VF_clock_rgb 2021-06-10 Lästid: 6 min
VindkraftelförsörjningLeveranssäkerhet

Hur säkras framtidens el när solen inte lyser och det är vindstilla?

Vårt behov av el kommer att öka stort de närmaste åren. Det ställer krav på ett stabilt kraftnät och en tillförlitlig energiproduktion. Men hur ska leveransen av el garanteras när produktionen blir mer väderberoende?

En säker, avbrottsfri elleverans till hem och företag är helt avgörande för att vårt samhälle ska fungera. Och elberoendet växer. Nu börjar industrin att fasa ut fossila bränslen samtidigt som samhället i allmänhet växlar upp elektrifieringstakten. Enligt en färsk scenarioanalys från branschorganisationen Energiföretagen kan elanvändningen i Sverige mer än dubblas från dagens 140 TWh per år till 310 TWh 2045.

Vi ser redan nu att batterier börjar komma, de är snabba att reglera både upp och ner i exempelvis solparker

– För att klara en sådan ökning kommer vi att behöva bygga alla möjliga kraftslag, men i nuläget har Sverige ett överskott på el. På helåret är vi nettoexportörer men vi har korta perioder på vintern med stort elbehov och höga elpriser som leder till att vi importerar, säger Lars Andersson, ansvarig för vindkraft, sol och vätgas på Energiföretagen.

Vindkraft ökar mest

2020 stod vattenkraften för nära hälften av den totala elproduktionen, kärnkraften för en knapp tredjedel, vindkraften för 17 procent och kraftvärmen för åtta procent. De senaste åren har just andelen vindkraft i nätet ökat kraftigt och även solkraften är på frammarsch. Det är positivt ur klimatsynpunkt men eftersom produktionen är väderberoende går den inte går att styra på samma sätt som vatten- och kärnkraft.

– Nu byggs mycket vindkraft och det ser inte ut att komma till så mycket planerbar produktion i närtid. En rimlig gissning är att det driver fram mer lagringslösningar. Vi ser redan nu att batterier börjar komma, de är snabba att reglera både upp och ner i exempelvis solparker. Men för längre tidsperioder är det främst stora vattenmagasin som fortsatt kommer att utgöra de viktigaste lagren, och på sikt kanske vätgas.

Det är inget självändamål att vi inte ska importera el

Lars Andersson tror att vi kommer att ha situationer även i framtiden då vi måste importera el på vintern. Om behovet kommer att öka från dagens ganska blygsamma nivåer är svårt att säga, men oavsett vilket ser Lars Andersson ingen större anledning till oro.

– Det är inget självändamål att vi inte ska importera el. Andra länder håller ju också på att ställa om till en mer hållbar produktion. Och import kanske är ett bättre alternativ än egna kraftverk som står stilla större delen av året.

Oklart om effektreserven

I dag ansvarar Svenska kraftnät för att Sverige har en effektreserv i beredskap om elbrist skulle uppstå. I reserven ingår fossileldade anläggningar, som oljekondensverket i Karlshamn. Hur effektreserven kommer att se ut framöver, och om den kommer att finnas kvar, återstår att se.

– Vi kommer med stor säkerhet att behöva någon form av planerbar produktion för kortare perioder. Men även de fossil-eldade kraftverken i effektreserven omfattas av systemet med utsläppsrätter. De har ingen gräddfil och kommer antagligen att ersättas med fossilfria alternativ.

Utöver själva produktionen, alltså att det finns tillräckligt med energi, så krävs också ett stabilt elnät för en god leveranssäkerhet. I systemet måste det hela tiden finnas en balans mellan produktion och förbrukning. I dag är det främst vattenkraften som går att reglera upp och ner för att motverka störningar, men kraven på reglerbarhet av exempelvis vindkraft och förbrukning växer.

– Svenska kraftnät har i uppdrag att titta på stödtjänster och de måste vara tydliga mot elbranschen vilka funktioner de vill ha, till exempel svängmassa, frekvenshållning och så vidare. Det har varit lite trögstartat men nu börjar det röra på sig. Det handlar om att skapa en mer rättvis marknadssituation där de som bidrar med bra saker till elsystemet får betalt för det och tvärtom.

Hittills har det varit för dyrt att investera i havsvindkraft, men kostnaderna är på väg ner

Svenska kraftnät har påbörjat ett stort arbete med att rusta upp och bygga ut transmissionsnätet under en tioårsperiod. Bland annat handlar det om att stärka driftsäkerheten, till exempel genom att gräva ner elledningar och bredda kraftledningsgator, men också om att öka överföringskapaciteten över landet.

– I dag produceras ju det mesta av vind- och vattenkraften i norr medan mycket el förbrukas i södra Sverige. Hoppet där står delvis till mer havsvindkraft. Hittills har det varit för dyrt att investera i, men kostnaderna är på väg ner så det kommer att bli lönsamt på sikt, säger Lars Andersson.

Läs mer om framtidens leveranssäkerhet:
> Energiföretagens scenarioanalys av fossilfri el 2045
> Ekonomifaktas (Svenskt Näringsliv) rapport om framtidens energiproduktion

Ditt företag kan bidra till ett stabilt elnät

Sveriges elförbrukning ökar i takt med elektrifieringen av samhället. Om vi vill att denna el ska komma från förnybara källor måste vi finna lösningar för att möjliggöra detta.

> Ditt företag kan bidra till FCR 

Med FCR kan företag dra nytta av sin flexibla elförbrukning för att bidra till omställningen till förnyelsebar elproduktion – samtidigt som de får betalt för det. Vill du veta mer om hur det går till och om FCR kan vara något för ditt företag? I vårt whitepaper har vi samlat allt du behöver veta.

FCR - tjäna pengar på din flexibla elförbrukning

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.