Sommaren 2018 har slagit många rekord och den kommer med stor sannolikhet leva kvar länge i minnet hos de flesta. Det var t.ex. den varmaste juli på minst 260 år och aldrig förr har nog så många badat så mycket som under de senaste månaderna.
Glassförsäljningen har slagit nya rekord, läsk och vatten har gått åt som smör i solsken. Antalet turistnätter har ökat på våra campingplatser.
Det finns flera vinnare i sommarvärmen. Solcellsanläggningarna har producerat 5-7% mer el, efterfrågan på solceller har aldrig varit större och allt fler vill producera el hemma på sitt tak. Alla med luftluftvärmepumpar har upptäckt, den inte vanligtvis så frekvent använda funktionen, luftkonditionering.
Det torra vädret har inneburit såväl bevattningsförbud som grillförbud. Aldrig har gräsklipparna haft så lite att göra. Men det finns också många förlorare. Bland annat har det varma vädret ställt till det för våra bönder. Bristen på regn har lett till brist på foder och långa köer till slakterierna.
Många kommuner har bestämt att enbart bara köpa svenskt kött för att stötta bönderna. Måste det till en allvarlig torka för att vi ska inse att närproducerat alltid är bättre än det som kommer långt bort ifrån?
På tal om mat – Det är svårt som konsument att välja rätt. Ett exempel är att det fortfarande finns färdigprodukter i butiken med ägg från burhöns där det inte framgår att hönsen varit instängda.
När det gäller mat så får vi störst effekt på både plånboken och miljön om vi ”äter upp” det vi köpt. Genom att slänga mindre ätbar mat kan vi bidra till minskad miljöpåverkan. En familj slänger upp till 0,8 kg mat varje dag vilket innebär 770.000 ton varje år för Sverige (likvärdigt med 13.000 fullastade lastbilar med släp). Till detta kommer all mat vi spolar ner i vasken.
Ta kaffe som exempel: var tredje kopp häller vi ut istället för att dricka upp.
Med en ”Ät Mig Först”-låda i kylen kunna vi minska ”slänget” enormt.
Vi kan också bidra genom att äta lite klokare. Det är inte frågan om att helt offra sin bekvämlighet utan bara att tänka lite annorlunda. Visste du t.ex. att 1 kg nötkött (utan ben) orsakar 23-39 kg växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kg kyckling? Om en miljon av oss minskar vårt nötköttätande med bara 1 kg per år så minskas utsläppen av koldioxid med 30.000 ton. Läs mer om hållbar utveckling här.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något som får vår planet att må bättre. Mår den bättre mår vi också bättre.
