Hållbarhet och socialt engagemang

Klimatet och den globala uppvärmningen är vår tids stora ödesfråga. Det är något som påverkar såväl Sverige som hela världen med skogsbränder, rekordvärme, torka och vattenbrist. En övervägande del av världens länder har enats om att det allvarliga läget kräver kraftfulla åtgärder, för att så snabbt som möjligt minska på utsläppen av växthusgaser som orsakar ett allt varmare klimat på vår jord. På denna sida kan du läsa om allt du behöver veta kring hållbarhet i energiomställningen, samt vilka möjligheter det finns för enskilda företag att bidra med i arbetet för ett fossilfritt samhälle genom förnybar energi.

VF_clock_rgb Lästid:  min

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning
Kapitel 1

Hållbarhet

Historiskt sett har klimatet på vår jord förändrats ständigt. Det har varit både varmare och kallare beroende på kontinenters rörelser, det varierande avståndet till solen och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Skillnaden mot idag är att tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år. Idag ökar medeltemperaturen mycket snabbare än normalt. Den främsta orsaken är användandet av fossila bränslen som kol, olja och gas. Utsläppen av växthusgaser ligger på väldigt höga nivåer år efter år och konsekvensen är att jorden värms upp allt snabbare.

Agenda 2030 och de globala målen

Den 25 september 2015 fattades en rad avgörande globala beslut då FN:s medlemsländer enades om en universell agenda kallad Agenda 2030 innehållande 17 globala delmål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Överenskommelsen är den mest ambitiösa för hållbar utveckling som världens ledare någonsin antagit och ämnar att uppnå tre saker fram till år 2030.

  1. Avskaffa extrem fattigdom
  2. Minska ojämlikheter och orättvisor i världen
  3. Lösa klimatkrisen

De globala målen är unika eftersom de är:

  • Universella – vilket innebär att de riktar sig till alla världens länder och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.
  • Integrerade och odelbara – vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.
  • Inkluderande – har tagits fram genom den mest transparanta och inkluderande processen i FN:s historia.
  • Gäller alla – ledordet för Globala målen är att ingen ska lämnas utanför (Leave no one behind). Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.

Om du vill veta mer om de globala målen - läs här.

hallbarhet

Parisavtalet

Under klimattoppmötet i Paris samma år, med det informella namnet COP21 (the 21st Conference of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change), slöts det så kallade Parisavtalet där de deltagande länderna beslutade om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader. Målet är att den ska stanna runt 1,5 grader, vilket man också kallar för 1,5-gradersmålet. Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna i västvärlden, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling samt stödja de som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären före 2100.

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, Ban Ki-moon (FN:s tidigare generalsekreterare)

Klimatmötet i Katowice 2018

Den 2-15 december 2018 samlades representanterna från de 193 länder som anslutit sig till Parisavtalet för ett nytt årligt klimatmöte COP24 i Katowice, Polen. Syftet med klimatmötet var att enas om genomförandet av Parisavtalet genom att utforma ett för alla länder gemensamt regelverk för att driva igenom målen. Efter ett dygns förlängning av mötet till den 15 december kom länderna till slut överens om ett regelverk för hur Parisöverenskommelsen ska implementeras. Regelverket träder i kraft 2020 och behandlar hur länders utsläpp på ett transparent sätt ska mätas och redovisas som i sin tur gör det möjligt att jämföra ländernas klimatarbete.

I överenskommelsen åtar sig industriländerna att ekonomiskt kompensera utvecklingsländer för skador orsakade av klimatförändringar och att vart fjärde år med start 2020 redovisa vilket stöd man planerar att ge till utvecklingsländernas omställningsarbete. Turkiet ifrågasatte dock sin status som industriland, en fråga som bordlades till framtida möten. Frågan om hur länder ska kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i andra länder sköts även den till kommande möten efter invändningar från Brasilien, som krävde att regelverket bör förenklas. Landet fick inga sympatier från de övriga representanterna som menade att det redan fuskas tillräckligt med det nuvarande systemet.

IPCCs rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grader blev en omtalad kontrovers då USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait invände mot formuleringar i texten. Länderna vägrade godkänna en formulering där rapporten ”välkomnas”. De ville istället se den vagare formuleringen ”notera”. Lösningen blev en kompromiss där båda orden förekommer i texten på ett lite annorlunda sätt än från början. Dock ströks en viktig paragraf som talar om hur stora utsläppsminskningarna måste vara fram till 2030 för att klara 1,5-gradersmålet. Klimatkonferensen enades dock om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och om att erkänna att IPCC:s rapport är den i dagsläget bästa vetenskapen. Sammanfattningsvis lyckades länderna komma överens om ett robust och långsiktigt regelverk för hur de ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden under Parisavtalet.

Fakta: IPCC:s specialrapport

En del av kontroverserna på mötet i Katowice gällde den specialrapport om 1,5-graders-målet som FN:s klimatpanel (IPCC) lade fram i oktober i år.

Rapporten skildrar konsekvenserna av en uppvärmning på 1,5 grader och vilka utsläppsminskningar som skulle behövas för att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 graders nivå.

I rapporten jämförs riskerna med 1,5 grader jämfört med en uppvärmning på 2,0 grader. Författarna till rapporten anser att skillnaderna är sannolikt betydande, med mycket allvarligare konsekvenser om temperaturen tillåts stiga över 2,0 grader. Läs mer här om temperaturökningens effekter på Sverige.

Fakta: Utsläpp per capita

Det är relativt välkänt att Kina står för de absolut sett största koldioxidutsläppen, med USA på andra plats och EU på tredje. Men när det kommer till utsläpp per capita ser siffrorna enligt Netherlands Environmental Assessment Agency annorlunda ut:

koldioxidutslapp-2017-varlden

De allra största utsläppen per capita har Qatar, 38,52 ton per person och år. Sveriges utsläpp per capita är 4,54 ton per person och år.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet med vissa undantag för regionala skillnader. Om omvärlden blir 1,5 grader varmare förlorar vi minst 70 procent av jordens korallrev och den genomsnittliga temperaturökningen i Sverige väntas bli ännu högre - 1,5 till 2 grader varmare på sommaren och så mycket som 2-3 grader varmare under vintern. En temperaturhöjning på 2 grader hade även hotat förstöra alla korallrev. Enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO) är världen på väg mot en temperaturökning på 3-5 grader vid slutet av innevarande sekel, vilket skulle innebära oöverskådliga konsekvenser för allt liv på jorden. Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030. Om vi låter utvecklingen fortgå utan åtgärder kommer vi inom 5-10 år inte längre kunna möta 1,5-gradersmålet.

För att skapa en hållbar framtid för oss och vår planet måste vi ställa om till 100 procent förnybar energi och helt sluta använda fossila bränslen som kol, olja och gas - det är det enda sättet. Satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och minskat transportbehov leder vägen till framgång för ett klimatneutralt samhälle. Läs mer om samarbetet med Heimstaden, där förnybar energi i form av solceller installeras på studentbostäder, och om hur en elektrifiering av fordonsflottan kan hjälpa oss mot ett fossilfritt samhälle. Samtidigt som vi arbetar med omställningen till förnybar energi måste vi även, både på individ-, företags- och samhällsnivå, arbeta med energieffektivisering.

För även om omställningen går mot 100-procentig användning av förnybar energi så måste även energiförbrukningen minska och energin användas smartare för att vi ska kunna uppnå ett hållbart sätt att leva. Sveriges företagsledare spelar därför en mycket viktig roll i frågan, och behöver ta sitt ansvar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Läs om hållbarhet inom fastighetsbranschen, och vad du som fastighetsägare behöver göra för att bäst svara på den rådande hållbarhetstrenden. Både ekonomin och klimatet vinner på energieffektivisering, så företag borde se detta som något självklart att satsa på. Läs här för några enkla tips på hur du och dina kollegor kan minska er klimatpåverkan på en mindre avancerad nivå.

Kapitel 2

Energiomställningen

Fossila bränslen har spelat en viktig roll i vår utveckling. Sedan 1800-talets stora industrialisering har västvärlden byggt upp samhällen och stigande välfärd med hjälp av olja, kol och gas. Lösningar som ansågs förträffliga då har kostat världen oerhört mycket i form av livshotande klimatförändringar, miljöförstörelse och negativa hälsoaspekter.

Nu har fokus vänts till energiomställningen för att bromsa in den negativa påverkan på klimatet som utsläppen av växthusgaser har lett till. Termen energiomställning används för att beskriva övergången från dagens fossilintensiva samhälle till ett samhälle fritt från fossila bränslen som kol och olja, och där man istället förlitar sig till hundra procent på förnybar energi från källor som vind-, vatten- och solkraft.

Vattenfall_utslapp-av-vaxthusgaser-1990-2015-2045-190124

Fler företag strävar efter att bli klimatneutrala

Klimatneutralitet är ett annat begrepp som har blivit hett inom industrin. Att vara klimatneutral innebär att man inte förorsakar någon påverkan på klimatet. Med andra ord kan en produkt, person, företag eller ett helt land bli klimatneutralt och inte ge upphov till några utsläpp av växthusgaser. Sverige har satt målet att vara klimatneutralt år 2045 och det innebär att utsläppen måste minska fem till åtta gånger snabbare, i relation till de senaste 25 åren. Sveriges utsläpp av växthusgaser var 53,8 miljoner ton år 2015. År 2016 motsvarade de totala utsläppen av växthusgaser 52,9 miljoner ton vilket innebär en minskning med 1,6. Mellan åren 1990 och 2016 har utsläppen minskat med 26 procent vilket till viss del beror på att de långsiktiga utsläppsminskningarna tagit vid med framförallt övergången till förnybar energi och energieffektivisering. Ett av de företag som köper förnybar energi av Vattenfall är datacentret Fortlax.

Det långsiktiga arbetet har börjat

Sedan 1990 och en viss tid innan det påbörjades arbetet med de långsiktiga åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen.

  • En historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
  • En utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från olje-eldade värmepannor till både el och fjärrvärme
  • En högre användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
  • Bränsleskiften inom industrin
  • Minskad deponering av avfall

Sammantaget har de mest väsentliga bidragen till utsläppsminskningen skett under den senaste tioårsperioden. Åtgärder och styrmedel som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp står för en del av utsläppsminskningen. Den övervägande delen av bidragen till utsläppsminskningarna kommer dock från uppvärmning av bostäder, lokaler samt industrin. Även utsläppen från avfallsbehandling, inrikes transporter samt el och fjärrvärme har minskat.

Industri och transporter står för de största utsläppen

Av Sveriges totala utsläpp står inrikestransporter för en tredjedel. Jämfört med 1990 har utsläppen från inrikestransporter minskat med 15 procent år 2016, vilket motsvarar 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Betydelsefulla faktorer som påverkar utsläppen är det totala trafikarbetet, bränsletyperna som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har bidragit till en minskning av utsläppen, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet.

Den andra tredjedelen av Sveriges totala utsläpp kommer från industrin där järn- och stålindustrin, mineralindustrin och raffinaderier är överrepresenterade. Här kommer de huvudsakliga utsläppen från tillverkningsprocesser, förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp som exempelvis läckage i gasledningar. I denna sektor har utsläppen minskat med 19 procent sedan 1990 där pappers- och massaindustrin har bidragit till den största minskningen. Även livsmedels-, kemi- och metallindustrin har dragit ner på sina utsläpp. Minskningen beror delvis på att oljeanvändningen minskat och biobränsleanvändningen ökat men även på ny processteknik inom bland annat kemiindustrin. Konjunkturförändringar som lett till minskade produktionsvolymer inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen.

utslapp-vaxthusgaser-sverige

Åren 2008-2009 drabbades världen av den globala ekonomiska krisen som hade direkta effekter på produktionsvolymen inom dessa utsläppsintensiva branscher och bidrog till minskade utsläpp år 2009. Den ekonomiska återhämtningen tillsammans med en kall vinter orsakade däremot relativt höga utsläpp 2010. Från och med år 2014 har utsläppen avstannat till följd av att den tidigare minskade användningen av oljeprodukter inom massa- och pappersindustrin. Mellan 2015 och 2016 har utsläppen ökat något på grund av konjunktursvängningar i övriga sektorer.

Din guide för hållbarhetsredovisningen

Allt fler företag kommer att beröras av den numera lagstadgade hållbarhetsredovisningen. Läs vår guide för tips på vad du behöver tänka på när det är dags för dig.
hallbarhetsredovisning
Kapitel 3

Hållbarhet hos Vattenfall

Omvärlden har länge betraktat Sverige som ett föregångsland med låga CO₂-utsläpp. Vi har en unik situation med hög miljökompetens, bra tekniska lösningar och en god ekonomi vilket gör oss till ett av världens få länder där BNP ökar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Vi har även en stor möjlighet att exportera klimatmässigt bra lösningar som samtidigt blir lönsamma genom handel.

Vattenfall har påbörjat en resa mot att bli helt fossilfria inom en generation. Det innebär att när de som föds i dag själva blir föräldrar ska de kunna leva helt utan fossila bränslen. Vår uppgift är att hjälpa våra kunder till ett mer klimatsmart liv och att främja en hållbar produktion fritt från fossila bränslen genom att erbjuda klimatsmarta lösningar.

Vi håller på att avveckla vår fossila produktion och investerar i förnybara energislag, huvudsakligen vindkraft och nu också alltmer i solenergi. För att förverkliga vår ambition har vi tagit fram en färdplan som innehåller de viktigaste byggstenarna för att uppnå vårt mål i samarbete med partners, kunder och myndigheter.

  1. EPD – miljödeklarerad el

  2. Klimatneutral el

  3. Bra miljöval

  4. Miljöcertifiering av byggnader

  5. Producera egen el

  6. Ursprungsgarantier

  7. Elens miljöpåverkan

  8. Hållbarhetsredovisning

hallbarhet_Vattenfall


Resan mot 2045 har börjat

2020 erbjuder vi fossilfria energilösningar till alla våra kunder

2023 har vi ökat flexibiliteten i svensk vattenkraft med 600 MW för att stötta mer förnybar kraftproduktion

2023 tillhandahåller vi laddning för en halv miljon elbilar

2025 är vår verksamhet i Holland helt fri från kol

2025 producerar vi fossilfri energi som räcker till 29 miljoner hushåll

2025 demonstrerar vi 100 MW grön vätgasproduktion från fossilfri el

2030 har vi fasat ut kolkraft i all vår värmeverksamhet och vår värmeproduktion i Norden är helt fossilfri

fossilfritt_Vattenfall

Ser du också vikten av hållbarhetsfrågan, men har svårt att få fram ditt budskap internt? Titta då här, och läs våra råd för att nå fram till de olika funktionerna i ledningen.

Kapitel 4

HYBRIT

År 2016 gick Vattenfall, SSAB och LKAB samman för att skapa HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) - ett joint venture projekt som strävar efter att revolutionera stålproduktionen.

HYBRIT syftar till att ersätta kokskolet, som traditionellt behövs för malmbaserad ståltillverkning med vätgas. I tillverkningsprocessen avger vätgasen vatten istället för koldioxid. Vätet i sin tur produceras med hjälp av fossilfria energikällor.

Det första spadtaget för pilotanläggningen i Luleå togs den 20 juni 2018. Pilotanläggningen ska vara klar 2020 och målet är att få en lösning för fossilfritt stål före 2035. En framgångsrik HYBRIT beräknas minska de totala koldioxidutsläppen i Sverige med 10 procent och Finland med 7 procent. Om världens stålindustri tar till sig och använder tekniken kommer de globala koldioxidutsläppen minska avsevärt. HYBRIT, världens första fossilfria ståltillverkningsteknik med nästan inget koldioxidavtryck, kommer således att utgöra ett unikt bidrag till ett fossilfritt samhälle.

Vattenfall_HYBRIT-faser

Läs mer om projektet

Kapitel 5

Ursprungsgarantier

Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion och är ett system för att garantera elkonsumenterna att de får el från den källa som elleverantören uppger. Lagen om ursprungsgarantier berör elproducenter och elleverantörer där elproducenter får en garanti (i elektronisk form) av staten för varje producerad megawattimme el. Dessa garantier kan sedan säljas av elproducenten på en öppen marknad där köparna är elleverantörer som vill sälja en viss sorts el som producenten producerar. Att ansöka om ursprungsgarantier är frivilligt.

Eftersom elen flödar fritt i elnäten kan inte elleverantören garantera att just du, i ditt eluttag, får den el du köpt. Men med ursprungsgarantierna ser elleverantören till att bara sälja så stor mängd el, till exempel från vattenkraft, som har kommit in i nätet. Ursprungsgarantierna ska annulleras när elleverantören har sålt elen till sina kunder. Skälet är att säkerställa att mängden såld el verkligen motsvarar mängden producerad el. Om elproducenten inte har tillräckligt med ursprungsgarantier för en viss sorts el från egen produktion, måste de köpa ursprungsgarantier av andra elproducenter.

Handel av ursprungsgarantier sker på en öppen marknad via bilaterala avtal eller via mäklare. Efterfrågan uppstår när elleverantörer vill sälja den typen av el som producenten producerar. Elleverantören köper då ursprungsgarantier som motsvarar den mängd el som leverantören vill sälja.  Det finns inget förutbestämt pris på ursprungsgarantierna, utan priset görs upp mellan köpare och säljare vid respektive affär. Det är Energimyndigheten som utfärdar ursprungsgarantierna och bestämmer vilka produktionsanläggningar som har rätt att få dem.

vindkraft-ursprungsgaranti

Ursprungsgarantier ger slutkonsumenter möjligheten att välja om de vill ha el uteslutande från exempelvis vindkraft. Då kan de genom sin efterfrågan på en viss typ av el bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion. Ursprungsmärkt el är spårbar och elhandlare är enligt lag skyldiga att på fakturan lämna uppgifter om varje energikällas andel av den genomsnittliga sammansättningen av energikällor. Läs om vilka olika energikällor som används i vårt samhälle idag och vilka energikällor som kommer att användas mer i framtiden.

Kapitel 6

Bra Miljöval

Bra miljöval – miljömärkt el

Bra Miljöval utfärdas av Naturskyddsföreningen och i elleveransen innebär det att elen kommer från förnybara energikällor med högt ställda miljökrav på elproduktionen. När du väljer el märkt med Bra Miljöval garanteras förnybar energi från källor som vindkraft, solkraft, vattenkraft och biobränslen. Således uppfylls tuffa miljökrav samtidigt som pengar avsätts till Naturskyddsföreningens fonder för miljöförbättrande åtgärder och energieffektiviseringsprojekt. Hos Naturskyddsföreningen kan man själv ansöka om bidrag från fonderna till miljöförbättrande projekt.

Mellan 2012 och 2014 har följande av Vattenfalls projekt fått stöd av Bra Miljövalsfonderna:

  • Inventering av delar av Umeälven, uppstarten av Umeälvsprojektet

  • Ålledare i biflöden till Säveån, installation av ålledare för passage av vandringshinder

  • Åtgärd av vandringshinder i Smörbäckens mynning, biflöde till Umeälven

  • Biotopvårdsåtgärder nedströms Olidan i Göta älv

  • Restaurering av nedre delen av Säveån

  • Åtgärd av vandringshinder i Valån

  • Restaurering av Flarkån, Luleälven

  • Förstudie och restaurering av Solbergsån, biflöde Göta älv

  • Utbyte av fläkthjul i rökgasfläkt för ökad effektivitet

Vad betyder miljömärkt el?

Till skillnad från vanlig ursprungsmärkning, som bara garanterar att elen kommer från en viss energikälla som exempelvis vind eller vatten, ställer Bra Miljöval ytterligare krav på elproduktionen som ska verka för en förbättrad miljö.

För vattenkraftverk krävs till exempel att vattendraget har ett jämnt vattenflöde så att det aldrig torrläggs, och att vattenflödet aldrig understiger minimiflödet för det specifika vattendraget. Icke miljömärkt vattenkraft kan leda till torrlagda älvfåror som sedan översvämmas när vatten släpps igenom dammluckorna, vilket i sin tur leder till stora belastningar på växt- och djurliv. Krav finns också på avsättning av pengar till projekt som passager för fisk och andra arter beroende på vattendrag.

För vindkraftverk krävs att verken inte är placerade i särskilt skyddsvärda och känsliga områden. Den ansvarige för vindkraftsproduktionen ska utföra regelbundna kontroller enligt en fastlagd plan.vattendrag-miljomarkt-el

För biokraft märkt med Bra Miljöval används certifierade avverkningar som innebär att användningen av fossil energi vid avverkning, förädling och askhantering är minimal. Biomassan får inte innehålla genmodifierat bränsle, palmolja eller uppbrutna stubbar som kan vara viktiga boplatser för många djurarter.

All el märkt med Bra miljöval är dessutom EPD-märkt. Det innebär att du som kund får en tydlig bild över elens miljöpåverkan.

Kapitel 7

Livscykelanalys

För att bilda sig en uppfattning om hur stor miljöpåverkan en aktivitet eller produkt har totalt sett i hela värdekedjan används livscykelanalyser (LCA). Metoden mäter miljöpåverkan i alla led ”från vaggan till graven”, från tillverkning/byggande, drift och underhåll till avfallshantering, transporter samt all energiåtgång i mellanleden.

För ett vindkraftverk skulle det handla om att beräkna utsläpp från uppställningen av kraftverket, materialåtgången och dess tillverkning, underhåll och reparationer under livslängdens gång och slutligen nedmontering av kraftverket. Således kan livscykelanalyser göras på alla mänskliga aktiviteter och produkter som mat, förpackningar, elektronik, bränslen, transporter etc.

vindkraftverk

Metoden ger insikter i var miljöpåverkan är som störst och åtgärder kan vidtas för att förbättra processer och eventuell materialanvändning samt minska miljöpåverkan i produktionskedjan. Resultaten kan sedan användas i produktutveckling samt visualiseras i företagens hållbarhetsarbete och marknadsföring.

Livscykelanalyser har blivit allt vanligare i miljöarbetet hos företag och organisationer, särskilt i Norden. En bidragande faktor är ökad efterfrågan av transparens och miljöinformation där företag förväntas arbeta hållbart och ansvarsfullt. En annan faktor är stärkt miljölagstiftning inom EU med bland annat krav på hållbarhetsredovisning. Sedan början av 2000-talet har länder utanför Europa följt med i denna metodutveckling med tillämpningar både inom industri och samhällsutveckling.

Kapitel 8

EPD

I en EPD (Environmental Product Declaration; miljövarudeklaration) redovisas en produkts eller tjänsts miljöpåverkan över hela dess livscykel. Den värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöegenskaper ur ett livscykelperspektiv. EPD ger en tydlig, kvalitetssäkrad och jämförbar information om den miljöpåverkan som exempelvis elproduktionen medför, information som går att överföra direkt i hållbarhetsredovisningen, eller användas i kommunikation och marknadsföring.

energiproduktion

Till skillnad från renodlad livscykelanalys ställer EPD tydliga krav på transparens och verifiering. EPD ger information om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. EPD garanterar kvalitetssäkrad information som är objektiv och grundat på ISO 14025.

Informationen i en EPD baseras till största del på en livscykelanalys. För att skapa en EPD behövs den tilltänkta produktens livscykelanalys som ofta upprättas av en extern konsult men analysen kan lika gärna göras internt om kompetens finns inom företaget. Det internationella EPD®-systemets regelverk ger vägledning och ställer krav på hur livscykelanalyserna ska genomföras och hur en EPD ska sammanställas. Efter att en EPD granskats och verifierats av en godkänd och oberoende part, registreras och publiceras den på www.environdec.com.

Kapitel 9

Klimatneutral el

Allt fler företag har börjat kalla sig själva eller sina produkter klimatneutrala. Begreppet klimatneutral betyder att företag, som inte lyckas reducera sina koldioxidutsläpp helt, gör någon slags kompensation för de utsläpp som kvarstår. Arbetet inleds vanligtvis med en inventering av verksamhetens egna utsläpp av växthusgaser. Därefter genomförs åtgärder för att reducera de egna utsläppen. Utsläpp som inte kan elimineras kompenseras genom att göra så kallad klimatnytta på ett annat sätt eller någon annanstans.

Kompensationen kan vara köp av utsläppsrätter från det europeiska handelssystemet eller utsläppskrediter från projekt som minskar koldioxidutsläppen i en annan del av världen. Risken med denna typ av kompensation kan vara att otillräckliga åtgärder vidtas för att maximalt reducera utsläppen i den egna verksamheten.

Kompensation som ett komplement till egna åtgärder kan bidra till en positiv klimatinsats, medan kompensation som ett alternativ till egna utsläppsreduktioner kan ha negativ klimatnytta. De företag som frivilligt vill bli ”klimatneutrala” ska inte förväxlas med de företag som obligatoriskt hör till EU:s handelssystem för utsläppsrätter och som tilldelats utsläppsrätter för att täcka hela eller stora delar av sina utsläpp.

Svenska Naturskyddsföreningen rekommenderar följande prioritetsordning i arbetet med klimatneutralitet och baseras på erfarenhet av långvariga miljöarbeten samt samarbeten med ca 40 miljöorganisationer i hela världen:

  1. Maximal reducering av de egna utsläppen genom mer effektiv energianvändning och övergång till förnybara energikällor
  2. Minskning av utsläpp genom EU:s handel med utsläppsrätter
  3. Minskning av utsläpp genom projekt för förnybara energikällor eller energieffektivisering i EU-länder
  4. Minskning av utsläpp genom projekt utanför EU

Ett långsiktigt och ambitiöst klimatarbete och ansvarstagande för kommande generationer är en förutsättning för att framgångsrika företag ska uppfattas som trovärdiga. En ”second best”-lösning ska enbart användas om den egna reduceringen, med alla medel, inte går att genomföra. Coca-Cola European Partners är ett av de företag som klimatkompenserar via Vattenfall.

Principen att kompensera för utsläpp som uppstår på en plats genom minskade utsläpp på en annan, finns med i de överenskommelser som avtalats inom ramen för Kyotoprotokollet. De länder som har en skyldighet att begränsa sina utsläpp kan med hjälp av investering i projekt i en annan del av världen tillgodoräkna sig de utsläppsreduktioner som uppstår. Kyotoprotokollet anger dock att de så kallade flexibla mekanismerna, som är en form av styrmedel inom Kyotoprotokollet, bara får nyttjas  till en begränsad del av ett lands utsläppsåtagande. Den största utsläppsminskningen ska ske genom nationella åtgärder. Orsaken till detta är bland annat att det är industriländerna som hittills i störst utsträckning bidragit till klimatförändringen och att dessa länder därför har ett särskilt stort ansvar att minska sina utsläpp.

foretag-klimatneutralisera

När det kommer till el används återigen livscykelperspektivet för att spåra utsläpp genom elens hela livscykel. Exempelvis sker det utsläpp av växthusgaser vid framställning av den cement och det stål som används vid konstruktionen av exempelvis ett vindkraftverk. Trots att spårbar el kan produceras från förnybara energikällor så går det i dagsläget inte att göra sig av med alla utsläpp av växthusgaser sett ur elens livscykelperspektiv.

Vill du få bättre koll på din eller ditt företags klimatpåverkan? Läs då här om OneTonneFuture - en applikation som Vattenfall tagit fram, som hjälper dig förstå och minska din klimatpåverkan.

Kapitel 10

Miljöcertifiering byggnader

Miljöcertifiering för byggnader är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Den fungerar som en garanti för att byggnaden håller vad den lovar och med hjälp av certifieringssystem för byggnader kan investerare, myndigheter och andra intressenter jämföra olika fastighetsobjekt på ett enhetligt sätt.

Miljöcertifieringar för byggnader har uppkommit allteftersom fastighetsägare och slutkonsumenter ställer högre krav på hållbarhet och energieffektiva lösningar för byggnader där de etablerar sina kontor eller bosätter sig. I certifieringsprocessen är det flera faktorer som spelar in som inomhusmiljö, material och energi men även hur de boende påverkas. Det finns många olika certifieringar med skillnader emellan, men många bygger på poängsystem där olika val av material och energikällor ger olika poäng. De vanligaste certifieringarna är Miljöbyggnad, LEED, BREEAM, Green Building och Svanen.

Miljöbyggnad

Ett av de vanligaste certifieringssystemen för byggnader i Sverige är det svenska systemet Miljöbyggnad. Det är utvecklat för svenska förhållanden med kriterier baserade på svenska bygg- och myndighetsregler och svenskt byggpraxis. Idag är över 1000 byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad som ägs och utvecklas av Sveriges största organisation för hållbart samhällsbyggande -
Sweden Green Building Council (SGBC). SGBC genomför även certifieringar där miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda undersöks och sedan granskas av en oberoende tredje part. Miljöbyggnads-certifieringen granskar miljöaspekter inom följande områden:

  • Energi (användning, behov och energislag)
  • Innemiljö (ljud, ljus, fukt, luft- och vattenkvalitet)
  • Material och kemikalier (förekomst, dokumentation och utfasning av farliga ämnen)

Byggnader med eget vatten- och avloppssystem omfattas även av områdets särskilda miljökrav.

Betyg ges i kategorierna klassad, brons, silver eller guld och kraven ökar gradvis ju högre nivå man når. För att nå exempelvis guldnivån, krävs att minst hälften av kriterierna uppfylls för guld och att resten uppnår silvernivå inom respektive fokusområde. Bronsnivån är avsedd att motsvara dagens lagkrav och praxis. Den lägsta nivån, klassad, är bara aktuell för äldre byggnader och innebär i vissa fall att dagens byggregler inte efterlevs. En Miljöbyggnadscertifiering är giltig i 10 år eller tills dess att en större ombyggnation görs.

Vid framtagningen av Miljöbyggnad var målet att göra certifiering av byggnader relativt enkelt och att även inkludera äldre byggnader. Alla typer av fastighetsägare, byggherrar och byggbolag kan klassa sin byggnad. En klassning i silver och guld leder till lägre energibehov som ger lägre driftkostnader och klimatpåverkan. För att få en byggnad certifierad är det enklast att anlita en certifierad miljöbyggsamordnare med relevant utbildning inom Miljöbyggnad. Läs mer om miljöbyggnad här.

certifiera-byggnader

LEED

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) utformades av den icke vinstdrivande föreningen U.S. Green Building Council och ger poäng baserat på miljöprestanda. LEED är certifieringen som finns i flest antal länder och för att vara attraktiv på en internationell marknad är en LEED-certifiering önskvärd. LEED bygger på amerikanska standarder och ser likadan ut i hela
världen. Förutom att man kan använda certifieringen vid både befintliga och nya byggprojekt så kan man med LEED även täcka hela stadsdelar. Vem som söker certifieringen beror på typen av
byggnad; om det är en ny byggnad, en byggnad med hyresgästanpassad interiör eller en befintlig byggnad. Utöver fastighetsägare och fastighetsutvecklare kan även hyresgäster ansöka.

Vid certifiering gör LEED bedömningar inom följande områden:

  • Närmiljö
  • Vattenanvändning
  • Energianvändning
  • Material
  • Inomhusklimat

Man kan även få bonuspoäng för innovation i projekt och regionala hänsynstaganden. Det byggprojekt som uppnått en certifiering åtar sig att återrapportera verklig data från vatten- och energianvändning under fem års tid. Certifieringen finns i nivåerna certifierad, silver, brons eller platinum.

Det finns ett fåtal länder som har gjort nationella anpassningar av LEED som Indien och Kanada. En LEED anpassning till svenska förhållande håller för närvarande på att tas fram av Sweden Green Building Council (SGBC). Läs mer här.

BREEAM

BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) kommer ursprungligen från Storbritannien och är Europas och även världens mest tillämpade certifiering. Den används dels för nybyggda, dels för befintliga och dels för kommersiella byggnader. BREEAM finns i både landsspecifika versioner som är anpassade till lokala förhållanden, och internationella versioner för certifiering av enskilda projekt i hela världen. År 2013 introducerade Sweden Green Building Council BREEAM till den svenska marknaden och versionen, BREEAM-SE, utgår från svensk lagstiftning, svenska metoder och arbetssätt. BREEAM-SE gör det därför möjligt att certifiera byggnader enligt svenska regler och standarder, och samtidigt arbeta efter en internationellt erkänd metod. 

BREEAM är en heltäckande certifiering som tittar på projektledning, energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering, markanvändning, påverkan på närmiljön, byggmaterial och föroreningar samt byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel. Inom vissa områden finns det miniminivåer för poäng som måste uppnås.

Extrapoäng kan uppnås för hur innovativ byggnaden är i sina tekniska lösningar. För varje område räknas det ut hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått, detta räknas sedan ihop till en totalpoäng. Det finns fem nivåer av certifiering:

  • Pass
  • Good
  • Very good
  • Excellent
  • Outstanding

Når byggnaden inte upp till 30 procent av den maximala poängsumman får den ingen certifiering. För att uppnå det högsta betyget outstanding krävs 85 procent av maximal poäng och goda innovativa lösningar. Vill du veta mer om BREEM, klicka här.

Green Building

I strävan att accelerera energieffektiviseringen inom bygg- och fastighetsbranschen arbetades Green Building fram inom EU mellan 2004-2014. Certifieringen riktar sig till fastighetsägare och förvaltare som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler och bostäder. För att få certifieras ska byggnaden använda 25 % mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR (Boverkets Byggregler). Både den som bygger, bygger om eller fungerar som fastighetsutvecklare kan certifiera byggnader enligt certifieringen Green Building. Idag ansvarar Sweden Green Council för Green Building i Sverige.

Sammanfattningsvis ansvarar Sweden Green Building Council för följande certifieringar i Sverige:

  • Green Building
  • Miljöbyggnad
  • BREEAM-SE

För mer information - se här.

Svanen

Svanen är Nordens officiella miljömärkning och det var det Nordiska Ministerrådet som beslutade att införa Svanen som miljömärkning år 1989. Syftet var att ge nordiska konsumenter ett bra verktyg för att kunna välja produkter som uppfyllde stränga miljökrav.

Svanenmärkningen garanterar att kriterier för miljö- och hälsofarliga ämnen, energi- och resursförbrukning, avfallshantering och återvinning uppfylls. I dagsläget saknas kriterier för att kunna Svanenmärka isoleringsprodukter, men däremot går det att Svanenmärka en byggnad. Svanen har tagit fram ett kriteriedokument för småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader. Svanen bedömer miljöaspekter inom: 

  • Byggprocess
  • Energi
  • Innemiljö
  • Material
  • Kemikalier
  • Instruktioner för boende
  • Kvalitetsledningssystem

Läs mer på Svanens egna hemsida - svanen.se.

hus-stockholm

Intresserad? Ta kontakt med oss idag

Om du har frågor kring eller är intresserad av något du läst hittills, ber vi dig fylla i formuläret så tar vi kontakt med dig så snart som möjligt.