Så fungerar elaffären

Därför hänger elmarknaden i Europa ihop – och påverkar våra priser

Därför hänger elmarknaden i Europa ihop – och påverkar våra priser

Hur hänger elmarknaden i Norden och övriga Europa ihop? Och varför ska vi i Sverige exportera el när det får våra egna elpriser att skjuta i höjden? Här är svaren på frågorna som många undrar över just nu.

För att klara omställningen mot ett fossilfritt samhälle behöver vi hjälpas åt över landsgränserna. Det beror på att nya fossilfria energislag fluktuerar mer och vi därför behöver täcka upp för varandra när elen inte räcker till i ett land. Även Sverige som är en av Europas största exportörer av el behöver importera ibland. Det gäller speciellt under årets kallaste dagar då vi behöver elen som allra mest.Rolf englund 2

– Vanligtvis handlar det om 20–30 timmar per år. I år är det möjligt att det blir upp mot 130 timmar eftersom Ringhals ligger nere, men det är inte säkert att det blir så.
I september lyckades hushållen i södra Sverige minska sin elkonsumtion med 21 procent. Om konsumtionen kan hållas nere också i vinter är det möjligt att vi inte alls behöver importera så mycket, säger Rolf Englund, chef för styrningen av de nordiska produktionsenheterna på Vattenfall.

När gasleveranserna från Ryssland stryps får det följdverkningar på hela systemet i Europa

Klimatomställningen har inneburit att många kolkraftverk och oljeeldade kraftverk i Europa lagts ner, ofta till förmån för gaseldade kraftverk. Vid sidan av det har många kraftvärmeverk som kunnat producera både värme och el lagts ner eller styrts om mot ren värmeproduktion. Detta beror främst på att tidigare låga elpriser gjort att det varit olönsamt att producera el på det viset. Utöver det har vissa länder också beslutat att fasa ut sin kärnkraft, till exempel Tyskland. Det sammantagna resultatet har blivit ett minskat utbud av baskraft som kärnkraft och ett kraftigt ökat behov av varierbar kraft som vindkraft och solel, liksom av gas.

– När gasleveranserna från Ryssland stryps får det följdverkningar på hela systemet i Europa. Utöver det påverkas vi just nu främst av att flera av de franska kärnkraftverken legat nere under en period, berättar Rolf Englund.

Solidarisk handling av flera skäl

I första steget hänger Sveriges elsystem ihop med systemen i Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Via dessa länder är vi också förbundna med Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Frankrike och Österrike och i nästa steg med övriga Europa.

När Sverige och Norge bidrar med stora mängder fossilfri el producerad av vattenkraft innebär det att utsläppen från andra länder med mer fossilt producerad el kan hållas nere.

– Ur klimatsynpunkt är det jätteviktigt att länder med överskott av fossilfri el kan exportera till andra länder där bristen på el annars skulle leda till att man drar i gång smutsiga kolkraftverk, påpekar Rolf Englund.

Att vi i Sverige och Norge med överskott av fossilfri el exporterar en del av denna är en solidarisk handling

Länderna i Europa behöver också hjälpas åt för att gasberoende länder inte ska bli utan el, när man slutar handla med Ryssland som tidigare varit Europas största gasleverantör. Till det kommer att nedstängda kärnkraftverk i Ukraina inte bara påverkar tillgången på el där, utan också i övriga Europa eftersom landet är en stor exportör av el.

– Att vi i Sverige och Norge med överskott av fossilfri el exporterar en del av denna är därför en solidarisk handling både för klimatets skull och för att sanktionerna mot Ryssland ska kunna upprätthållas, säger Rolf Englund.

Bristande överföringskapacitet påverkar elpriset

Elpriset styrs av tillgången och efterfrågan på el på den nordiska elmarknaden.

– Om vi lägger ihop all produktion som finns i Norden och den räcker till oss och blir över kan vi exportera. Om överföringskablarna mellan vissa elområden inte räcker till åker priset upp där det blir flaskhalsar. Med obegränsad överföringskapacitet hade priset varit lika i hela området. De stora prisskillnaderna i Sverige beror inte på brist på el utan på att den kapacitet vi har i norr inte kan transporteras söderut, säger Rolf Englund.

För Sverige som helhet är det lönsamt att exportera el när priserna stiger. Kraft som överförs till ett område är värd ett högre pris än vad producenten får betalt, mellanskillnaden tar nätägaren hand om (Svenska Kraftnät i de flesta fall). Hur dessa intäkter ska användas är upp till varje land.

– I Norge har man valt att låta pengarna gå tillbaka till konsumenterna så att ingen betalar mer än en krona per kilowattimme. I Nederländerna har man satt upp en modell där man får rabatterat pris upp till en viss volym och sedan får betala det faktiska priset om man överskrider denna. Det är bra för då får man ett incitament att spara, påpekar Rolf Englund.

Utbyggnaden hade behövt börja i samma ögonblick som man bestämde att kärnkraften skulle fasas ut

I Sverige har inriktningen varit att medlen ska användas för att bygga bort flaskhalsar. En sådan utbyggnad har påbörjats, men inte i den takt som skulle behövas.

– Utbyggnaden hade behövt börja i samma ögonblick som man bestämde att kärnkraften skulle fasas ut, men det gjorde den inte och nu ligger vi efter, berättar Rolf Englund.

Elsystemet behöver baskraft för att fungera

För att elsystemet ska fungera är det viktigt med baskraft från planerbara energikällor som vattenkraft, kärnkraft och värmekraft. Under 2021 stod vattenkraft för 43 procent av Sveriges totala elproduktion, kärnkraft för 31 procent och värmekraft för 9 procent, medan varierbara kraftkällor som vindkraft stod för 16 procent och solkraft för 1 procent.


sveriges-elproduktionSveriges elproduktion 2021 Källa: Energimyndigheten

– Vattenkraft är vår absolut bästa, billigaste och mest stabila och planerbara resurs eftersom vi kan lagra vatten i stora magasin och släppa ut det för att producera el när det behövs. Men eftersom vi inte kan bygga ut vattenkraften mer behövs andra stabiliserande kraftkällor eller sätt att styra elsystemet så att det inte blir så stora fluktuationer när kärnkraft och fossil baskraft försvinner ur systemet, säger Rolf Englund.

Så kan det framtida elbehovet lösas

På kort sikt handlar det om att lösa behovet av energi i Europa under den kommande vintern. En viktig del handlar om att hålla förbrukningen nere, samt att styra den över dygnet. Detta bidrar också till att hålla priserna nere.

– Hos oss på Vattenfall tittar vi just nu på om vi kan nyttja en del värmekraftverk för att även producera el redan i vinter, säger Rolf Englund.

Bristen på lagringsmöjligheter är fortfarande ett problem.

På medellång sikt kommer en fortsatt utbyggnad av vindkraft och solkraft att bidra till att möta behovet av fossilfri el i Europa.

– Men bristen på lagringsmöjligheter är fortfarande ett problem. Batterier är dyra och än så länge inte så effektiva. En lösning är att göra om elen till vätgas under perioder med överskott på elproduktion, för att sedan kunna använda den när det är brist, säger Rolf Englund.

Kärnkraft som är en relativ dyr kraftkälla börjar också komma på tal igen, eftersom nuvarande höga elpriser innebär att det åter kan bli lönsamt. Rolf Englund tror också att vi kommer att få se en hel del nya lösningar för att kunna möta behovet av en stabil baskraft. Just nu håller man till exempel på att utreda möjligheten till pumpkraftverk i anslutning till gamla gruvor med dammar på hög höjd. Det man gör då är att pumpa upp vattnet när det är billigt och släppa ut det vid andra tillfällen.

– Om man ska se något positivt med att elpriset ökar är det att det resulterar i fler innovationer. När priset är lågt blir det inte lika intressant, säger Rolf Englund.

Läs även:
> Här är faktorerna som avgör vad vi får för elpris
> Så ska avlånga Sverige klara energiöverföringen
> Tjugo ord som förklarar dagens elmarknad
> Aktörer på elmarknaden

elmarknaden - din kompletta guide - vattenfall

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!