Omställningen till hållbara energilösningar kräver samarbeten. Allt från lokala industrisamarbeten, energikooperativ och myndigheter och företag som arbetar tillsammans för förnybar elproduktion till internationella samarbeten och klimatmål.
Från att ha varit antingen användare eller producenter av el blir allt fler företag och privatpersoner nu lite av båda. En del företag direktinvesterar i förnybar elproduktion. Andra säljer sin energiflexibilitet och styr sin energiförbrukning på ett mer energieffektivt och smart sätt i samklang med omgivningen. Eller blir också energiproducenter och kan både köpa och producera sin egen el eller värme.
Från att enbart ha varit stora energiförbrukare delar allt fler nu också med sig av exempelvis spillvärme till fjärrvärmenätet
Ett exempel är nya datacenter. Från att enbart ha varit stora energiförbrukare delar allt fler nu också med sig av exempelvis spillvärme till fjärrvärmenätet och kanske tidvis minskar sin förbrukning, för att hjälpa till att skapa ett stabilt kraftnät och i förlängningen bana väg för mer förnybar energi i näten.
Även inom den allt mer elintensiva industrin krävs nya samarbeten mellan aktörer på lokal och regional nivå för att säkra tillgången på förnybar el och god nätkapacitet.
Som i fallet HYBRIT där Vattenfall, stålföretaget SSAB och gruvbolaget LKAB gått samman för att kunna leverera fossilfritt stål i stor skala, och på sikt kunna sänka koldioxidutsläppen i Sverige med hela 10 procent.
Samarbete väntas medföra en rad positiva spin off-effekter. Vattenfall väntas öka sin fossilfria elproduktion och i Luleå byggs ett underjordiskt vätgaslager som ska göra det möjligt att lagra energi så att stora energianvändare kan vara mer flexibla i sin förbrukning.
Läs mer om energiomställningen och projekten som gör den möjlig
Att sälja flexibiltet
Ett annat sätt för stora industrier och energianvändare att stötta kraftsystemet och bidra till utbyggnaden av mer icke-planerbar energiproduktion är att använda flexibilitetstjänster för frekvenshållning, FCR. Genom att vara flexibel med sin elanvändning och sälja sin outnyttjade förbrukning till Svenska kraftnät hjälper företag till att hålla kraftsystemet stabilt.
Elköparen förbinder sig att köpa en viss volym till ett visst pris över en viss tid så att investeringen är finansierad
Allt fler företag har också börjat ingå långsiktiga avtal med producenter av hållbar energi. Den här typen av elavtal kallas PPA, Power Purchase Agreement. Idén är att elköparen förbinder sig att köpa en viss volym till ett visst pris över en viss tid så att investeringen i energiproduktion är delvis eller helt finansierad. I Sverige har stora företag de senaste tio åren kontrakterat 2,8 GW i kapacitet på det sättet. Så intresset är stort.
Vattenfall ingick i juni 2022 ett sådant avtal med en av världens största gaskoncerner, franska Air Liquide. Ett 15-årigt PPA-avtal med start år 2025 där Vattenfall ska leverera cirka 115 MW från havsvindkraftsparken Hollandse Kust Zuid i Nederländerna. Vindkraftsparken som väntas tas i full drift 2023 består av 140 stycken 11 MW turbiner och har en kapacitet på 1500 MW, tillräckligt för att förse 1,5 miljoner nederländska hushåll med el.
Självförsörjning underlättas
I flera europeiska länder gynnas så kallade energikooperativ med bland annat förmånliga skatteregler. Exempel på energikooperativ är att ett antal grannar eller småföretag går samman och finansierar bygget av ett vindkraftverk, en solcellsanläggning eller exempelvis en närvärmeanläggning för att lokalt bli mer självförsörjande på el.
Medan det i Storbritannien finns drygt 400 energikooperativ med en total installerad kapacitet på 319 MW, enligt Community Energy England, beräknas det i Sverige finnas runt 140 gräsrotsprojekt, men då ingår allt från småskaliga inköpsgemenskaper för solceller till större kooperativ.
På sikt skulle lokala energikooperativ kunna få en mycket större roll i Sverige
Sverige har med Europa-mått relativt få energikooperativ. Enligt forskning vid Linköpings universitet beror det bland annat att på Sverige haft relativt låga elpriser historiskt sett, tidigt väl utbyggd fjärrvärme, mycket fossilfri elproduktion och oförmånliga skatteregler för kooperativ.
På sikt skulle lokala energikooperativ kunna få en mycket större roll i Sverige. Och kanske får de nu en skjuts av EU:s nya elmarknadsdirektiv som trädde i kraft i Sverige i juli 2022. Energikooperativ får nu stöd i lagen och ges gynnsammare villkor i syfte att främja mer småskalig elproduktion och energieffektivitet.
För att klara FN:s och EU:s klimatmål krävs också överstatliga insatser och samarbeten. Senast 2050 ska EU vara klimatneutralt och 2030 ska utsläppen ha minskat med 55 procent. För att uppnå det föreslås det nu inom EU att andelen förnybara energikällor måste uppgå till minst 40 procent av den totala energimixen senast år 2030 och att målet för energieffektivitet höjs.
Ett konkret verktyg för att hantera och samarbeta kring Europas tillgång på energi är den idag så omdiskuterade gemensamma elmarknaden. En marknad som vanligtvis fungerar väl men på kortare sikt ansträngs i och med Rysslands krig mot Ukraina och extrema priser när det inte blåser tillräckligt för att vindkraften ska generera tillräckligt med el.
