Utbyggnaden av förnybar el har gått fortare än förväntat och snart försvinner möjligheten för nya anläggningar att få ekonomiskt stöd genom så kallade elcertifikat. Systemet med elcertifikat har snabbat på omställningen till förnybar el, men har nu spelat ut sin roll.
Systemet med elcertifikat infördes den 1 maj 2003. Målet var att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor, genom att fungera som ett ekonomiskt stöd under utbyggnadsfasen.
Den förnybara elproduktionen har helt enkelt blivit lönsam utan elcertifikaten
– Syftet med elcertifikaten var att täcka upp för de extra kostnader som utbyggnad av förnybar energi ofta har under utbyggnadsfasen, när kostnaderna är högre än elintäkterna, för att gynna investeringar i förnybar elproduktion, säger Pernilla Norwald, handläggare för elcertifikat på Energimyndigheten.
Och systemet verkar ha uppnått sitt syfte. Sedan det infördes har miljontals certifikat delats ut och den förnybara elproduktionen i Sverige har ökat med över 47 terawattimmar. Det motsvarar mer än en tredjedel av Sveriges elanvändning. Stödet har framför allt gått till utbyggnad av vindkraft, som är det snabbast växande energislaget i Sverige, men har även tilldelats producenter av vattenkraft, biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.
Snabbare utbyggnad än väntat
Men nu går systemet med elcertifikat mot sitt slut. Utbyggnadstakten av förnybar energi har gått snabbare än förväntat, vilket bland annat förklaras av en snabb teknikutveckling för vindkraften, och det satta energimålet har nåtts tio år i förtid. Pernilla Norwald konstaterar att det inte längre är elcertifikaten som driver på utbyggnaden av förnybar elproduktion.
– Det finns en inbyggd regel i systemet som gör att när utbudet ökar till en högre nivå än efterfrågan, går priset på elcertifikat ner, och det är det vi ser har skett. Den förnybara elproduktionen har helt enkelt blivit lönsam utan elcertifikaten, säger Pernilla Norwald.
Anläggningar som tas i drift senast den 31 december i år har möjlighet att fortsatt söka elcertifikat
Regeringen beslutade därför i fjol att 2035 ska bli slutåret för stödet. Anläggningar som tas i drift senast den 31 december i år har möjlighet att fortsatt söka elcertifikat, som ger stöd under upp till 15 år, dock senast fram till stoppåret 2035.
En anläggning som nyligen tilldelades certifikat är vindkraftparken i Lyngsåsa, Alvesta kommun, som består av 22 turbiner och har en beräknad normalårsproduktion på 316 gigawattimmar per år vilket kan ge el till motsvarande 80 000 hushåll.
Marknad för Sverige och Norge
Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge haft en gemensam elcertifikatsmarknad. Det innebär att handeln med elcertifikat har kunnat ske över landsgränserna, vilket har lett till flera fördelar.
– Det har till exempel inneburit att man har kunnat välja de bästa vindlägena för sin vindkraftpark, oavsett land, säger Pernilla Norwald.
Våra andra grannländer har valt andra vägar för att gynna utbyggnaden av förnybar elproduktion
Prognoser från de svenska och norska energimyndigheterna visar att sedan 2012 och fram till stoppdatumet senare i år beräknas andelen ny förnybar elproduktion i Sverige och Norge ha ökats med totalt 60 terawattimmar. Att Sverige haft ett samarbete med Norge gällande elcertifikat, men inte med sina andra grannländer, förklarar Pernilla Norwald så här:
– Man såg redan tidigt att det fanns många fördelar med att samarbeta över landsgränserna och viljan till samarbete fanns i Norge. Våra andra grannländer har valt andra vägar för att gynna utbyggnaden av förnybar elproduktion.
Energimyndigheten utför, på uppdrag av regeringen, löpande analyser av elcertifikatsystemets funktion och dess konsekvenser. Nästa steg för Pernilla Norwald och hennes kollegor är nu att titta på vilka konsekvenser stoppet kommer att få.
– Vi ska undersöka hur systemet ska kunna avslutas på ett kostnadseffektivt sätt och vilka administrativa kostnader det innebär att fortsatt hålla systemet i drift fram till 2035, säger hon.
Elcertifikat ska underlätta kostsam start
Huvudsyftet med elcertifikatsystemet har varit att täcka upp för de extra kostnader som utbyggnaden i förnybar elproduktion inneburit. Producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje megawattimme el som producerats. Samtidigt är elhandelsföretag skyldiga att köpa en viss andel förnybar el i förhållande till sin försäljning och användning av el, en så kallad kvotplikt. Läs mer om hur elcertifikat fungerar på Vattenfalls sida om elcertifikat.
BILD I TEXT: Den planerade anläggningen i Lygnåsa FOTO: Bay wa r.e.
