Aktörer på marknaden

Elproducenten är det bolag som står för produktionen av el. Alla elproducenter i Sverige producerar sammanlagt 140-160 TWh el varje år. 98 procent av elproduktionen är fossilfri och har låga klimatutsläpp. I hela Norden är elproduktionen totalt omkring 400 TWh. Av detta exporteras ungefär 2 TWh utanför Norden, vilket innebär att vi har en överproduktion av el i Norden.

Vad är en elproducent?

Den klassiska bilden av en elproducent är stora elbolag som använder vattenkraft, vindkraft eller kärnkraft för sin elproduktion. Men en elproducent kan också vara ditt eget företag – som har en egen anläggning med en överproduktion av sol- eller vindkraft som skjuts in i elnätet. Att vara både konsument och producent av el samtidigt kallas för att vara prosument, vilket blir allt vanligare.

Marknaden för elproduktion är avreglerad och vem som helst kan ansöka om att sälja sin överskottsel. Läs mer om vad det innebär att bli elproducent.

Nätägare kallas de bolag som äger elnätet, från stamnät till regionala och lokala nät. En nätägare ansvarar för överföringen av el och har ensamrätt på att överföra el i sitt nät. Elnätverksamheten är ett reglerat monopol. Det är en stor skillnad från elproduktionen och elhandeln, där marknaden är avreglerad och du kan välja leverantör fritt.

Elnätet består av olika delar: stamnätet transporterar elen från de stora kraftproducenterna till regionala elnät. Från de regionala näten förs elen via lokala elnät ut till elanvändarna.

Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. De regionala näten ägs till största delen av tre stora aktörer: Vattenfall, Eon och Ellevio. De lokala näten ägs av 155 olika nätägare, som varierar i storlek.

Elleverantören är det företag som har ett leveransavtal med elanvändaren, och kallas ofta för elbolag. Elbolaget köper elen direkt från en elproducent, från en marknadsplats eller från en trader. Eftersom marknaden är avreglerad råder konkurrens mellan leverantörerna. Det finns idag omkring 150 elbolag i Sverige.

1. Elleverantören, som är återförsäljare av el.
2. Balansansvarig, som ansvarar för att tillföra systemet lika mycket el som ska konsumeras, så att elsystemet alltid är i balans.
3. Eltrader, som köper och säljer el.

Varje elleverantör måste enligt ellagen ta ansvar för balansen i elleveransen. Att upprätthålla balansen innebär att elleverantören måste tillföra elsystemet lika mycket el som deras kunder beräknas konsumera. På det sättet är den överförda elen alltid i balans.

Elbolag kan ta balansansvaret själva, och blir då en balansansvarig aktör. Alternativet är att anlita ett annat företag som balansansvarig.

De balansansvariga företagen betalar avgifter till Svenska Kraftnät. Om en balansansvarig aktör misslyckas med att upprätthålla balansen kliver Svenska Kraftnät in och tillför mer el, för att undvika strömavbrott. Den aktör som orsakat obalansen får då betala ytterligare avgifter, för att kompensera för vad det har kostat att återupprätta balansen.

Det nordiska elnäten ska ha en frekvens på 50 Hz. Om förbrukningen är högre än produktionen sjunker frekvensen, är produktionen högre än förbrukningen stiger frekvensen. Läs om varför effektbalans i elsystemet är nödvändigt för att det ska fungera. 

• Spothandel innebär att fysisk el säljs på kort sikt – för nästkommande dygn, eller för nästa timme. Handeln utgår från ett spotpris, vilket innebär dagligt pris. Priset sätts utifrån utbud och efterfrågan. I Norden sker spothandel med el på börsen Nord Pool Spot.
• Terminshandel innebär en finansiell handel av framtida leveranser av el. Genom att köpa terminer kan man säkra ett framtida pris på elen. Den nordiska terminshandeln med el sker på börsen Nasdaq Commodities.

1. Analysera och följa regelutvecklingen på energimarknaden.
2. Göra tillståndsprövning när nätet ska byggas ut.
3. Utöva tillsyn av att marknadsaktörerna följer lagar och regler.