Sol, vind, vatten eller kärnkraft?

Naturliga vattenflöden vid kraftverk, skydd för naturen vid vind- och solkraftsanläggningar och hållbar reglering av vattennivåer. Det är några av skärpningarna för miljömärkningen Bra Miljöval för elenergi.

Utbyggnaden av förnybar el har gått fortare än förväntat och snart försvinner möjligheten för nya anläggningar att få ekonomiskt stöd genom så kallade elcertifikat. Systemet med elcertifikat har snabbat på omställningen till förnybar el, men har nu spelat ut sin roll.

Teknik som tar tillvara energi från vatten, vind och sol är inte något nytt. Redan i antikens Grekland gick vattenhjulen och i Sverige har det funnits kvarnar sedan 1200-talet. Sol-, vatten- och vindkraft har genomgått en enorm utveckling.

Än idag produceras massvis av el med fossila energislag, främst i utlandet. För att klara klimatmålen måste de fasas ut. Så vilka energislag kommer vara ledande om tjugo, trettio år?

Det finns potential för mer vindkraft i Sverige. Men många satsningar stupar i dag på grund av utdragna tillståndsprocesser och otillräcklig lokal förankring.

I dag byggs vindkraftverk med större rotorer än vad man brukade tro att tornet kunde vara högt. Effekten ökar, och vindkraften blir intressant på fler sätt än tidigare.

Vårt behov av el kommer att öka stort de närmaste åren. Det ställer krav på ett stabilt kraftnät och en tillförlitlig energiproduktion. Men hur ska leveransen av el garanteras när produktionen blir mer väderberoende?

Den ökande andelen av vind- och solkraft kräver nya lösningar för bibehållen leveranssäkerhet. De tekniska lösningarna finns redan, menar Chalmersforskaren Lisa Göransson.

Coronapandemin har lett till en historisk möjlighet för en omstart som bidrar till mer hållbara, effektiva och säkra samhällen. Klimatpolitiska rådet anser att Sverige måste investera för en omställning av energiförsörjning och basindustri.