Hållbarhet och socialt engagemang

Bra miljöval – miljömärkt el

Bra Miljöval utfärdas av Naturskyddsföreningen och i elleveransen innebär det att elen kommer från förnybara energikällor med högt ställda miljökrav på elproduktionen. När du väljer el märkt med Bra Miljöval garanteras förnybar energi från källor som vindkraft, solkraft, vattenkraft och biobränslen. Således uppfylls tuffa miljökrav samtidigt som pengar avsätts till Naturskyddsföreningens fonder för miljöförbättrande åtgärder och energieffektiviseringsprojekt. Hos Naturskyddsföreningen kan man själv ansöka om bidrag från fonderna till miljöförbättrande projekt.

Mellan 2012 och 2014 har följande av Vattenfalls projekt fått stöd av Bra Miljövalsfonderna:

• Inventering av delar av Umeälven, uppstarten av Umeälvsprojektet

• Ålledare i biflöden till Säveån, installation av ålledare för passage av vandringshinder

• Åtgärd av vandringshinder i Smörbäckens mynning, biflöde till Umeälven

• Biotopvårdsåtgärder nedströms Olidan i Göta älv

• Restaurering av nedre delen av Säveån

• Åtgärd av vandringshinder i Valån

• Restaurering av Flarkån, Luleälven

• Förstudie och restaurering av Solbergsån, biflöde Göta älv

• Utbyte av fläkthjul i rökgasfläkt för ökad effektivitet

Vad betyder miljömärkt el?

Till skillnad från vanlig ursprungsmärkning, som bara garanterar att elen kommer från en viss energikälla som exempelvis vind eller vatten, ställer Bra Miljöval ytterligare krav på elproduktionen som ska verka för en förbättrad miljö.

För vattenkraftverk krävs till exempel att vattendraget har ett jämnt vattenflöde så att det aldrig torrläggs, och att vattenflödet aldrig understiger minimiflödet för det specifika vattendraget. Icke miljömärkt vattenkraft kan leda till torrlagda älvfåror som sedan översvämmas när vatten släpps igenom dammluckorna, vilket i sin tur leder till stora belastningar på växt- och djurliv. Krav finns också på avsättning av pengar till projekt som passager för fisk och andra arter beroende på vattendrag.

För vindkraftverk krävs att verken inte är placerade i särskilt skyddsvärda och känsliga områden. Den ansvarige för vindkraftsproduktionen ska utföra regelbundna kontroller enligt en fastlagd plan.

För biokraft märkt med Bra Miljöval används certifierade avverkningar som innebär att användningen av fossil energi vid avverkning, förädling och askhantering är minimal. Biomassan får inte innehålla genmodifierat bränsle, palmolja eller uppbrutna stubbar som kan vara viktiga boplatser för många djurarter.

All el märkt med Bra miljöval är dessutom EPD-märkt. Det innebär att du som kund får en tydlig bild över elens miljöpåverkan. Läs mer om EPD-märkt el i kapitel 8.

För att bilda sig en uppfattning om hur stor miljöpåverkan en aktivitet eller produkt har totalt sett i hela värdekedjan används livscykelanalyser (LCA). Metoden mäter miljöpåverkan i alla led ”från vaggan till graven”, från tillverkning/byggande, drift och underhåll till avfallshantering, transporter samt all energiåtgång i mellanleden.

För ett vindkraftverk skulle det handla om att beräkna utsläpp från uppställningen av kraftverket, materialåtgången och dess tillverkning, underhåll och reparationer under livslängdens gång och slutligen nedmontering av kraftverket. Således kan livscykelanalyser göras på alla mänskliga aktiviteter och produkter som mat, förpackningar, elektronik, bränslen, transporter etc.



Metoden ger insikter i var miljöpåverkan är som störst och åtgärder kan vidtas för att förbättra processer och eventuell materialanvändning samt minska miljöpåverkan i produktionskedjan. Resultaten kan sedan användas i produktutveckling samt visualiseras i företagens hållbarhetsarbete och marknadsföring.

Livscykelanalyser har blivit allt vanligare i miljöarbetet hos företag och organisationer, särskilt i Norden. En bidragande faktor är ökad efterfrågan av transparens och miljöinformation där företag förväntas arbeta hållbart och ansvarsfullt. En annan faktor är stärkt miljölagstiftning inom EU med bland annat krav på hållbarhetsredovisning. Sedan början av 2000-talet har länder utanför Europa följt med i denna metodutveckling med tillämpningar både inom industri och samhällsutveckling. Här kan du läsa mer om betydelsen av livscykelanalyser för företag.

I en EPD (Environmental Product Declaration; miljövarudeklaration) redovisas en produkts eller tjänsts miljöpåverkan över hela dess livscykel. Den värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöegenskaper ur ett livscykelperspektiv. EPD ger en tydlig, kvalitetssäkrad och jämförbar information om den miljöpåverkan som exempelvis elproduktionen medför, information som går att överföra direkt i hållbarhetsredovisningen, eller användas i kommunikation och marknadsföring.

Till skillnad från renodlad livscykelanalys ställer EPD tydliga krav på transparens och verifiering. EPD ger information om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. EPD garanterar kvalitetssäkrad information som är objektiv och grundat på ISO 14025.

Informationen i en EPD baseras till största del på en livscykelanalys. För att skapa en EPD behövs den tilltänkta produktens livscykelanalys som ofta upprättas av en extern konsult men analysen kan lika gärna göras internt om kompetens finns inom företaget. Det internationella EPD®-systemets regelverk ger vägledning och ställer krav på hur livscykelanalyserna ska genomföras och hur en EPD ska sammanställas. Efter att en EPD granskats och verifierats av en godkänd och oberoende part, registreras och publiceras den på www.environdec.com.

Funderar du på EPD-märkt el och hur det gynnar ditt företag. Vi listar de tyngsta argumenten för att välja EPD-märkt el för ditt företag.

Allt fler företag har börjat kalla sig själva eller sina produkter klimatneutrala. Begreppet klimatneutral betyder att företag, som inte lyckas reducera sina koldioxidutsläpp helt, gör någon slags kompensation för de utsläpp som kvarstår. Arbetet inleds vanligtvis med en inventering av verksamhetens egna utsläpp av växthusgaser. Därefter genomförs åtgärder för att reducera de egna utsläppen. Utsläpp som inte kan elimineras kompenseras genom att göra så kallad klimatnytta på ett annat sätt eller någon annanstans.

Kompensationen kan vara köp av utsläppsrätter från det europeiska handelssystemet eller utsläppskrediter från projekt som minskar koldioxidutsläppen i en annan del av världen. Risken med denna typ av kompensation kan vara att otillräckliga åtgärder vidtas för att maximalt reducera utsläppen i den egna verksamheten.

Kompensation som ett komplement till egna åtgärder kan bidra till en positiv klimatinsats, medan kompensation som ett alternativ till egna utsläppsreduktioner kan ha negativ klimatnytta. De företag som frivilligt vill bli ”klimatneutrala” ska inte förväxlas med de företag som obligatoriskt hör till EU:s handelssystem för utsläppsrätter och som tilldelats utsläppsrätter för att täcka hela eller stora delar av sina utsläpp.

Svenska Naturskyddsföreningen rekommenderar följande prioritetsordning i arbetet med klimatneutralitet och baseras på erfarenhet av långvariga miljöarbeten samt samarbeten med ca 40 miljöorganisationer i hela världen:

1. Maximal reducering av de egna utsläppen genom mer effektiv energianvändning och övergång till förnybara energikällor
2. Minskning av utsläpp genom EU:s handel med utsläppsrätter
3. Minskning av utsläpp genom projekt för förnybara energikällor eller energieffektivisering i EU-länder
4. Minskning av utsläpp genom projekt utanför EU

Ett långsiktigt och ambitiöst klimatarbete och ansvarstagande för kommande generationer är en förutsättning för att framgångsrika företag ska uppfattas som trovärdiga. En ”second best”-lösning ska enbart användas om den egna reduceringen, med alla medel, inte går att genomföra. Coca-Cola European Partners är ett av de företag som klimatkompenserar via Vattenfall.

Principen att kompensera för utsläpp som uppstår på en plats genom minskade utsläpp på en annan, finns med i de överenskommelser som avtalats inom ramen för Kyotoprotokollet. De länder som har en skyldighet att begränsa sina utsläpp kan med hjälp av investering i projekt i en annan del av världen tillgodoräkna sig de utsläppsreduktioner som uppstår. Kyotoprotokollet anger dock att de så kallade flexibla mekanismerna, som är en form av styrmedel inom Kyotoprotokollet, bara får nyttjas  till en begränsad del av ett lands utsläppsåtagande. Den största utsläppsminskningen ska ske genom nationella åtgärder. Orsaken till detta är bland annat att det är industriländerna som hittills i störst utsträckning bidragit till klimatförändringen och att dessa länder därför har ett särskilt stort ansvar att minska sina utsläpp.

När det kommer till el används återigen livscykelperspektivet för att spåra utsläpp genom elens hela livscykel. Exempelvis sker det utsläpp av växthusgaser vid framställning av den cement och det stål som används vid konstruktionen av exempelvis ett vindkraftverk. Trots att spårbar el kan produceras från förnybara energikällor så går det i dagsläget inte att göra sig av med alla utsläpp av växthusgaser sett ur elens livscykelperspektiv.

Valet av klimatneutral el för med sig flera fördelar till företaget. Läs mer om de fyra stora fördelarna med klimatneutral el.

Miljöcertifiering för byggnader är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Den fungerar som en garanti för att byggnaden håller vad den lovar och med hjälp av certifieringssystem för byggnader kan investerare, myndigheter och andra intressenter jämföra olika fastighetsobjekt på ett enhetligt sätt.

Miljöcertifieringar för byggnader har uppkommit allteftersom fastighetsägare och slutkonsumenter ställer högre krav på hållbarhet och energieffektiva lösningar för byggnader där de etablerar sina kontor eller bosätter sig. I certifieringsprocessen är det flera faktorer som spelar in som inomhusmiljö, material och energi men även hur de boende påverkas. Det finns många olika certifieringar med skillnader emellan, men många bygger på poängsystem där olika val av material och energikällor ger olika poäng. De vanligaste certifieringarna är Miljöbyggnad, LEED, BREEAM, Green Building och Svanen.

Miljöbyggnad

Ett av de vanligaste certifieringssystemen för byggnader i Sverige är det svenska systemet Miljöbyggnad. Det är utvecklat för svenska förhållanden med kriterier baserade på svenska bygg- och myndighetsregler och svenskt byggpraxis. Idag är över 1000 byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad som ägs och utvecklas av Sveriges största organisation för hållbart samhällsbyggande -
Sweden Green Building Council (SGBC). SGBC genomför även certifieringar där miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda undersöks och sedan granskas av en oberoende tredje part. Miljöbyggnads-certifieringen granskar miljöaspekter inom följande områden:

• Energi (användning, behov och energislag)
• Innemiljö (ljud, ljus, fukt, luft- och vattenkvalitet)
• Material och kemikalier (förekomst, dokumentation och utfasning av farliga ämnen)

Byggnader med eget vatten- och avloppssystem omfattas även av områdets särskilda miljökrav.

Betyg ges i kategorierna klassad, brons, silver eller guld och kraven ökar gradvis ju högre nivå man når. För att nå exempelvis guldnivån, krävs att minst hälften av kriterierna uppfylls för guld och att resten uppnår silvernivå inom respektive fokusområde. Bronsnivån är avsedd att motsvara dagens lagkrav och praxis. Den lägsta nivån, klassad, är bara aktuell för äldre byggnader och innebär i vissa fall att dagens byggregler inte efterlevs. En Miljöbyggnadscertifiering är giltig i 10 år eller tills dess att en större ombyggnation görs.

Vid framtagningen av Miljöbyggnad var målet att göra certifiering av byggnader relativt enkelt och att även inkludera äldre byggnader. Alla typer av fastighetsägare, byggherrar och byggbolag kan klassa sin byggnad. En klassning i silver och guld leder till lägre energibehov som ger lägre driftkostnader och klimatpåverkan. För att få en byggnad certifierad är det enklast att anlita en certifierad miljöbyggsamordnare med relevant utbildning inom Miljöbyggnad. Läs mer om miljöbyggnad här.

LEED

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) utformades av den icke vinstdrivande föreningen U.S. Green Building Council och ger poäng baserat på miljöprestanda. LEED är certifieringen som finns i flest antal länder och för att vara attraktiv på en internationell marknad är en LEED-certifiering önskvärd. LEED bygger på amerikanska standarder och ser likadan ut i hela världen. Förutom att man kan använda certifieringen vid både befintliga och nya byggprojekt så kan man med LEED även täcka hela stadsdelar. Vem som söker certifieringen beror på typen av byggnad; om det är en ny byggnad, en byggnad med hyresgästanpassad interiör eller en befintlig byggnad. Utöver fastighetsägare och fastighetsutvecklare kan även hyresgäster ansöka.

Vid certifiering gör LEED bedömningar inom följande områden:

• Närmiljö
• Vattenanvändning
• Energianvändning
• Material
• Inomhusklimat

Man kan även få bonuspoäng för innovation i projekt och regionala hänsynstaganden. Det byggprojekt som uppnått en certifiering åtar sig att återrapportera verklig data från vatten- och energianvändning under fem års tid. Certifieringen finns i nivåerna certifierad, silver, brons eller platinum.

Det finns ett fåtal länder som har gjort nationella anpassningar av LEED som Indien och Kanada. En LEED anpassning till svenska förhållande håller för närvarande på att tas fram av Sweden Green Building Council (SGBC). Läs mer här.

BREEAM

BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) kommer ursprungligen från Storbritannien och är Europas och även världens mest tillämpade certifiering. Den används dels för nybyggda, dels för befintliga och dels för kommersiella byggnader. BREEAM finns i både landsspecifika versioner som är anpassade till lokala förhållanden, och internationella versioner för certifiering av enskilda projekt i hela världen. År 2013 introducerade Sweden Green Building Council BREEAM till den svenska marknaden och versionen, BREEAM-SE, utgår från svensk lagstiftning, svenska metoder och arbetssätt. BREEAM-SE gör det därför möjligt att certifiera byggnader enligt svenska regler och standarder, och samtidigt arbeta efter en internationellt erkänd metod. 

BREEAM är en heltäckande certifiering som tittar på projektledning, energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering, markanvändning, påverkan på närmiljön, byggmaterial och föroreningar samt byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel. Inom vissa områden finns det miniminivåer för poäng som måste uppnås.

Extrapoäng kan uppnås för hur innovativ byggnaden är i sina tekniska lösningar. För varje område räknas det ut hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått, detta räknas sedan ihop till en totalpoäng. Det finns fem nivåer av certifiering:

• Pass
• Good
• Very good
• Excellent
• Outstanding

Når byggnaden inte upp till 30 procent av den maximala poängsumman får den ingen certifiering. För att uppnå det högsta betyget outstanding krävs 85 procent av maximal poäng och goda innovativa lösningar. Vill du veta mer om BREEM, klicka här.

Green Building

I strävan att accelerera energieffektiviseringen inom bygg- och fastighetsbranschen arbetades Green Building fram inom EU mellan 2004-2014. Certifieringen riktar sig till fastighetsägare och förvaltare som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler och bostäder. För att få certifieras ska byggnaden använda 25 % mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR (Boverkets Byggregler). Både den som bygger, bygger om eller fungerar som fastighetsutvecklare kan certifiera byggnader enligt certifieringen Green Building. Idag ansvarar Sweden Green Council för Green Building i Sverige.

Sammanfattningsvis ansvarar Sweden Green Building Council för följande certifieringar i Sverige:

• Green Building
• Miljöbyggnad
• BREEAM-SE

För mer information - se här.

Svanen

Svanen är Nordens officiella miljömärkning och det var det Nordiska Ministerrådet som beslutade att införa Svanen som miljömärkning år 1989. Syftet var att ge nordiska konsumenter ett bra verktyg för att kunna välja produkter som uppfyllde stränga miljökrav.

Svanenmärkningen garanterar att kriterier för miljö- och hälsofarliga ämnen, energi- och resursförbrukning, avfallshantering och återvinning uppfylls. I dagsläget saknas kriterier för att kunna Svanenmärka isoleringsprodukter, men däremot går det att Svanenmärka en byggnad. Svanen har tagit fram ett kriteriedokument för småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader. Svanen bedömer miljöaspekter inom: 

• Byggprocess
• Energi
• Innemiljö
• Material
• Kemikalier
• Instruktioner för boende
• Kvalitetsledningssystem

Läs mer på Svanens egna hemsida - svanen.se.

Att människan har en påverkan på klimatet med utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning är en problematik som uppmärksammas och ges mycket fokus. Det som inte får glömmas bort är också den del som handlar om den omedelbara miljön som påverkar specifika arter – både växter och djur. Förutsättningarna för en biologisk mångfald och för enskilda arter att överleva i sin naturliga miljö förtjänar därför samma höga uppmärksamhet som den globala uppvärmningen får.

En levande planet är beroende av en mångsidig natur och det komplexa nät av arter som ligger till grund ekosystemens funktion. Biologisk mångfald är utöver sitt egenvärde också grundläggande för klimatreglering, koldioxidbindning och pollinering.

Vi som mänsklighet fortsätter att sätta enorm press på naturen med konsekvenserna att den nuvarande hastigheten med utträngning av arter accelererar. Därför är det extremt viktigt att vi agerar på de utmaningar vi står inför.

Vad är betydelsen av en biologisk mångfald?

• Egenvärdet – Varje art har ett egenvärde och rätt att existera
• Varje del är viktig för helheten – Det ekologiska systemet är komplext och har byggts upp under geologiska tidsperioder. Varje art och varje del av systemet krävs för att upprätthålla helheten. Det är ibland svårt att förutsäga konsekvenserna för hela ekosystemet om en specifik del trängs ut.
• Klimatreglering – En artrikedom och en frisk biotop bidrar till att reglera klimatet på ett bredare plan.
• Rening av luft och vatten – En förlust av biologisk mångfald äventyrar även den naturliga reningen av vatten och luft. En rening som vi människor är helt beroende av.
• Odling och djuruppfödning – Den biologiska mångfalden hjälper till att skapa stabilitet för odlingar genom t.ex. bakterier, maskar och svampar som bidrar bördig jord och bryter ner material.

Det finns många anledningar till att värna om den biologiska mångfalden, men den främsta är nog ändå rättigheten för alla arter att fortsätta att existera på sina egna naturliga villkor utifrån sitt egenvärde.

Vad görs idag för att mildra effekterna av vår mänskliga påverkan?

Vi människor påverkar vår miljö och därmed oundvikligen våra medarter. Det är därför otroligt viktigt att alla påverkande aktiviteter också noggrant tar med i beaktande hur det påverkar den biologiska mångfalden och den biotop som man kommer att inverka på.

Vattenfall har som mål att sträva mot nettopositiv inverkan på biologisk mångfald 2030, och vi har flera strategiska mål för att uppfylla vår övergripande ambition.

Gemensamma insatser

Våra ansträngningar för att skydda naturen och den biologiska mångfalden kommer att fortsätta och vi vill även bjuda in andra företag, organisationer och myndigheter till samarbete och utbyta kunskap.

Tillsammans kan vi skapa fantastiska saker för en hållbarare värld.