Uppsala skapar en av Europas första energipositiva stadsdelar

– Hållbar utveckling handlar om att samverka. Det finns ingen lag på att man måste jobba med hållbar utveckling – så därför handlar det istället om att vi verkligen vill samarbeta för att uppnå detta. Det behövs fler energipositiva områden där vi själva har möjlighet att producera den energi vi använder, istället för att den ska transporteras över hela landet. Vårt jobb är att fundera kring och planera för hur vi kan få till den cirkeln. 

Det säger Lise-Lott Larsson Kolessar, som arbetar som hållbarhetsstrateg och processledare på White Arkitekter inom projektet PED-ID, Positive Energy Districts. Projektet startade i början av 2021, och undersöker möjligheterna att göra Uppsala Business Park till en energipositiv stadsdel, genom ett samarbete mellan flera viktiga aktörer. Några av de medverkande i projektet är fastighetsbolaget Klövern, White Arkitekter, Uppsala kommun samt Chalmers och Vattenfall.

Magdalena Andersson, sales manager på Vattenfall Värmes Area Solutions betonar att Uppsala Business Park är ett särskilt intressant område utifrån ett energiperspektiv:

– Vattenfall har länge levererat energi på området, och genom att vara med i det här projektet kan vi fortsätta utmana oss själva tillsammans med andra drivna aktörer och ligga i framkant. Vi vill utveckla både hur man kan öka andelen återvunnen energi och hur man i framtiden kan använda energi på ett mer flexibelt, kostnadseffektivt och cirkulärt sätt. Vattenfalls mål är att vi ska kunna leva fossilfritt inom en generation, och det klarar vi inte av själva, utan vi behöver samarbeta.

Stadsdelarna som ger energi

En energipositiv stadsdel är ett område som producerar energi, istället för att bara konsumera den. Städer utgör bara 3% av jordens totala landmassa, men står för 70% av de globala energiutsläppen. Det innebär att städer är helt centrala för klimatomställningen och arbetet med att nå hållbarhetsmålen.

– Att kunna ta tillvara all överskottsenergi, återanvända den på rätt sätt och titta på hur man lokalt kan producera och lagra energi över tid är något av det viktigaste som karaktäriserar en energipositiv stadsdel. Förnybar energi, exempelvis lokalproducerad solel, och lokala lagringsmöjligheter blir centrala frågor. Målet är att kunna använda rätt energi och rätt mängd vid rätt tidpunkt, helt enkelt, säger Magdalena Andersson.

Att ta tillvara överskottsenergi, återanvända den och titta på hur man lokalt kan producera och lagra energi är något av det viktigaste för en energipositiv stadsdel

Uppsala Business Park är en stadsdel under utveckling med goda förutsättningar – och inom projektet ryms många insikter om hur man kan optimera energianvändningen. I området finns exempelvis en stor andel producerande företag med överskottsvärme, där ambitionen är att kunna ta tillvara och återvinna energin som används. Samtidigt har projektet undersökt vad som krävs energimässigt för att en verksamhet ska bli självförsörjande, hur man kan jobba effektivt med lokal energiutvinning och vilka nya tekniker som kan användas för lagring av energi.

Uppsala Business Park är en pionjär i arbetet med energipositiva stadsdelar, och en del av ett övergripande internationellt pilotprojekt. Parallellt pågår arbete i både Tjeckien och Österrike, som en del i EU:s mål om 100 klimatneutrala städer till 2030. Tack vare Uppsalas egna tradition av samverkan mellan kommun, näringsliv och forskning fanns bra grunder för projektet. Som kommun har Uppsala satt upp energi- och klimatmål att staden ska vara klimatpositiv till 2050. Projektet för Uppsala Business Park är en viktig del i det arbetet.

Gemensam sak för klimatmålen

En viktig nyckel för projektets framgång är samarbetet och engagemanget aktörerna emellan, berättar Lise-Lott Larsson Kolessar. Hon understryker att samarbetsformen egentligen är själva innovationen för projektet:

– Att samverka är A och O för att hitta nya affärsmöjligheter och fungerande modeller tillsammans. Organisationerna ska både kunna orka och vilja sätta av resurser för detta – för alla måste hjälpas åt om vi ska kunna uppnå hållbar utveckling. Det är alltid mer effektivt att samverka kring en sådan här sak, än om var och en ska skapa sina egna delar separat. Alla lär sig nya saker av varandra, så det blir en win-win för alla parter.

De öppna diskussionerna i det här projektet har varit otroligt värdefulla, och samtidigt krävt mycket av alla inblandade

– De öppna diskussionerna i det här projektet har varit otroligt värdefulla, och samtidigt krävt mycket av alla inblandade. Det är stora frågor vi diskuterar, och alla parter har olika intressen som ska komma till sin rätta. Vattenfalls roll har framför allt handlat om att bidra med en energispecifik kompetens, där vi bland annat har undersökt och levererat nyckeltal för att se vilka målsättningar som varit rimliga. I ett sådant här projekt kan vi verkligen dra nytta av varandras expertis och insikter, bekräftar Magdalena Andersson.

Både Lise-Lott Larsson Kolessar och Magdalena Andersson betonar vikten av att arbeta mot ett gemensamt mål, och att de i samverkansprocessen lagt ner mycket tid på att formulera detta. Med flera olika fastighetsägare finns skilda ekonomiska incitament, och att vara lyhörda för varandras olika förutsättningar och gemensamt hitta lösningar för att få ihop dessa i ett nytt energilandskap har varit centralt i projektet.

Målet: en förankrad färdplan

Målet som sattes för PED-ID är en väl genomarbetad och förankrad färdplan för hur Uppsala Business Park ska kunna bli en energipositiv stadsdel. I juni 2022, när projektet avslutas, lämnas arbetet vidare till aktörerna som kan påbörja nästa steg för att göra verklighet av planerna.

Under projektets gång har en energi- och klimatbudget vuxit fram, som innehåller olika principer, koncept och scenarion som krävs för att nå målet med PED-ID. Budgeten innefattar allt från en energikartläggning för existerande byggnader till hur både befintliga och nya byggnader kan energioptimeras. Som en del i det internationella projektet ska slutresultatet även sammanfattas i en rapport till EU. Parallellt arbetar det lokala samverkansprojektet med att ta fram en film som beskriver vad ett energipositivt område är, och i april 2022 håller Klövern ihop med parterna ett gemensamt lunchseminiarum på temat.

– Det roligaste med ett sådant här projekt är att vi ser att det går att samverka om sådana här affärskritiska saker. Samtidigt är det stimulerande för alla inblandade att kunna få visa upp och kommunicera kring arbetet med hållbar utveckling i ett större sammanhang. Det har varit ett otroligt öppet klimat i gruppen längs vägen, alla bjuder på sig själva och vågar prova och lära sig nya saker, avslutar Lise-Lott Larsson Kolessar.