Historiskt sett har klimatet på vår jord förändrats ständigt. Det har varit både varmare och kallare beroende på kontinenters rörelser, det varierande avståndet till solen och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Skillnaden mot idag är att tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år. Idag ökar medeltemperaturen mycket snabbare än normalt. Den främsta orsaken är användandet av fossila bränslen som kol, olja och gas. Utsläppen av växthusgaser ligger på väldigt höga nivåer år efter år och konsekvensen är att jorden värms upp allt snabbare.
Agenda 2030 och de globala målen
Den 25 september 2015 fattades en rad avgörande globala beslut då FN:s medlemsländer enades om en universell agenda kallad Agenda 2030 innehållande 17 globala delmål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
Överenskommelsen är den mest ambitiösa för hållbar utveckling som världens ledare någonsin antagit och ämnar att uppnå tre saker fram till år 2030.
- Avskaffa extrem fattigdom
- Minska ojämlikheter och orättvisor i världen
- Lösa klimatkrisen
De globala målen är unika eftersom de är:
- Universella – vilket innebär att de riktar sig till alla världens länder och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.
- Integrerade och odelbara – vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.
- Inkluderande – har tagits fram genom den mest transparanta och inkluderande processen i FN:s historia.
- Gäller alla – ledordet för Globala målen är att ingen ska lämnas utanför (Leave no one behind). Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.
Om du vill veta mer om de globala målen - läs här.
Parisavtalet
Under klimattoppmötet i Paris samma år, med det informella namnet COP21 (the 21st Conference of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change), slöts det så kallade Parisavtalet där de deltagande länderna beslutade om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader. Målet är att den ska stanna runt 1,5 grader, vilket man också kallar för 1,5-gradersmålet. Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna i västvärlden, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling samt stödja de som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären före 2100.
Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, Ban Ki-moon (FN:s tidigare generalsekreterare)
Klimatmötet i Katowice 2018
Den 2-15 december 2018 samlades representanterna från de 193 länder som anslutit sig till Parisavtalet för ett nytt årligt klimatmöte COP24 i Katowice, Polen. Syftet med klimatmötet var att enas om genomförandet av Parisavtalet genom att utforma ett för alla länder gemensamt regelverk för att driva igenom målen. Efter ett dygns förlängning av mötet till den 15 december kom länderna till slut överens om ett regelverk för hur Parisöverenskommelsen ska implementeras. Regelverket träder i kraft 2020 och behandlar hur länders utsläpp på ett transparent sätt ska mätas och redovisas som i sin tur gör det möjligt att jämföra ländernas klimatarbete.
I överenskommelsen åtar sig industriländerna att ekonomiskt kompensera utvecklingsländer för skador orsakade av klimatförändringar och att vart fjärde år med start 2020 redovisa vilket stöd man planerar att ge till utvecklingsländernas omställningsarbete. Turkiet ifrågasatte dock sin status som industriland, en fråga som bordlades till framtida möten. Frågan om hur länder ska kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i andra länder sköts även den till kommande möten efter invändningar från Brasilien, som krävde att regelverket bör förenklas. Landet fick inga sympatier från de övriga representanterna som menade att det redan fuskas tillräckligt med det nuvarande systemet.
IPCCs rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grader blev en omtalad kontrovers då USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait invände mot formuleringar i texten. Länderna vägrade godkänna en formulering där rapporten ”välkomnas”. De ville istället se den vagare formuleringen ”notera”. Lösningen blev en kompromiss där båda orden förekommer i texten på ett lite annorlunda sätt än från början. Dock ströks en viktig paragraf som talar om hur stora utsläppsminskningarna måste vara fram till 2030 för att klara 1,5-gradersmålet. Klimatkonferensen enades dock om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och om att erkänna att IPCC:s rapport är den i dagsläget bästa vetenskapen. Sammanfattningsvis lyckades länderna komma överens om ett robust och långsiktigt regelverk för hur de ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden under Parisavtalet.
Fakta: IPCC:s specialrapport
En del av kontroverserna på mötet i Katowice gällde den specialrapport om 1,5-graders-målet som FN:s klimatpanel (IPCC) lade fram i oktober i år.
Rapporten skildrar konsekvenserna av en uppvärmning på 1,5 grader och vilka utsläppsminskningar som skulle behövas för att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 graders nivå.
I rapporten jämförs riskerna med 1,5 grader jämfört med en uppvärmning på 2,0 grader. Författarna till rapporten anser att skillnaderna är sannolikt betydande, med mycket allvarligare konsekvenser om temperaturen tillåts stiga över 2,0 grader. Läs mer här om temperaturökningens effekter på Sverige.
Fakta: Utsläpp per capita
Det är relativt välkänt att Kina står för de absolut sett största koldioxidutsläppen, med USA på andra plats och EU på tredje. Men när det kommer till utsläpp per capita ser siffrorna enligt Netherlands Environmental Assessment Agency annorlunda ut:
De allra största utsläppen per capita har Qatar, 38,52 ton per person och år. Sveriges utsläpp per capita är 4,54 ton per person och år.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet med vissa undantag för regionala skillnader. Om omvärlden blir 1,5 grader varmare förlorar vi minst 70 procent av jordens korallrev och den genomsnittliga temperaturökningen i Sverige väntas bli ännu högre - 1,5 till 2 grader varmare på sommaren och så mycket som 2-3 grader varmare under vintern. En temperaturhöjning på 2 grader hade även hotat förstöra alla korallrev. Enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO) är världen på väg mot en temperaturökning på 3-5 grader vid slutet av innevarande sekel, vilket skulle innebära oöverskådliga konsekvenser för allt liv på jorden. Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030. Om vi låter utvecklingen fortgå utan åtgärder kommer vi inom 5-10 år inte längre kunna möta 1,5-gradersmålet.
För att skapa en hållbar framtid för oss och vår planet måste vi ställa om till 100 procent förnybar energi och helt sluta använda fossila bränslen som kol, olja och gas - det är det enda sättet. Satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och minskat transportbehov leder vägen till framgång för ett klimatneutralt samhälle. Läs mer om samarbetet med Heimstaden, där förnybar energi i form av solceller installeras på studentbostäder, och om hur en elektrifiering av fordonsflottan kan hjälpa oss mot ett fossilfritt samhälle. Samtidigt som vi arbetar med omställningen till förnybar energi måste vi även, både på individ-, företags- och samhällsnivå, arbeta med energieffektivisering.
För även om omställningen går mot 100-procentig användning av förnybar energi så måste även energiförbrukningen minska och energin användas smartare för att vi ska kunna uppnå ett hållbart sätt att leva. Sveriges företagsledare spelar därför en mycket viktig roll i frågan, och behöver ta sitt ansvar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Läs om hållbarhet inom fastighetsbranschen, och vad du som fastighetsägare behöver göra för att bäst svara på den rådande hållbarhetstrenden. Både ekonomin och klimatet vinner på energieffektivisering, så företag borde se detta som något självklart att satsa på. Läs här för några enkla tips på hur du och dina kollegor kan minska er klimatpåverkan på en mindre avancerad nivå.