Än idag produceras massvis av el med fossila energislag, främst i utlandet. För att klara klimatmålen måste de fasas ut. Så vilka energislag kommer vara ledande om tjugo, trettio år?
Omställningen mot fossilfri el pågår i högre takt än någonsin, och det måste gå ännu snabbare för att kunna nå klimatmålen samtidigt som energibehovet ökar dramatiskt. På Profu, ett oberoende konsult- och forskningsföretag som arbetar inom energi-, avfalls- och transportfrågor, har man gjort analyser för hur energisektorn kommer att se ut om några decennier.
– Förutsatt att vi ska uppnå klimat- och energimålen lutar allt åt att det kommer bli väldigt mycket vindkraft, säger Jenny Gode, forskare på Profu och medförfattare till rapporten Scenarier för energi och klimat som släpptes tidigare i år.
– Visst kan det bli en hel del solenergi också, men det kommer aldrig kunna bli en särskilt stor del i Sverige. Dels har vi betydligt mindre solinstrålning här, dels är vårt elbehov som störst på vintern då vi har som allra minst solenergi. Därför måste vi ha andra källor. Vindkraften är lönsam och ett billigt sätt att tillgodose elbehovet.
Begränsningar för vattenkraft
Även vattenkraften kommer spela stor roll, men utsikterna för vattenkraft är annorlunda jämfört med sol- och vindkraft eftersom det finns tydliga begränsningar i hur mycket det är möjligt att bygga ut. Dessutom kommer sannolikt ökade miljökrav på vattenkraften bidra till begränsningarna.
Det finns också visst utrymme för bioenergi, men det är ett väldigt speciellt kraftslag.
Vätgas ger inget nettoöverskott, däremot kan det vara ett sätt att skapa en backup under perioder när vi har god elproduktion
– Om vi pratar om vätgas så ska man ha i åtanke att det inte är någonting som finns, det måste vi producera. Och det gör man genom elektrolys av vatten, vilket kostar massvis av el att göra. Så det ger inget nettoöverskott, däremot kan det vara ett sätt att skapa en backup under perioder när vi har god elproduktion, inför perioder då produktionen från sol- eller vindkraft inte är lika god, säger Jenny Gode.
– Hade vi fått ut mer el av att producera vätgas från vatten så hade vi haft en evighetsmaskin.
Omställning kräver större mängd el
Utfasningen av fossila bränslen leder på många håll till en betydligt högre elförbrukning, då de mer miljövänliga alternativen kräver större mängder el. Ett exempel är satsningarna på fossilfri ståltillverkning, som ska producera fossilfritt stål just med hjälp av vätgas.
– Det kommer öka elanvändningen enormt mycket, motsvarande hela Danmarks elproduktion. Blir användningen så pass mycket högre än tidigare scenarion så vet man faktiskt inte riktigt ännu hur vi kommer kunna försörja det behovet, säger Jenny Gode.
Läs mer om Energiomställningen och projektet HYBRIT
Politiska vindar skiftar, så det råder stor osäkerhet
Vad gäller kärnkraften är framtiden ännu osäker, men dagens analyser visar att den inte lär stå för någon betydande produktion – om någon alls – om 20 till 30 år.
– Kärnkraftverken har vid den tiden nått sin livslängd och om man behöver bygga om och bygga nytt visar våra modeller på att det är väldigt dyrt. Staten har i nuläget sagt att de inte kommer betala för utbyggnad av kärnkraft. Men politiska vindar skiftar, så det råder stor osäkerhet där.
Det råder också delade meningar om förbränningsenergi. Vissa menar att all typ av förbränning måste upphöra, även av biobränslen. Sannolikt är det förbränning av plast i avfall som kommer leva kvar längst i energisystemet.
Smart fjärrvärme på frammarsch
Fjärrvärme, som är den dominerande källan för uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige, kan i framtiden ta vara på nya resurser som exempelvis överskottsvärme från olika typer av industri. Redan nu växer SamEnergi från Vattenfall där mindre och medelstora företag delar sin överskottsvärme med andra inom fjärrvärmenätet.
Jenny Gode och Profu, precis som många andra forskare och analytiker, är väl medvetna om de stora utmaningar vi står inför när det gäller att både öka värme- och elproduktionen och samtidigt göra den mer hållbar.
– När man pratade om det här i början av 2000-talet fanns inte verktygen för att lösa de här problemen, men nu finns de. Vi tror att allt går att lösa även om elpriserna kan bli högre och variera väldigt mycket mellan årstider och även timmar. Men överlag är jag väldigt hoppfull att det svenska och nordiska energisystemet kommer kunna gå före och hjälpa till att ställa om även andra marknader.
Framtidens energi kommer till allt större del att produceras från förnyelsebara energikällor som sol- och vindkraft. Det medför utmaningar i att behålla en jämn frekvens på 50 Hz i vårt kraftsystem, då elproduktion från sol- och vind inte är lika jämn som från till exempel kärnkraft. Här kan företag med flexibel förbrukning hjälpa till. Samtidigt som man är med och stöttar övergången till hållbara energislag får företagen en inkomst för att vara redo och dra ner sin elförbrukning när kraftsystemet behöver det. Läs mer om FCR (frequency containment reserve) genom att ladda ner vårt white paper.
