Det finns potential för mer vindkraft i Sverige. Men många satsningar stupar i dag på grund av utdragna tillståndsprocesser och otillräcklig lokal förankring.
Låg befolkningstäthet, en lång öppen kust, bergskedjan Skanderna och många åsar. Sverige har utmärkta förutsättningar för vindkraftsproduktion. Vindkraft är också den elproduktionsteknik som i dag har lägst kostnader, och elproducenter investerar i hög grad i energiformen.
Men ännu mer kan ske. Många tillståndsprocesser stöter idag på hinder trots att de tekniska förutsättningarna finns.
Tillståndsprocesserna är stoppklossar. Det är där mycket stupar
– Tillståndsprocesserna är stoppklossar. Det är där mycket stupar. Det beror i de flesta fall på att det saknas tillräcklig lokal förankring, säger Åsa Elmqvist, vindkraftsexpert vid Energiforsk, de svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsbolag.
Nyttan med en ny vindkraftanläggning måste uppfattas som större än nackdelarna av lokalsamhället. I annat fall blir resultatet överklaganden, långdragna processer och upprörda känslor. Det här är något som inte har blivit lättare med tiden, säger Åsa Elmqvist.
– Det byggs mycket vindkraft, men ju mer det byggs desto mer patrull stöter man på, eftersom det blir fler och fler som påverkas. Det finns inte hur många nya platser som helst att ta till.
Samtidigt är utbyggd vindkraft en nyckel för att nå målet om 100 procent förnybar energiproduktion i Sverige år 2040. Det förutsätter en ökad årlig produktion på minst 100 TWh, motsvarande cirka 70 procent av dagens elanvändning.
Ny strategi för vindkraftsutbyggnad
I januari 2021 presenterade Energimyndigheten och Naturvårdsverket en ny nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Vindkraften ska fördelas på ett lämpligt sätt över landet utifrån både ett elförsörjningsperspektiv och med hänsyn till andra markanvändningsintressen, skriver myndigheterna. Utbyggnaden ska ske där behovet av energiförsörjning är som störst.
Myndigheterna föreslår även att kommunernas beslut kring ny vindkraft ska komma tidigt i processen och bli bindande.
– Det är bra. Ökad transparens och förutsägbarhet är nödvändigt om vi ska få mer vindkraft till stånd, säger Åsa Elmqvist
När det funkar bra känner man sig delaktig
Den planeringsprocess som föregår tillståndsprocessen ska få ökade resurser. Det är här man har chansen att förankra planerna lokalt. I nästa fas är det oftast för sent.
– Det finns flera goda exempel där man framgångsrikt har jobbat med lokalsamhällen, bland annat i Dalarna. När det funkar bra känner man sig delaktig, men det blir väldigt dåligt när man känner sig överkörd och att här kommer någon utifrån och exploaterar min närmiljö, säger Åsa Elmqvist.
Även solkraft kräver förankring
Vid sidan av vindkraft är solenergi en förnybar energiform på tillväxt. Där finns inte på motsvarande sätt något motstånd. Åsa Elmqvist tror att det delvis kan vara en tidsfråga.
– Solen ligger lite efter vindkraften i Sverige. Solkraften är småskalig, det är ofta privatpersoner som investerar och man har fortfarande ekonomiska incitament från staten. Så var det med vindkraft för tjugo år sedan. Jämför man med vindkraften, som hörs, syns och är i konflikt med andra markanvändningsintressen, är opinionen svag. Men det har börjat höjas röster politiskt kring att man vill använda stora områden jordbruksmark för solkraftsproduktion.
Så ska produktionen av hållbar vindkraft öka:
Den nationella strategi för en hållbar vindkraft som Energimyndigheten och Naturvårdsverket presenterade för regeringen i januari 2021 finns i sin helhet här.
Vägledning för hållbar vindkraft:
Vägledningen för hållbar vindkraft i Dalarna bygger på en dialogprocess med elva organisationer som representerar olika samhälls- och vindkraftsintressen. Läs vägledningen som är utgiven av Länsstyrelsen Dalarna.
Mer vindkraft är eftersträvansvärt men skaparäven utmaningar i kraftsystemet
Utbyggnaden av vind- och solkraft innebär stora utmaningar för hela energisystemet. Det har att göra med vårt kraftsystem där frekvensen vid 50 Hz måste hållas för att undvika kortslutning.
Läs mer om effektbalans i nätet
När alltmer sol- och vindkraft introduceras ökar behovet av frekvensreglering eftersom en sådan elproduktion är väderberoende och därför mer ojämn än till exempel kärnkraft. Få företag känner till att de har möjlighet att stötta utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion genom att ansluta sig till en frekvensregleringstjänst som FCR, och samtidigt tjäna pengar på det.
Läs mer om frekvensreglering och FCR tjänsten genom att ladda ner vårt white paper. Läs även om hur FCR blev en hållbar inkomstkälla för Gränges.
