Hållbarhet och socialt engagemang

Historiskt sett har klimatet på vår jord förändrats ständigt. Det har varit både varmare och kallare beroende på kontinenters rörelser, det varierande avståndet till solen och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Skillnaden mot idag är att tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år. Idag ökar medeltemperaturen mycket snabbare än normalt. Den främsta orsaken är användandet av fossila bränslen som kol, olja och gas. Utsläppen av växthusgaser ligger på väldigt höga nivåer år efter år och konsekvensen är att jorden värms upp allt snabbare.

Agenda 2030 och de globala målen

Den 25 september 2015 fattades en rad avgörande globala beslut då FN:s medlemsländer enades om en universell agenda kallad Agenda 2030 innehållande 17 globala delmål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Överenskommelsen är den mest ambitiösa för hållbar utveckling som världens ledare någonsin antagit och ämnar att uppnå tre saker fram till år 2030.

1. Avskaffa extrem fattigdom
2. Minska ojämlikheter och orättvisor i världen
3. Lösa klimatkrisen

De globala målen är unika eftersom de är:

• Universella – vilket innebär att de riktar sig till alla världens länder och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.
• Integrerade och odelbara – vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.
• Inkluderande – har tagits fram genom den mest transparanta och inkluderande processen i FN:s historia.
• Gäller alla – ledordet för Globala målen är att ingen ska lämnas utanför (Leave no one behind). Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.

Om du vill veta mer om de globala målen - läs här.

Parisavtalet

Under klimattoppmötet i Paris samma år, med det informella namnet COP21 (the 21^st Conference of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change), slöts det så kallade Parisavtalet där de deltagande länderna beslutade om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader. Målet är att den ska stanna runt 1,5 grader, vilket man också kallar för 1,5-gradersmålet. Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna i västvärlden, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling samt stödja de som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären före 2100.

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, Ban Ki-moon (FN:s tidigare generalsekreterare)

Klimatmötet i Katowice 2018

Den 2-15 december 2018 samlades representanterna från de 193 länder som anslutit sig till Parisavtalet för ett nytt årligt klimatmöte COP24 i Katowice, Polen. Syftet med klimatmötet var att enas om genomförandet av Parisavtalet genom att utforma ett för alla länder gemensamt regelverk för att driva igenom målen. Efter ett dygns förlängning av mötet till den 15 december kom länderna till slut överens om ett regelverk för hur Parisöverenskommelsen ska implementeras. Regelverket träder i kraft 2020 och behandlar hur länders utsläpp på ett transparent sätt ska mätas och redovisas som i sin tur gör det möjligt att jämföra ländernas klimatarbete.

I överenskommelsen åtar sig industriländerna att ekonomiskt kompensera utvecklingsländer för skador orsakade av klimatförändringar och att vart fjärde år med start 2020 redovisa vilket stöd man planerar att ge till utvecklingsländernas omställningsarbete. Turkiet ifrågasatte dock sin status som industriland, en fråga som bordlades till framtida möten. Frågan om hur länder ska kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i andra länder sköts även den till kommande möten efter invändningar från Brasilien, som krävde att regelverket bör förenklas. Landet fick inga sympatier från de övriga representanterna som menade att det redan fuskas tillräckligt med det nuvarande systemet.

IPCCs rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grader blev en omtalad kontrovers då USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait invände mot formuleringar i texten. Länderna vägrade godkänna en formulering där rapporten ”välkomnas”. De ville istället se den vagare formuleringen ”notera”. Lösningen blev en kompromiss där båda orden förekommer i texten på ett lite annorlunda sätt än från början. Dock ströks en viktig paragraf som talar om hur stora utsläppsminskningarna måste vara fram till 2030 för att klara 1,5-gradersmålet. Klimatkonferensen enades dock om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och om att erkänna att IPCC:s rapport är den i dagsläget bästa vetenskapen. Sammanfattningsvis lyckades länderna komma överens om ett robust och långsiktigt regelverk för hur de ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden under Parisavtalet.

Fakta: IPCC:s specialrapport

En del av kontroverserna på mötet i Katowice gällde den specialrapport om 1,5-graders-målet som FN:s klimatpanel (IPCC) lade fram i oktober i år.

Rapporten skildrar konsekvenserna av en uppvärmning på 1,5 grader och vilka utsläppsminskningar som skulle behövas för att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 graders nivå.

I rapporten jämförs riskerna med 1,5 grader jämfört med en uppvärmning på 2,0 grader. Författarna till rapporten anser att skillnaderna är sannolikt betydande, med mycket allvarligare konsekvenser om temperaturen tillåts stiga över 2,0 grader. Läs mer här om temperaturökningens effekter på Sverige.

Fakta: Utsläpp per capita

Det är relativt välkänt att Kina står för de absolut sett största koldioxidutsläppen, med USA på andra plats och EU på tredje. Men när det kommer till utsläpp per capita ser siffrorna enligt Netherlands Environmental Assessment Agency annorlunda ut:

De allra största utsläppen per capita har Qatar, 38,52 ton per person och år. Sveriges utsläpp per capita är 4,54 ton per person och år.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet med vissa undantag för regionala skillnader. Om omvärlden blir 1,5 grader varmare förlorar vi minst 70 procent av jordens korallrev och den genomsnittliga temperaturökningen i Sverige väntas bli ännu högre - 1,5 till 2 grader varmare på sommaren och så mycket som 2-3 grader varmare under vintern. En temperaturhöjning på 2 grader hade även hotat förstöra alla korallrev. Enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO) är världen på väg mot en temperaturökning på 3-5 grader vid slutet av innevarande sekel, vilket skulle innebära oöverskådliga konsekvenser för allt liv på jorden. Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030. Om vi låter utvecklingen fortgå utan åtgärder kommer vi inom 5-10 år inte längre kunna möta 1,5-gradersmålet.

För att skapa en hållbar framtid för oss och vår planet måste vi ställa om till 100 procent förnybar energi och helt sluta använda fossila bränslen som kol, olja och gas - det är det enda sättet. Satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och minskat transportbehov leder vägen till framgång för ett klimatneutralt samhälle. Läs mer om samarbetet med Heimstaden, där förnybar energi i form av solceller installeras på studentbostäder, och om hur en elektrifiering av fordonsflottan kan hjälpa oss mot ett fossilfritt samhälle. Samtidigt som vi arbetar med omställningen till förnybar energi måste vi även, både på individ-, företags- och samhällsnivå, arbeta med energieffektivisering.

För även om omställningen går mot 100-procentig användning av förnybar energi så måste även energiförbrukningen minska och energin användas smartare för att vi ska kunna uppnå ett hållbart sätt att leva. Sveriges företagsledare spelar därför en mycket viktig roll i frågan, och behöver ta sitt ansvar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Läs om hållbarhet inom fastighetsbranschen, och vad du som fastighetsägare behöver göra för att bäst svara på den rådande hållbarhetstrenden. Både ekonomin och klimatet vinner på energieffektivisering, så företag borde se detta som något självklart att satsa på. Läs här för några enkla tips på hur du och dina kollegor kan minska er klimatpåverkan på en mindre avancerad nivå.

Fossila bränslen har spelat en viktig roll i vår utveckling. Sedan 1800-talets stora industrialisering har västvärlden byggt upp samhällen och stigande välfärd med hjälp av olja, kol och gas. Lösningar som ansågs förträffliga då har kostat världen oerhört mycket i form av livshotande klimatförändringar, miljöförstörelse och negativa hälsoaspekter.

Nu har fokus vänts till energiomställningen för att bromsa in den negativa påverkan på klimatet som utsläppen av växthusgaser har lett till. Termen energiomställning används för att beskriva övergången från dagens fossilintensiva samhälle till ett samhälle fritt från fossila bränslen som kol och olja, och där man istället förlitar sig till hundra procent på förnybar energi från källor som vind-, vatten- och solkraft.

Fler företag strävar efter att bli klimatneutrala

Klimatneutralitet är ett annat begrepp som har blivit hett inom industrin. Att vara klimatneutral innebär att man inte förorsakar någon påverkan på klimatet. Med andra ord kan en produkt, person, företag eller ett helt land bli klimatneutralt och inte ge upphov till några utsläpp av växthusgaser. Sverige har satt målet att vara klimatneutralt år 2045 och det innebär att utsläppen måste minska fem till åtta gånger snabbare, i relation till de senaste 25 åren. Sveriges utsläpp av växthusgaser var 53,8 miljoner ton år 2015. År 2016 motsvarade de totala utsläppen av växthusgaser 52,9 miljoner ton. Mellan åren 1990 och 2016 har utsläppen minskat med 26 procent vilket till viss del beror på att de långsiktiga utsläppsminskningarna tagit vid med framförallt övergången till förnybar energi och energieffektivisering. Ett av de företag som köper förnybar energi av Vattenfall är datacentret Fortlax.

Det långsiktiga arbetet har börjat

Sedan 1990 och en viss tid innan det påbörjades arbetet med de långsiktiga åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen.

• En historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
• En utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från olje-eldade värmepannor till både el och fjärrvärme
• En högre användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
• Bränsleskiften inom industrin
• Minskad deponering av avfall

Sammantaget har de mest väsentliga bidragen till utsläppsminskningen skett under den senaste tioårsperioden. Åtgärder och styrmedel som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp står för en del av utsläppsminskningen. Den övervägande delen av bidragen till utsläppsminskningarna kommer dock från uppvärmning av bostäder, lokaler samt industrin. Även utsläppen från avfallsbehandling, inrikes transporter samt el och fjärrvärme har minskat.

Industri och transporter står för de största utsläppen

Av Sveriges totala utsläpp står inrikestransporter för en tredjedel. Jämfört med 1990 har utsläppen från inrikestransporter minskat med 15 procent år 2016, vilket motsvarar 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Betydelsefulla faktorer som påverkar utsläppen är det totala trafikarbetet, bränsletyperna som används och fordonens energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektiva fordon har bidragit till en minskning av utsläppen, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet.

Den andra tredjedelen av Sveriges totala utsläpp kommer från industrin där järn- och stålindustrin, mineralindustrin och raffinaderier är överrepresenterade. Här kommer de huvudsakliga utsläppen från tillverkningsprocesser, förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp som exempelvis läckage i gasledningar. I denna sektor har utsläppen minskat med 19 procent sedan 1990 där pappers- och massaindustrin har bidragit till den största minskningen. Även livsmedels-, kemi- och metallindustrin har dragit ner på sina utsläpp. Minskningen beror delvis på att oljeanvändningen minskat och biobränsleanvändningen ökat men även på ny processteknik inom bland annat kemiindustrin. Konjunkturförändringar som lett till minskade produktionsvolymer inom de olika branschernas marknader har också påverkat utvecklingen.



Åren 2008-2009 drabbades världen av den globala ekonomiska krisen som hade direkta effekter på produktionsvolymen inom dessa utsläppsintensiva branscher och bidrog till minskade utsläpp år 2009. Den ekonomiska återhämtningen tillsammans med en kall vinter orsakade däremot relativt höga utsläpp 2010. Från och med år 2014 har utsläppen avstannat till följd av att den tidigare minskade användningen av oljeprodukter inom massa- och pappersindustrin. Mellan 2015 och 2016 har utsläppen ökat något på grund av konjunktursvängningar i övriga sektorer.

Omvärlden har länge betraktat Sverige som ett föregångsland med låga CO₂-utsläpp. Vi har en unik situation med hög miljökompetens, bra tekniska lösningar och en god ekonomi vilket gör oss till ett av världens få länder där BNP ökar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Vi har även en stor möjlighet att exportera klimatmässigt bra lösningar som samtidigt blir lönsamma genom handel.

Vattenfall har påbörjat en resa mot att bli helt fossilfria inom en generation. Det innebär att när de som föds i dag själva blir föräldrar ska de kunna leva helt utan fossila bränslen. Vår uppgift är att hjälpa våra kunder till ett mer klimatsmart liv och att främja en hållbar produktion fritt från fossila bränslen genom att erbjuda klimatsmarta lösningar.

Vi håller på att avveckla vår fossila produktion och investerar i förnybara energislag, huvudsakligen vindkraft och nu också alltmer i solenergi. För att förverkliga vår ambition har vi tagit fram en färdplan som innehåller de viktigaste byggstenarna för att uppnå vårt mål i samarbete med partners, kunder och myndigheter.

1. EPD – miljödeklarerad el

2. Klimatneutral el

3. Bra miljöval

4. Miljöcertifiering av byggnader

5. Producera egen el

6. Ursprungsgarantier

7. Elens miljöpåverkan

8. Hållbarhetsredovisning
   
   

Resan mot 2045 har börjat

2020 erbjuder vi fossilfria energilösningar till alla våra kunder

2023 har vi ökat flexibiliteten i svensk vattenkraft med 600 MW för att stötta mer förnybar kraftproduktion

2023 tillhandahåller vi laddning för en halv miljon elbilar

2025 är vår verksamhet i Holland helt fri från kol

2025 producerar vi fossilfri energi som räcker till 29 miljoner hushåll

2025 demonstrerar vi 100 MW grön vätgasproduktion från fossilfri el

2030 har vi fasat ut kolkraft i all vår värmeverksamhet och vår värmeproduktion i Norden är helt fossilfri

Ser du också vikten av hållbarhetsfrågan, men har svårt att få fram ditt budskap internt? Titta då här, och läs våra råd för att nå fram till de olika funktionerna i ledningen.

År 2016 gick Vattenfall, SSAB och LKAB samman för att skapa HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) - ett joint venture projekt som strävar efter att revolutionera stålproduktionen.

HYBRIT syftar till att ersätta kokskolet, som traditionellt behövs för malmbaserad ståltillverkning med vätgas. I tillverkningsprocessen avger vätgasen vatten istället för koldioxid. Vätet i sin tur produceras med hjälp av fossilfria energikällor.

Det första spadtaget för pilotanläggningen i Luleå togs den 20 juni 2018. Pilotanläggningen ska vara klar 2020 och målet är att få en lösning för fossilfritt stål före 2035. En framgångsrik HYBRIT beräknas minska de totala koldioxidutsläppen i Sverige med 10 procent och Finland med 7 procent. Om världens stålindustri tar till sig och använder tekniken kommer de globala koldioxidutsläppen minska avsevärt. HYBRIT, världens första fossilfria ståltillverkningsteknik med nästan inget koldioxidavtryck, kommer således att utgöra ett unikt bidrag till ett fossilfritt samhälle.

Läs mer om projektet

Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion och är ett system för att garantera elkonsumenterna att de får el från den källa som elleverantören uppger. Lagen om ursprungsgarantier berör elproducenter och elleverantörer där elproducenter får en garanti (i elektronisk form) av staten för varje producerad megawattimme el. Dessa garantier kan sedan säljas av elproducenten på en öppen marknad där köparna är elleverantörer som vill sälja en viss sorts el som producenten producerar. Att ansöka om ursprungsgarantier är frivilligt.

Eftersom elen flödar fritt i elnäten kan inte elleverantören garantera att just du, i ditt eluttag, får den el du köpt. Men med ursprungsgarantierna ser elleverantören till att bara sälja så stor mängd el, till exempel från vattenkraft, som har kommit in i nätet. Ursprungsgarantierna ska annulleras när elleverantören har sålt elen till sina kunder. Skälet är att säkerställa att mängden såld el verkligen motsvarar mängden producerad el. Om elproducenten inte har tillräckligt med ursprungsgarantier för en viss sorts el från egen produktion, måste de köpa ursprungsgarantier av andra elproducenter.

Handel av ursprungsgarantier sker på en öppen marknad via bilaterala avtal eller via mäklare. Efterfrågan uppstår när elleverantörer vill sälja den typen av el som producenten producerar. Elleverantören köper då ursprungsgarantier som motsvarar den mängd el som leverantören vill sälja.  Det finns inget förutbestämt pris på ursprungsgarantierna, utan priset görs upp mellan köpare och säljare vid respektive affär. Det är Energimyndigheten som utfärdar ursprungsgarantierna och bestämmer vilka produktionsanläggningar som har rätt att få dem. Läs mer om ursprungsgarantier här.



Ursprungsgarantier ger slutkonsumenter möjligheten att välja om de vill ha el uteslutande från exempelvis vindkraft. Då kan de genom sin efterfrågan på en viss typ av el bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion. Ursprungsmärkt el är spårbar och elhandlare är enligt lag skyldiga att på fakturan lämna uppgifter om varje energikällas andel av den genomsnittliga sammansättningen av energikällor. Läs om vilka olika energikällor som används i vårt samhälle idag och vilka energikällor som kommer att användas mer i framtiden.