Hållbarhet för företag

De närmaste tio åren är ett ödesdecennium och klimatåtgärder behöver göras akut för att inte göra oåterkallelig skada på planeten. Det är med andra ord kritiskt att alla strävar efter att minska sina utsläpp av växthusgaser och bidra till hållbar utveckling.

Vad är hållbar utveckling?

En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Gro Harlem Brundtland, Norges tidigare statsminister och generaldirektör för WHO, har definierat hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Hållbar utveckling byggs upp av tre dimensioner:

• Social hållbarhet
• Ekonomisk hållbarhet
• Miljömässig hållbarhet

Klimatförändringen sker allt snabbare

Historiskt sett har klimatet på vår jord förändrats ständigt. Det har varit både varmare och kallare beroende på kontinenters rörelser, det varierande avståndet till solen och den kemiska sammansättningen i atmosfären.

Skillnaden mot idag är att tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år. Idag ökar medeltemperaturen mycket snabbare än normalt. Den främsta orsaken är användandet av fossila bränslen som kol, olja och gas. Utsläppen av växthusgaser ligger på väldigt höga nivåer år efter år och konsekvensen är att jorden värms upp allt snabbare.

Den globala uppvärmningen och dess konsekvenser

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet med vissa undantag för regionala skillnader. Om omvärlden blir 1,5 grader varmare förlorar vi minst 70 procent av jordens korallrev och den genomsnittliga temperaturökningen i Sverige väntas bli ännu högre - 1,5 till 2 grader varmare på sommaren och så mycket som 2-3 grader varmare under vintern. En temperaturhöjning på 2 grader hade även hotat förstöra alla korallrev.

Enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO) är världen på väg mot en temperaturökning på 3-5 grader vid slutet av innevarande sekel, vilket skulle innebära oöverskådliga konsekvenser för allt liv på jorden. Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030. Om vi låter utvecklingen fortgå utan åtgärder kommer vi inom 5-10 år inte längre kunna möta 1,5-gradersmålet.

Steg för steg mot ett mer hållbart företagande

Vi har samlat information som hjälper företag att ta nästa steg i hållbarhetsarbetet. Guiden vänder sig främst till små och medelstora företag.

Det finns lagar och regler som till viss del sätter ramarna för hur företag i Sverige måste arbeta med hållbarhet, men för att betraktas som ett hållbart företag utåt sett så krävs ett engagemang utöver det absoluta minimum som sätts av lagar och regler. Enligt regeringen innebär hållbart företagande ytterst att företag strävar efter att ha en långsiktig, hållbar affärsmodell, som bidrar till hållbar utveckling. 

Hur arbetar företag med hållbarhet?

Frågan har nog lika många svar som det finns företag. De som lyckas med hållbarhetsarbetet brukar dock ha några saker gemensamt. 

• De har tydliga och långsiktiga mål och ledningen engagerar sig i hållbarhetsfrågorna
• De säkerställer att rätt kompetens finns på företaget och att de öronmärker resurser till arbetet
• De visualiserar mål och resultat
• De söker partnerskap - samarbeten med andra företag och organisationer med mål som matchar deras egna

Finn inspiration i andra företags hållbarhetsarbeten:
> Vattenfalls kunder jobbar för en fossilfri framtid

Stora företag har i regel större energiförbrukning och utsläpp – och har därmed större förväntningar på sig att finna sätt att minska sin klimatpåverkan. Större företag brukar även ha fler resurser att lägga på hållbarhetsarbetet och fler lagar och regler som de måste anpassa sig efter.

> Lagar och skatter för företag

Hos SME-företag (små och medelstora företag) faller ofta hållbarhetsfrågan på exempelvis vd:n, HR-personal eller någon annan i personalstyrkan där hållbarhet bara är en av de uppgifter de ansvarar över.

Vi ser dock att engagemanget hos de mindre företagen har ökat. En undersökning av Företagarna 2019 visar att SME-företag i större utsträckning ser fördelarna med hållbarhet och fler arbetar aktivt för att minska företagets miljöpåverkan, jämfört med när undersökningen genomfördes 2015.

Undersökningen hittar du på Företagarnas hemsida:
> Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om

Kom igång med hållbarhetsarbetet

Oavsett om du arbetar för ett stort eller ett litet företag är det väsentligt att arbeta med att minska företagets klimatpåverkan. Nedan listar vi några råd som vi rekommenderar att du och ditt företag ser över.

• Läs på om de vanligaste anledningarna som hindrar företag från att arbeta effektivt med hållbarhet.
• Få koll på företagets utsläpp - Datainsamling är nödvändigt. Hur stora är utsläppen och vilka delar av verksamheten står för de största utsläppen?
• Gör upp en plan - och involvera alla i företaget.
• Energieffektivisera - Kan även innebära stora kostnadsbesparingar.
• Involvera leverantörer - Kommunicera era planer och se vad de kan erbjuda för produkter och tjänster som matchar era mål.
• Involvera kunder - Starta en dialog. Vad är era kunders framtidsplaner? Är de intresserade av att köpa en mer hållbar produkt eller tjänst?
• Partnerskap - Ensam är inte stark. Slå ihop er med branschkollegor, kunder och/eller leverantörer för att hjälpa varandra på vägen mot ett mer hållbart företagande. 

Det finns flera incitament att ta nästa steg i sitt hållbarhetsarbete. Det som tidigare ansågs ligga i framkant har degraderats till hygienkrav när kunder, myndigheter och anställda förväntar sig ett större hållbarhetsengagemang hos företagen.

Att kunna redovisa ett gediget hållbarhetsarbete kommer alltså även
vara avgörande för företagets framtidsutsikter. 

Hållbarhetskraven på företagen ökar

Större företag har under många år haft förväntningar från myndigheter, kunder och anställda att kunna uppvisa sitt hållbarhetsarbete och med största sannolikhet kommer utvecklingen fortsätta i denna riktningen. Den pressen har på senare år letat sig ner till SME-företagen. Bland annat på grund av att storföretagen börjat titta utöver den egna verksamheten, ner genom hela leverantörskedjan. Flera företag har redan gått ut med att de arbetar för att hela deras leverantörskedja ska vara fossilfri. 

Risken att inte kunna göra affärer med andra företag ökar alltså utan ett hållbarhetsarbete som når samma nivå som storföretagens. 

Guide: Det fossilfria SME-företaget

Arbetar du på ett litet eller medelstort företag är det hög tid att satsa på klimatfrågan och öka beredskapen för kommande behov och nya värderingar. I vår guide har vi samlat information som hjälper SME-företag att ta nästa steg i hållbarhetsarbetet.

Ladda ner guiden här

Förutom de globala klimatutmaningarna, vilka är de motiverande faktorerna för företag att syssla med hållbarhet inom sin verksamhet? Vi listar fördelarna med hållbarhetsarbetet.

För att lista upp de många fördelar som hållbarhetsarbete för med sig delar vi upp dem i interna fördelar och externa fördelar.

Interna fördelar

• Minskar dina kostnader. Genom att använda dina resurser på ett smartare sätt, exempelvis genom energieffektivisering, materialåtgång och avfallshantering får du lägre kostnader.
• Möjliggör bättre planering och mindre risker. En öppen och ärlig dialog med dina intressenter minskar risken för missförstånd åtföljt av obehagliga överraskningar.
• Enklare och mer effektiv styrning. Har du ett helhetsgrepp och jobbar med en tydlig och långsiktig strategi är det också lättare att fatta välgrundade beslut.
• Bidrar till ett bättre innovationsklimat. Med öppna och ärliga relationer med många människor finns förutsättningarna för många och goda nya idéer.
• Förstärker din affärsplan. Genom att kombinera affärsplanen med hållbarhet engagerar du fler kollegor som vill vara med på resan och bidra positivt till verksamheten.

Externa fördelar:

• Ett starkt varumärke ökar vinsten. Varumärket visar din identitet och arbetar du hållbart ökar din trovärdighet och därmed chansen till nya och bättre affärer.
• Lockar nya kunder. Företag som jobbar hållbart och ansvarsfullt lockar nya kunder, särskilt de som ställer höga krav. För kunden står din hållbarhet för trygghet och långsiktighet.
• Attraherar samarbetspartners. Ett starkt hållbarhetsarbete öppnar upp för nya affärsmöjligheter och genom samarbeten med andra aktörer kan hållbarhetsarbetet stärkas ytterligare.
• Stark företagskultur med motiverade medarbetare. En anställd vill känna stolthet och delaktighet i sitt företag och att arbeta på ett ansvarstagande företag ger status.
• Enklare rekrytering. Ju högre ambitionsnivå som ledningen och styrelsen har angående hållbarhet desto bättre rykte har bolaget bland arbetssökande.
• Ökar chansen till finansiering. Med en helhetssyn, långsiktighet och trovärdighet uppfyller du många av kraven från banker och investerare.
• Chanserna till olika utvecklings- och innovationsstöd ökar.
• Bättre kontakter med myndigheter. Genom att alltid uppfylla lagar, regler och bestämmelser samt att arbeta förebyggande och långsiktigt ökar ditt förtroende hos myndigheter och andra offentliga organisationer.

Yellow and blue makes green

Vill du ha inspiration till miljöarbetet? Ladda ner vår broschyr där vi går igenom några av Vattenfalls hållbarhetsprojekt.

Avgörande för det fortsatta hållbarhetsarbetet är lönsamheten. Företagen måste prioritera sin överlevnad och sina förpliktelser gentemot ägarna och gå med vinst. Det är mer attraktivt att investera i företag som kan hantera risker relaterade till miljö, socialt ansvar och affärsetik än i företag som saknar en tydlig och långsiktig hållbarhetsstrategi. Det gäller även de bolag som kan göra hållbarhet till en affärsidé genom att till exempel utveckla och driva hållbarhetsutveckling.

Hur blir hållbarhet lönsamt?

Hållbarhet kan vara lönsamt på flera sätt beroende på företagets kärnaffär och vilken bransch företaget är verksamt i. Den första uppenbara följden av ett bra hållbarhetsarbete, som gäller alla företag, är ett bättre rykte.

Företag med ett starkt hållbarhetsarbete har lättare att få investeringar och betalar cirka 20 procent lägre kapitalkostnader. Genom åren har kreditbolagen successivt ökat vikten av hållbarhet i sin bedömning av företagens kreditvärdighet. Det positiva lönsamhetsmässiga bidraget från ett starkt hållbarhetsfokus kommer delvis från att företagets ryktesrisk minskar, vilket leder till att den företagsspecifika risken i ett bolag minskar.

Vad betyder klimatavtryck och ekologiskt fotavtryck? All konsumtion, oavsett om det handlar om produkter eller tjänster, bidrar till utsläpp av växthusgaser, med koldioxid som den vanligaste typen av utsläpp. För att förstå hur vår konsumtion påverkar miljön används olika fotavtrycksindikatorer som klimatfotavtryck och ekologiskt fotavtryck. Dessa mått hjälper oss att förstå vår globala miljöpåverkan och identifiera vilka områden som behöver förbättras för att minska utsläppen.

Klimatfotavtryck och klimatavtryck

Klimatfotavtryck är en mätning av den totala mängden koldioxid och andra växthusgaser som släpps ut till atmosfären som ett resultat av människors verksamhet. Det innefattar både direkta utsläpp från saker som brännande av fossila bränslen och indirekta utsläpp från saker som landbruk och skogsavverkning. Genom att mäta klimatfotavtrycket kan man se vilka verksamheter eller aktiviteter som är de största bidragsgivarna till klimatförändringen och därmed sätta in åtgärder för att minska utsläppen.

Klimatavtryck är detsamma som klimatfotavtryck och används ofta som förkortning av termen.

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck är en mätning av hur mycket mark och vatten som krävs för att tillgodose människors behov för mat, vatten, bostäder, transport och andra produkter och tjänster. Det tar hänsyn till både den biologiska produktiviteten på den mark som används och den mängd resurser som krävs för att producera olika produkter och tjänster. Genom att mäta ekologiskt fotavtryck kan man se vilka produkter och tjänster som är de största bidragsgivarna till biologisk utarmning och därmed sätta in åtgärder för att minska vårt ekologiska fotavtryck..

Både klimatfotavtryck och ekologiskt fotavtryck är viktiga att vara medvetna om, då det framförallt är vår livsstil som påverkar både klimatavtrycket och det ekologiska fotavtrycket. Här kan vi alla påverka framtiden genom aktiva val av livsstil – framförallt val av vår konsumtion och transport. 

Vilka gaser bidrar till klimatavtrycket?

Klimatavtryck och ekologiskt fotavtryck är två viktiga indikatorer för att förstå hur vår konsumtion påverkar miljön. All konsumtion bidrar till utsläpp av växthusgaser och koldioxid är den mest framträdande, men det finns även andra typer av växthusgasutsläpp. Klimatfotavtryck är en uträkning av den totala mängden utsläpp av växthusgaser som en person eller ett företag gör, mätt i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e). Det ekologiska fotavtrycket visar på den ekologiska yta (mark och vatten) som krävs för att producera de resurser vi förbrukar och för att ta hand om avfallet som blir kvar.

De främsta växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon. De olika gaserna är olika ”potenta” att fungera som temperaturhöjare i atmosfären. Företag kan minska sitt klimatavtryck genom att använda sig av klimatkompensation, där man betalar för att en motsvarande mängd av de utsläpp man orsakar minskas någon annanstans i världen. Detta finansierar i sin tur projekt som arbetar med klimatåtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

Men det är viktigt att komma ihåg att klimatkompensation inte är ett ersättande för att faktiskt minska utsläppen, det är en del i det större hållbarhetsarbetet. Företag bör se till att reducera utsläppen så mycket som möjligt genom diverse klimatåtgärder innan de överväger att klimatkompensera. Genom att vara medveten om vårt klimat- och ekologiska fotavtryck och genomföra åtgärder för att minska det, kan vi bidra till att begränsa klimatförändringen samtidigt som vi skyddar våra planetens biologiska resurser.

Tittar man på Svenska Naturskyddsföreningens rekommendationer så förespråkas följande prioritetsordning i arbetet med klimatneutralitet:

1. Reducera de egna utsläppen maximalt, genom effektivare energianvändning och övergång till förnybara källor.
2. Minska utsläpp genom EU:s handel med utsläppsrätter.
3. Minska utsläpp genom projekt för förnybara källor eller energieffektivisering i EU-länder.
4. Minska utsläpp genom projekt utanför EU.

För att bilda sig en uppfattning om hur stor miljöpåverkan en aktivitet eller produkt har totalt sett i hela värdekedjan används livscykelanalyser (LCA). Metoden mäter miljöpåverkan i alla led ”från vaggan till graven”, från tillverkning/byggande, drift och underhåll till avfallshantering, transporter samt all energiåtgång i mellanleden.

För ett vindkraftverk skulle det handla om att beräkna utsläpp från uppställningen av kraftverket, materialåtgången och dess tillverkning, underhåll och reparationer under livslängdens gång och slutligen nedmontering av kraftverket. Således kan livscykelanalyser göras på alla mänskliga aktiviteter och produkter som mat, förpackningar, elektronik, bränslen, transporter etc.

Metoden ger insikter i var miljöpåverkan är som störst och åtgärder kan vidtas för att förbättra processer och eventuell materialanvändning samt minska miljöpåverkan i produktionskedjan. Resultaten kan sedan användas i produktutveckling samt visualiseras i företagens hållbarhetsarbete och marknadsföring.

Livscykelanalyser har blivit allt vanligare i miljöarbetet hos företag och organisationer, särskilt i Norden. En bidragande faktor är ökad efterfrågan av transparens och miljöinformation där företag förväntas arbeta hållbart och ansvarsfullt. En annan faktor är stärkt miljölagstiftning inom EU med bland annat krav på hållbarhetsredovisning. Sedan början av 2000-talet har länder utanför Europa följt med i denna metodutveckling med tillämpningar både inom industri och samhällsutveckling. Här kan du läsa mer om betydelsen av livscykelanalyser för företag.

Läs mer om vikten av livscykelanalys och vad den används till:
> Därför är livscykelanalyser bra för ditt företag
> Hållbarhetsredovisningen - din kompletta guide

Omvärlden har länge betraktat Sverige som ett föregångsland med låga CO₂-utsläpp. Vi har en unik situation med hög miljökompetens, bra tekniska lösningar och en god ekonomi vilket gör oss till ett av världens få länder där BNP ökar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Vi har även en stor möjlighet att exportera klimatmässigt bra lösningar som samtidigt blir lönsamma genom handel.

Sedan 1990 och en viss tid innan det påbörjades arbetet med de långsiktiga åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen.

• En historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
• En utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från olje-eldade värmepannor till både el och fjärrvärme
• En högre användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
• Bränsleskiften inom industrin
• Minskad deponering av avfall
  
  

Sammantaget har de mest väsentliga bidragen till utsläppsminskningen skett under den senaste tioårsperioden. Åtgärder och styrmedel som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp står för en del av utsläppsminskningen. Den övervägande delen av bidragen till utsläppsminskningarna kommer dock från uppvärmning av bostäder, lokaler samt industrin. Även utsläppen från avfallsbehandling, inrikes transporter samt el och fjärrvärme har minskat.

Klimatet och den globala uppvärmningen är vår tids stora ödesfråga. Det är något som påverkar såväl Sverige som hela världen med skogsbränder, rekordvärme, torka och vattenbrist. En övervägande del av världens länder har enats om att det allvarliga läget kräver kraftfulla åtgärder, för att så snabbt som möjligt minska på utsläppen av växthusgaser som orsakar ett allt varmare klimat på vår jord.

Agenda 2030 och de globala målen

Den 25 september 2015 fattades en rad avgörande globala beslut då FN:s medlemsländer enades om en universell agenda kallad Agenda 2030 innehållande 17 globala delmål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Överenskommelsen är den mest ambitiösa för hållbar utveckling som världens ledare någonsin antagit och ämnar att uppnå tre saker fram till år 2030.

1. Avskaffa extrem fattigdom
2. Minska ojämlikheter och orättvisor i världen
3. Lösa klimatkrisen

De globala målen är unika eftersom de är:

• Universella – vilket innebär att de riktar sig till alla världens länder och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.
• Integrerade och odelbara – vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.
• Inkluderande – har tagits fram genom den mest transparanta och inkluderande processen i FN:s historia.
• Gäller alla – ledordet för Globala målen är att ingen ska lämnas utanför (Leave no one behind). Globala målen ska genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.

Om du vill veta mer om de globala målen - läs här.

Parisavtalet

Under klimattoppmötet i Paris samma år, med det informella namnet COP21 (the 21st Conference of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change), slöts det så kallade Parisavtalet där de deltagande länderna beslutade om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader. Målet är att den ska stanna runt 1,5 grader, vilket man också kallar för 1,5-gradersmålet. Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna i västvärlden, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling samt stödja de som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären före 2100.

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna, Ban Ki-moon (FN:s tidigare generalsekreterare)

Klimatmötet i Katowice 2018

Den 2-15 december 2018 samlades representanterna från de 193 länder som anslutit sig till Parisavtalet för ett nytt årligt klimatmöte COP24 i Katowice, Polen. Syftet med klimatmötet var att enas om genomförandet av Parisavtalet genom att utforma ett för alla länder gemensamt regelverk för att driva igenom målen. Efter ett dygns förlängning av mötet till den 15 december kom länderna till slut överens om ett regelverk för hur Parisöverenskommelsen ska implementeras. Regelverket träder i kraft 2020 och behandlar hur länders utsläpp på ett transparent sätt ska mätas och redovisas som i sin tur gör det möjligt att jämföra ländernas klimatarbete.

I överenskommelsen åtar sig industriländerna att ekonomiskt kompensera utvecklingsländer för skador orsakade av klimatförändringar och att vart fjärde år med start 2020 redovisa vilket stöd man planerar att ge till utvecklingsländernas omställningsarbete. Turkiet ifrågasatte dock sin status som industriland, en fråga som bordlades till framtida möten. Frågan om hur länder ska kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i andra länder sköts även den till kommande möten efter invändningar från Brasilien, som krävde att regelverket bör förenklas. Landet fick inga sympatier från de övriga representanterna som menade att det redan fuskas tillräckligt med det nuvarande systemet.

IPCCs rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grader blev en omtalad kontrovers då USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait invände mot formuleringar i texten. Länderna vägrade godkänna en formulering där rapporten ”välkomnas”. De ville istället se den vagare formuleringen ”notera”. Lösningen blev en kompromiss där båda orden förekommer i texten på ett lite annorlunda sätt än från början. Dock ströks en viktig paragraf som talar om hur stora utsläppsminskningarna måste vara fram till 2030 för att klara 1,5-gradersmålet. Klimatkonferensen enades dock om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och om att erkänna att IPCC:s rapport är den i dagsläget bästa vetenskapen. Sammanfattningsvis lyckades länderna komma överens om ett robust och långsiktigt regelverk för hur de ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden under Parisavtalet.

Fakta: IPCC:s specialrapport

En del av kontroverserna på mötet i Katowice gällde den specialrapport om 1,5-graders-målet som FN:s klimatpanel (IPCC) lade fram i oktober i år.

Rapporten skildrar konsekvenserna av en uppvärmning på 1,5 grader och vilka utsläppsminskningar som skulle behövas för att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 graders nivå.

I rapporten jämförs riskerna med 1,5 grader jämfört med en uppvärmning på 2,0 grader. Författarna till rapporten anser att skillnaderna är sannolikt betydande, med mycket allvarligare konsekvenser om temperaturen tillåts stiga över 2,0 grader. Läs mer här om temperaturökningens effekter på Sverige.

Din guide för hållbarhetsredovisningen

Allt fler företag kommer att beröras av den numera lagstadgade hållbarhetsredovisningen. Läs vår guide för tips på vad du behöver tänka på när det är dags för dig.

Vattenfall arbetar mot fossilfrihet. Vår uppgift är att hjälpa våra kunder till ett mer klimatsmart liv och att främja en hållbar produktion fritt från fossila bränslen genom att erbjuda klimatsmarta lösningar.

Vi håller på att avveckla vår fossila produktion och investerar i förnybara energislag, huvudsakligen vindkraft och nu också alltmer i solenergi. För att förverkliga vår ambition har vi tagit fram en färdplan som innehåller de viktigaste byggstenarna för att uppnå vårt mål i samarbete med partners, kunder och myndigheter.

1,5-gradersmålet ska uppnås

Vattenfall höjde under 2021 sitt miljömål till att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 grader. Målet har godkänts av Science Based Targets-initiativet (SBTi) och innebär att Vattenfall ska uppnå nollnettoutsläpp fram till 2040 i hela värdekedjan.

Läs mer om Vattenfalls arbete mot fossilfrihet

Resan mot fossilfrihet har börjat

2020 erbjuder vi fossilfria energilösningar till alla våra kunder

2023 har vi ökat flexibiliteten i svensk vattenkraft med 600 MW för att stötta mer förnybar kraftproduktion

2023 tillhandahåller vi laddning för en halv miljon elbilar

2025 är vår verksamhet i Holland helt fri från kol

2025 producerar vi fossilfri energi som räcker till 29 miljoner hushåll

2025 demonstrerar vi 100 MW grön vätgasproduktion från fossilfri el

2030 har vi fasat ut kolkraft i all vår värmeverksamhet och vår värmeproduktion i Norden är helt fossilfri

Nå fram till ledningsgruppen

Ser du också vikten av hållbarhetsfrågan, men har svårt att få fram ditt budskap internt? Läs våra råd för att nå fram till de olika funktionerna i ledningen.

HYBRIT - fossilfritt stål

År 2016 gick Vattenfall, SSAB och LKAB samman för att skapa HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) - ett joint venture projekt som strävar efter att revolutionera stålproduktionen.

HYBRIT syftar till att ersätta kokskolet, som traditionellt behövs för malmbaserad ståltillverkning med vätgas. I tillverkningsprocessen avger vätgasen vatten istället för koldioxid. Vätet i sin tur produceras med hjälp av fossilfria energikällor.

Det första spadtaget för pilotanläggningen i Luleå togs den 20 juni 2018. En framgångsrik HYBRIT beräknas minska de totala koldioxidutsläppen i Sverige med 10 procent och Finland med 7 procent. Om världens stålindustri tar till sig och använder tekniken kommer de globala koldioxidutsläppen minska avsevärt.

HYBRIT, världens första fossilfria ståltillverkningsteknik med nästan inget koldioxidavtryck, kommer således att utgöra ett unikt bidrag till ett fossilfritt samhälle.

Läs mer om projektet

PREEM - hållbar diesel med stor potential

Att elektrifiera bilar och tunga fordon är en välkänd väg mot en fossilfri transportsektor. Det många inte känner till är att det finns fler initiativ vars syfte är att drastiskt minska transporters klimatpåverkan. 

I slutet av 2018 började Preem och Vattenfall att undersöka möjligheterna för att använda fossilfri vätgas i tillverkningen av biobränslen i stor skala. Målet är att kraftigt minska utsläppen från vätgastillverkning och man beräknar att projektet har potential att minska Sveriges utsläpp med hela 15 %.

För att nå våra mål tittar på såklart på vår egen verksamhet, men det räcker inte. Vår uppgift är att hjälpa våra kunder och partners i deras strävan mot fossilfrihet och att främja en hållbar produktion fritt från fossila bränslen Detta göra vi bland annat genom att erbjuda hållbara lösningar.

I följande kapitel går vi igenom våra miljöprodukter och dess fördelar.

EPD - Miljövarudeklarerad el

I en EPD (Environmental Product Declaration; miljövarudeklaration) redovisas en produkts eller tjänsts miljöpåverkan över hela dess livscykel.

Den värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöegenskaper ur ett livscykelperspektiv. EPD ger en tydlig, kvalitetssäkrad och jämförbar information om den miljöpåverkan som exempelvis elproduktionen medför, information som går att överföra direkt i hållbarhetsredovisningen, eller användas i kommunikation och marknadsföring.

Till skillnad från renodlad livscykelanalys ställer EPD tydliga krav på transparens och verifiering. EPD ger information om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. EPD garanterar kvalitetssäkrad information som är objektiv och grundat på ISO 14025.

Informationen i en EPD baseras till största del på en livscykelanalys. För att skapa en EPD behövs den tilltänkta produktens livscykelanalys som ofta upprättas av en extern konsult men analysen kan lika gärna göras internt om kompetens finns inom företaget. Det internationella EPD®-systemets regelverk ger vägledning och ställer krav på hur livscykelanalyserna ska genomföras och hur en EPD ska sammanställas. Efter att en EPD granskats och verifierats av en godkänd och oberoende part, registreras och publiceras den på www.environdec.com.

Funderar du på EPD-märkt el och hur det gynnar ditt företag. Vi listar de tyngsta argumenten för att välja EPD-märkt el för ditt företag.

Klimatneutral el

Allt fler företag har börjat kalla sig själva eller sina produkter klimatneutrala. Begreppet klimatneutral betyder att företag, som inte lyckas reducera sina koldioxidutsläpp helt, gör någon slags kompensation för de utsläpp som kvarstår. Arbetet inleds vanligtvis med en inventering av verksamhetens egna utsläpp av växthusgaser. Därefter genomförs åtgärder för att reducera de egna utsläppen. Utsläpp som inte kan elimineras kompenseras genom att göra så kallad klimatnytta på ett annat sätt eller någon annanstans.

Kompensationen kan vara köp av utsläppsrätter från det europeiska handelssystemet eller utsläppskrediter från projekt som minskar koldioxidutsläppen i en annan del av världen. Risken med denna typ av kompensation kan vara att otillräckliga åtgärder vidtas för att maximalt reducera utsläppen i den egna verksamheten.

Kompensation som ett komplement till egna åtgärder kan bidra till en positiv klimatinsats, medan kompensation som ett alternativ till egna utsläppsreduktioner kan ha negativ klimatnytta. De företag som frivilligt vill bli ”klimatneutrala” ska inte förväxlas med de företag som obligatoriskt hör till EU:s handelssystem för utsläppsrätter och som tilldelats utsläppsrätter för att täcka hela eller stora delar av sina utsläpp.

Svenska Naturskyddsföreningen rekommenderar följande prioritetsordning i arbetet med klimatneutralitet och baseras på erfarenhet av långvariga miljöarbeten samt samarbeten med ca 40 miljöorganisationer i hela världen:

1. Maximal reducering av de egna utsläppen genom mer effektiv energianvändning och övergång till förnybara energikällor
2. Minskning av utsläpp genom EU:s handel med utsläppsrätter
3. Minskning av utsläpp genom projekt för förnybara energikällor eller energieffektivisering i EU-länder
4. Minskning av utsläpp genom projekt utanför EU

Ett långsiktigt och ambitiöst klimatarbete och ansvarstagande för kommande generationer är en förutsättning för att framgångsrika företag ska uppfattas som trovärdiga. En ”second best”-lösning ska enbart användas om den egna reduceringen, med alla medel, inte går att genomföra. Coca-Cola European Partners är ett av de företag som klimatkompenserar via Vattenfall.

Principen att kompensera för utsläpp som uppstår på en plats genom minskade utsläpp på en annan, finns med i de överenskommelser som avtalats inom ramen för Kyotoprotokollet. De länder som har en skyldighet att begränsa sina utsläpp kan med hjälp av investering i projekt i en annan del av världen tillgodoräkna sig de utsläppsreduktioner som uppstår. Kyotoprotokollet anger dock att de så kallade flexibla mekanismerna, som är en form av styrmedel inom Kyotoprotokollet, bara får nyttjas  till en begränsad del av ett lands utsläppsåtagande. Den största utsläppsminskningen ska ske genom nationella åtgärder. Orsaken till detta är bland annat att det är industriländerna som hittills i störst utsträckning bidragit till klimatförändringen och att dessa länder därför har ett särskilt stort ansvar att minska sina utsläpp.

När det kommer till el används återigen livscykelperspektivet för att spåra utsläpp genom elens hela livscykel. Exempelvis sker det utsläpp av växthusgaser vid framställning av den cement och det stål som används vid konstruktionen av exempelvis ett vindkraftverk. Trots att spårbar el kan produceras från förnybara energikällor så går det i dagsläget inte att göra sig av med alla utsläpp av växthusgaser sett ur elens livscykelperspektiv.

Valet av klimatneutral el för med sig flera fördelar till företaget. Läs mer om de fyra stora fördelarna med klimatneutral el.

Ursprungsgarantier

Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion och är ett system för att garantera elkonsumenterna att de får el från den källa som elleverantören uppger. Lagen om ursprungsgarantier berör elproducenter och elleverantörer där elproducenter får en garanti (i elektronisk form) av staten för varje producerad megawattimme el. Dessa garantier kan sedan säljas av elproducenten på en öppen marknad där köparna är elleverantörer som vill sälja en viss sorts el som producenten producerar. Att ansöka om ursprungsgarantier är frivilligt.

Eftersom elen flödar fritt i elnäten kan inte elleverantören garantera att just du, i ditt eluttag, får den el du köpt. Men med ursprungsgarantierna ser elleverantören till att bara sälja så stor mängd el, till exempel från vattenkraft, som har kommit in i nätet. Ursprungsgarantierna ska annulleras när elleverantören har sålt elen till sina kunder. Skälet är att säkerställa att mängden såld el verkligen motsvarar mängden producerad el. Om elproducenten inte har tillräckligt med ursprungsgarantier för en viss sorts el från egen produktion, måste de köpa ursprungsgarantier av andra elproducenter.

Handel av ursprungsgarantier sker på en öppen marknad via bilaterala avtal eller via mäklare. Efterfrågan uppstår när elleverantörer vill sälja den typen av el som producenten producerar. Elleverantören köper då ursprungsgarantier som motsvarar den mängd el som leverantören vill sälja.  Det finns inget förutbestämt pris på ursprungsgarantierna, utan priset görs upp mellan köpare och säljare vid respektive affär. Det är Energimyndigheten som utfärdar ursprungsgarantierna och bestämmer vilka produktionsanläggningar som har rätt att få dem. Läs mer om ursprungsgarantier här.

Ursprungsgarantier ger slutkonsumenter möjligheten att välja om de vill ha el uteslutande från exempelvis vindkraft. Då kan de genom sin efterfrågan på en viss typ av el bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion. Ursprungsmärkt el är spårbar och elhandlare är enligt lag skyldiga att på fakturan lämna uppgifter om varje energikällas andel av den genomsnittliga sammansättningen av energikällor. Läs om vilka olika energikällor som används i vårt samhälle idag och vilka energikällor som kommer att användas mer i framtiden.

Läs även:
> Sol, vind, vatten eller kärnkraft?

Bra Miljöval

Bra miljöval – miljömärkt el

Bra Miljöval utfärdas av Naturskyddsföreningen och i elleveransen innebär det att elen kommer från förnybara energikällor med högt ställda miljökrav på elproduktionen. När du väljer el märkt med Bra Miljöval garanteras förnybar energi från källor som vindkraft, solkraft, vattenkraft och biobränslen. Således uppfylls tuffa miljökrav samtidigt som pengar avsätts till Naturskyddsföreningens fonder för miljöförbättrande åtgärder och energieffektiviseringsprojekt. Hos Naturskyddsföreningen kan man själv ansöka om bidrag från fonderna till miljöförbättrande projekt.

Mellan 2012 och 2014 har följande av Vattenfalls projekt fått stöd av Bra Miljövalsfonderna:

• Inventering av delar av Umeälven, uppstarten av Umeälvsprojektet
• Ålledare i biflöden till Säveån, installation av ålledare för passage av vandringshinder
• Åtgärd av vandringshinder i Smörbäckens mynning, biflöde till Umeälven
• Biotopvårdsåtgärder nedströms Olidan i Göta älv
• Restaurering av nedre delen av Säveån
• Åtgärd av vandringshinder i Valån
• Restaurering av Flarkån, Luleälven
• Förstudie och restaurering av Solbergsån, biflöde Göta älv
• Utbyte av fläkthjul i rökgasfläkt för ökad effektivitet

Vad betyder miljömärkt el?

Till skillnad från vanlig ursprungsmärkning, som bara garanterar att elen kommer från en viss energikälla som exempelvis vind eller vatten, ställer Bra Miljöval ytterligare krav på elproduktionen som ska verka för en förbättrad miljö.

För vattenkraftverk krävs till exempel att vattendraget har ett jämnt vattenflöde så att det aldrig torrläggs, och att vattenflödet aldrig understiger minimiflödet för det specifika vattendraget. Icke miljömärkt vattenkraft kan leda till torrlagda älvfåror som sedan översvämmas när vatten släpps igenom dammluckorna, vilket i sin tur leder till stora belastningar på växt- och djurliv. Krav finns också på avsättning av pengar till projekt som passager för fisk och andra arter beroende på vattendrag.

För vindkraftverk krävs att verken inte är placerade i särskilt skyddsvärda och känsliga områden. Den ansvarige för vindkraftsproduktionen ska utföra regelbundna kontroller enligt en fastlagd plan.

För biokraft märkt med Bra Miljöval används certifierade avverkningar som innebär att användningen av fossil energi vid avverkning, förädling och askhantering är minimal. Biomassan får inte innehålla genmodifierat bränsle, palmolja eller uppbrutna stubbar som kan vara viktiga boplatser för många djurarter.

All el märkt med Bra miljöval är dessutom EPD-märkt. Det innebär att du som kund får en tydlig bild över elens miljöpåverkan. Läs mer om EPD-märkt el i kapitel 8.