Publicerades: 2021-01-14 Senast uppdaterad: 2021-05-27 Lästid: 6 min
Energiteknikfossilfrivätgas

Unikt samarbete för fossilfri stålproduktion fortlöper enligt plan

Ladda ner som PDF

År 2016 startade Vattenfall, SSAB och LKAB gemensamt HYBRIT för att undersöka möjligheterna att utveckla en fossilfri stål- och järnproduktion och den första pilotanläggningen sattes nyligen igång.

HYBRIT initierades för att skapa något världsunikt och potentiellt avgörande för vår framtid. Samarbetet mellan Vattenfall, stålindustrigiganten SSAB och statliga järnmalmsproducenten LKAB inleddes 2016 med målet att helt eliminera koldioxidutsläppen i hela värdekedjan.

Det behövs onekligen. Den svenska industrin har på senare år visserligen kunnat uppvisa betydligt lägre siffror för koldioxidutsläpp än 1990, 2000 och 2010, men står fortfarande för nästan en tredjedel av våra totala utsläpp. Av den tredjedelen stod järn- och stålindustrin 2019 enskilt för drygt 38 procent, överlägset störst av delbranscherna inom industrin.

Vätgas en nyckel

Det ska HYBRIT ändra på är det tänkt. Centralt för en framtida fossilfri stålproduktion är att den reduktionsprocess – det vill säga där järnmalmen blir järn – som idag drivs av kol ersätts med el och vätgas. Det är framför allt där som Vattenfall bidrar.

– Vi har extra fokus på framställning, lagring och distribution av vätgas från fossilfri el, berättar Mikael Nordlander, som sitter i styrelsen för HYBRIT och har ansvaret för utvecklingsarbetet i projektet för Vattenfalls räkning.

– Även hur HYBRIT-konceptet på bästa sätt kan integreras i elsystemet och med elmarknaden ligger på vårt bord.

Läs mer om innovativa sätt att utvinna energi på.

Mikael-Nordlander-lo-res-bredMikael Nordlander, Vattenfalls representant i HYBRIT:s styrelse.

Målet inom räckhåll

När HYBRIT går in på sitt femte år är Mikael optimistisk att det högt ställda målet kommer kunna nås.

– Vi känner oss trygga med att HYBRIT blir verklighet även om det finns utmaningar med att skala upp tekniken i industriell skala, säger han. Det är komplext att bygga ett nytt produktionssystem så att det blir kostnadseffektivt. Den främsta utmaningen i nuläget är tidplanen för tillståndsprocesserna, exempelvis för utbyggnaden av elnätet, om vi ska kunna nå vår ambition att ha det första fossilfria stålet på marknaden 2026.

HYBRIT inleddes med en förstudie under 2016 och 2017 och ska mynna ut i att bevisa produktion i industriell skala i en demonstrationsanläggning från 2026. Just nu befinner sig projektet i ett minst sagt spännande skede: i augusti startades världens första pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå.

Centralt för att ha nått så långt – och även för den vidare utvecklingen framöver – har den nära relationen mellan de tre initiativtagarna varit. 

– Ska man göra en så stor omställning som HYBRIT är samarbete och öppenhet på alla nivåer nyckeln för att lyckas, eftersom ingen part kan fixa detta själv, säger Mikael. Att vi har gemensamma mål och tidigt ritade en vägkarta för vägen till målet har hjälpt oss genom att vi har kunnat vara tydliga, både inåt och utåt. Men också att vi har förmått att vara flexibla och ändra vägkartan när omvärlden ändras.

Vilka svårigheter har ni upptäckt längs vägen? Vilka hinder finns för att övergången från pilotanläggning till mer storskalig produktion ska bli så enkel som möjligt?

Det svåraste kommer nog vara att få ett kostnadseffektivt produktionssystem. Nuvarande system har optimerats under lång tid och nu ställer vi om i grunden, de första anläggningarna kommer behöva vara konkurrenskraftiga under ganska många år. Även på energisidan medför uppskalningen utmaningar, kanske inte i första hand att få fram tillräcklig elproduktion, men att få elnät på plats och att kunna hantera en ökande mängd väderberoende elproduktion. På grund av det sistnämnda är storskalig lagring av vätgas en viktig del av HYBRIT.

Stort internationellt intresse

Utvecklingen av HYBRIT är inte bara viktig inom landets gränser. Idag står stål- och järnindustrin för sju procent av de totala koldioxidutsläppen globalt sett. Eftersom efterfrågan under lång tid har ökat lär utsläppen knappast minska – om inte något görs i produktionsledet.

– Det finns ett stort intresse för HYBRIT internationellt och det finns projekt som påminner om HYBRIT men med helt andra förutsättningar. Vi ligger längst fram och vi har de stora fördelarna med SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls kompetens, ett i princip helt fossilfritt energisystem och viljan att ställa om mot en fossilfri framtid. Man kan säga att samtidigt som vi gör en avgörande insats för klimatet säkerställer vi företagens framtid.

Slutligen – vad har varit det mest givande med att arbeta med Hybrit?  

– Vetskapen om att ifall det lyckas så kan det ha avgörande betydelse för klimatmålen i Sverige, men också spela roll internationellt.

Läs mer

hybritdevelopment.se kan du se hur projektet fortlöper. Där finns även illustrationer som förklarar hur den fossilfria tekniken fungerar.

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.