Stora företag måste enligt lag genomföra en energikartläggning. Vi går igenom det viktigaste du behöver veta om vad den ska innehålla och vad som är nytt sedan den förra kartläggningsperioden.
Nu är det dags att börja förbereda energikartläggningen (EKL) för perioden 2020–2023. Senast den 31 maj 2021 måste alla större företag lämna in en rapport till Energimyndigheten som täcker deras energianvändning och energibesparande åtgärder. Det gäller företag som sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år.
Energianvändningen avgör hur rapporteringen ska ske
Detta är den andra rapportperioden sedan Lagen om energikartläggning i stora företag trädde i kraft, och det finns några förändringar jämfört med den första perioden. Företag med en energianvändning högre än 10 GWh kan numera dela upp kartläggningen av sin betydande energianvändning i flera delar och rapportera in en gång om året. Man måste dock motivera varför man vill göra så – det är oftast bättre att göra kartläggningen tidigt och sedan fokusera på att genomföra åtgärderna.
En annan väsentlig skillnad i denna omgång är att många företag ju redan gjort en energikartläggning. Då är det relevant att titta tillbaka på den och gå igenom vilka av dess energisparande åtgärdsförslag som genomförts och vad resultatet blev.
Läs mer: Lagar och skatter
Certifiering krävs
Energikartläggningen måste genomföras med hjälp av en certifierad energikartläggare eller inom företagets certifierade energi- eller miljöledningssystem, om ett sådant finns (men var uppmärksam på eventuella avgränsningar som gjorts i certifieringen). Du kan läsa mer om energikartläggarens roll i arbetet här.
Kartläggningen matas in i ett formulär på Energimyndighetens webbplats som öppnas den 11 januari 2021. Myndigheten har en manual som beskriver vilka uppgifter som behövs i varje avsnitt. Koncerner kan välja att rapportera in för flera av sina bolag, men företagen kan också göra individuella rapporter.
Beräkna total och betydande energianvändning
Ett första steg är att ta fram en övergripande bild av företagets totala energianvändning, uppdelat på byggnader, transporter och verksamhet och på olika energibärare såsom el, fjärrvärme, olika drivmedel och bränslen. Den övergripande bilden utgör utgångspunkt för efterföljande arbete, och behöver därför vara tillräckligt detaljerad för att göra det möjligt.
Efter man har fått överblick över den totala energianvändningen är det dags att fastställa vad som är företagets betydande energianvändning, där också uppföljning av tidigare energikartläggningar är en viktig input.
Med betydande energianvändning menas energianvändning som utgör en ansenlig mängd energi och/eller där potentialen för förbättring av energiprestanda är stor. Det finns områden där kostnadseffektiva energiåtgärder ofta återfinns och som ser nästan likadana ut på alla typer av företag. Kostnadseffektiv besparingspotential för energi finns till exempel ofta inom tryckluft, ventilation, beteendeförändringar i driftsätt och belysning. Man måste också motivera hur man har gjort bedömningen av vad som är betydande och icke betydande energianvändning. Ta del av fler besparingstips i artiklarna energieffektivisering för industriverksamhet och energieffektivisering för kontor.
En nyhet är att företag vars totala energianvändning understiger 0,5 GWh har möjlighet att göra en så kallad avgränsad rapportering med färre frågor att besvara. De behöver inte definiera den betydande energianvändningen, utan det räcker att följa upp energikartläggningen för 2016–2019.
Lästips: Så funderar elhandeln i Sverige, och så kan du få rådgivning kring ditt elavtal
Identifiera smarta åtgärder
Att ge en bild av den aktuella energianvändningen och vilka delar av den som kan ses som betydande är grundarbetet för nästa viktiga steg i kartläggningen, nämligen att identifiera energisparande åtgärder. Här finns en skillnad från den förra perioden, nu ska åtgärder som är lätta att genomföra prioriteras. Det är alltså bättre att fokusera på några få åtgärder som går att genomföra snabbt, än att ha en lång lista med åtgärdsförslag som kanske ändå är för dyra eller tar lång tid att förverkliga. Åtgärderna ska beskrivas med sin besparingspotential i MWh per år och redovisas uppdelade på byggnader, verksamhet och transport. Slutligen ska man ange vilka av de identifierade åtgärderna man också tagit beslut om att genomföra.
Sammanfattning
Alla större företag är enligt lag skyldiga att göra en energikartläggning. Den består i grova drag av tre delar: företagets totala energianvändning, företagets betydande energianvändning och förslag på energibesparande åtgärder. Både användningen och åtgärderna ska delas upp i områdena byggnader, verksamhet och transport. Energikartläggningen ska lämnas in till Energimyndigheten senast den 31 maj.
Energieffektivisering är ett viktigt och ytterst nödvändigt steg i hållbarhetsarbetet. Ta hjälp av vår praktiska 11-stegsguide som stöder ert energieffektiviseringsarbete från början till slut. Där kan du även läsa om hur företaget Bosch jobbar framgångsrikt med energieffektivisering som en viktig del av deras strategiska hållbarhetsarbete.
