppet ”fjärde generationens fjärrvärme”? Det lanserades redan för cirka tolv år sedan av Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad. Kortfattat går det ut på att denna nästa generations fjärrvärme speglar nya teknikval, nya bränslen och ett än mer hållbart uppvärmningssätt. Och det är här de lägre temperaturerna kommer in i bilden.
– Att låta fjärrvärmenätet hålla en lägre temperatur kan ge en rad olika fördelar, främst vid värmeproduktion, men även när värmen levereras till kunden. Lägre temperaturer kan till exempel leda till mindre värmeförlust, säger Helge Averfalk, universitetslektor i energiteknik, till Samspel, forskningsnyheter från Högskolan i Halmstad.
Dagens fjärrvärmenät, eller ”tredje generationens fjärrvärme”, har temperaturer på runt 86 grader i framledningen och cirka 47 grader i returen. Med nästa generations fjärrvärme handlar det om temperaturer mellan 10 och 70 grader och returer på 5 till 35 grader. Lägre temperaturer gör att man också kan använda andra sorters värmekällor, till exempel överskottsvärme från industrier och köpcentrum. Restvärme som i dag generellt sett håller för låg temperatur för att återvinna kan matas in direkt i lågtemperaturnätet eller uppgraderas mycket effektivt med hjälp av en värmepump och matas in i nätet.
– Att ta vara på restvärme är både kostnadseffektivt och samhällsnyttigt. Värmen kostar i princip ingenting och det krävs ingen extra energi för att värma upp våra byggnader. På det sättet kan koldioxidutsläppen minimeras och kunderna kan erbjudas billig uppvärmning, fortsätter Helge Averfalk.
Uppsala i framkant
Än så länge finns eller byggs det olika former av lågtemperatursystem på cirka tio platser i Sverige. Ett fåtal projekt om man sätter det i ett globalt perspektiv, där huvudförklaringen är att det svenska fjärrvärmesystemet redan är väl utbyggt och att branschen är van vid befintlig teknik.
En av dessa platser är Fornby i Uppsala, bostadsområdet som värms av Sveriges äldsta lågtemperaturnät. Det började byggas redan 2011 vilket gjorde Vattenfall Värme till pionjärer i Sverige. Gun Bjurling, som arbetar med nätoptimering på Vattenfall, var med i pilotprojektet i Fornby från start. Hon berättar att en av fördelarna med lågtemperaturnäten är materialet i rören. De låga temperaturerna gör att man kan använda exempelvis PEX-rör, en form av plaströr, istället för stål eller koppar. Det i sin tur gör att det inte behövs svetsare för att lägga rören på plats i marken.
– De är väldigt lätta att lägga på plats i jämförelse. Tanken är att den som bygger husen och infrastruktur även kan göra det här själv. Materialet i sig är inte billigare, men byggkostnaden blir lägre. Rätt intrimmat ska det ska ge mindre värmeförluster och konsekvenser av läckor är mer begränsade, säger Gun Bjurling.
Fokus på nybyggnadsområden
Hon tror att lågtempererad fjärrvärme kan växa i framtiden och då framför allt i nybyggnadsområden. Att använda överskottsvärme i större utsträckning är en fråga som blir viktigare för både fastighetsägare och energibolag som vill ligga i framkant gällande hållbarhet och klimatsmarta lösningar. Men hyresgästerna då? De har samma bekväma inomhustemperatur och leveranssäkerhet som med de traditionella näten, berättar Gun Bjurling.
Och intresset för de lågtempererade fjärrvärmenäten sprider sig. I den nya stadsdelen Ranagård i Halmstad ska det inom tre år byggas cirka 400 bostäder, samt äldreboende, förskolor och skola. Fokus ligger på boende för en hållbar livsstil. Området ska värmas av ett nytt lågtempererat fjärrvärmenät med en temperatur på 65 grader. Tekniken är helt ny och utvecklad på Högskolan i Halmstad.
– Det händer mycket spännande just nu. Utöver Ranagård har vi flera andra projekt på gång, både på EU-nivå och nationellt, säger Helge Averfalk till Samspel.
