Medvetenheten om olika energikällors miljöpåverkan ökar och allt fler gör avsiktliga val för att bidra till miljövänlig elproduktion och sätta press på att mer förnybart utvecklas. Hur vet man som elanvändare vilken el man får i sitt uttag? Ursprungsgarantier är svaret och vi reder ut vad de innebär. Vi reder också ut vad elcertifikat är för något då det lätt kan uppstå en förväxling mellan dem.
Ursprungsgarantiernas uppgift
Syftet med ursprungsgarantier är att göra ursprungsmärkning av el tillförlitlig. Ursprungsgarantierna är elektroniska handlingar som utfärdas för alla typer av elproduktion. Det finns alltså också ursprungsgarantier för icke förnybara energikällor som kärnkraft och kol, varav kol dessutom inte är fossilfritt. Det innebär att ursprungsgarantierna inte tar någon hänsyn till ifall elen är miljövänlig eller inte, utan dess enda syfte är att garantera elkonsumenterna att de får el från den källa som elleverantören uppger.
Lagen om ursprungsgarantier
Både elproducenter och elleverantörer berörs av lagen om ursprungsgarantier som innebär att elproducenter får garantin (i elektronisk form) av staten för varje producerad megawattimme el. Ursprungsgarantierna kan sedan säljas av elproducenten på en öppen marknad där köparna är elleverantörer som vill sälja en viss sorts el som producenten producerar. Att ansöka om ursprungsgarantier är frivilligt.
Samma mängd ursprungsgarantier som mängden såld el
För att vara säker på att ursprungsgarantier tjänar sitt fulla syfte och för att motverka missbruk annulleras de när elleverantören har sålt elen till sina kunder. Med hjälp av ursprungsgarantierna ser elleverantören till att bara sälja så stor mängd el, till exempel från vattenkraft, som har kommit in i nätet. På det sättet säkerställs att mängden såld el verkligen motsvarar mängden producerad el. Om elproducenten inte har tillräckligt med ursprungsgarantier för en viss sorts el från egen produktion, måste de köpa ursprungsgarantier av andra elproducenter.
Handel med ursprungsgarantier
Handel med ursprungsgarantier sker på en öppen marknad via bilaterala avtal eller via mäklare. Efterfrågan uppstår när elleverantörer vill sälja den typen av el som producenten producerar. Elleverantören köper då ursprungsgarantier som motsvarar den mängd el som leverantören vill sälja. Det finns inget förutbestämt pris på ursprungsgarantierna, utan priset görs upp mellan köpare och säljare vid respektive affär. Det är Energimyndigheten som utfärdar ursprungsgarantierna och bestämmer vilka produktionsanläggningar som har rätt att få dem.
Modellen nedan ger ytterligare information om ursprungsgarantier.
Möjlighet att välja källa
Ursprungsgarantier ger slutkonsumenter möjligheten att välja om de vill ha el uteslutande från exempelvis vindkraft. Då kan de genom sin efterfrågan på en viss typ av el bidra till en mer klimat- och miljövänlig elproduktion. Ursprungsmärkt el är spårbar och elhandlare är enligt lag skyldiga att på fakturan lämna uppgifter om varje energikällas andel av den genomsnittliga sammansättningen av energikällor.
Vad är elcertifikat?
Till skillnad mot ursprungsgarantier som ger information om produktionskällan så är elcertifikatsystemet ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits sedan år 2003.
Det främsta syftet med certifikaten är att uppmuntra till och stötta produktion av förnybar energi. Certifikaten ges ut av staten och kan ses som en extra inkomst för varje megawattimme (MWh) som anläggningen producerar förnybar el. Elcertifikaten kan producenten sälja på en öppen marknad där priset bestäms av tillgång och efterfrågan.
De som berörs av elcertifikatsystemet är främst producenter av förnybar el, elleverantörer, elintensiv industri och vissa elanvändare. Elcertifikat kan ges ut för följande energikällor:
- Vindkraft
- Viss vattenkraft
- Vissa biobränslen
- Solenergi
- Geotermisk energi
- Vågenergi
- Torv i kraftvärmeverk
Kvotplikten bidrar till ett ständigt pågående kretslopp
Elcertifikat köps av kvotpliktiga svenska eller norska köpare. Att vara kvotpliktig innebär en skyldighet att köpa en viss andel elcertifikat (kvot) av sin försäljning eller användning där kvotens storlek är bestämd i lagen om elcertifikat. Varje år ska de kvotpliktiga lämna det antal elcertifikat som behövs för uppfylla kvotplikten till norska eller svenska staten varefter elcertifikaten annulleras. Efter annulleringen måste de kvotpliktiga köpa nya elcertifikat för att uppfylla nästa års kvotplikt. Detta bidrar till att det hela tiden skapar en efterfrågan på elcertifikat.
Med konkreta mål i sikte
Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad. Målet inom den gemensamma marknaden är att öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020. Sverige har även som mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030 och det nationella finansieringsmålet är att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020.
Den svenska riksdagen beslutade om ett ännu mer ambitiöst mål i juni 2017 där den förnybara elproduktionen ska öka med ytterligare 18 TWh till 2030 och systemet är förlängt till 2045.
Om du är ute efter att jämföra olika elleverantörers miljöpåverkan är livscykelanalyser ett annat alternativ. Läs om det och flera användningsområden som finns för livscykelanalyser.