En ny vetenskaplig artikel av forskare från Uppsala Universitet och Högskolan i Gävle undersöker hur svenskarna ser på vindkraft och hur ekonomisk ersättning kan förändra deras inställning.
Artikeln utgår från svar från över 5 000 tillfrågade och en övervägande majoritet – nästan 85 procent – är positivt inställda till landbaserad vindkraft när man talar om det på en nationell nivå. Bara lite mer än 15 procent är tveksamma eller negativa.
Sedan sker en gradvis förändring ju närmre man kommer det egna hemmet. På frågan om man vill ha vindkraft i den egna kommunen stiger andelen negativa till 17 procent. Kommer vindkraften ännu närmre är de tveksamma eller direkt negativa ännu fler: nästan 26 procent ser negativt på att ha vindkraftverk närmare än fem kilometer från sitt boende.
Ekonomiska incitament kan öka acceptansen
En orsak till att utbyggnaden av vindkraft går onödigt långsamt är också att den är beroende av allmänhetens samtycke, vilket har visat sig vara allt svårare att få. Under 2021 stoppades nästan 80 procent av förslagen på nybyggd vindkraft, efter protester på kommunal nivå.
När det samtidigt saknas ekonomiska incitament för såväl kommuner som privatpersoner, det saknas till exempel rätt till ersättning för de personer som bor nära vindkraftverk, stannar byggande av nya vindkraftparker lätt av.
Artikelförfattarna David Lindvall, Patrik Sörqvist och Stephan Barthel har därför undersökt om löften om ekonomisk ersättning eller större inflytande över besluten kan förändra intresset för och attityden till byggande av fler vindkraftverk. Det visar sig att stödet för vindkraft kan stärkas om till exempel vindkraftsoperatörer skulle betala fastighetsskatt till den kommun där vindkraft byggs eller om det utlovas ersättning till de närboende.
Ideologiska drivkrafter bakom det starkaste motståndet
Det finns dock tydliga skillnader i attityderna också till vindkraft och ersättningsmetod. Medan de som redan från början är positivt inställda till vindkraft gärna ser en gemensam ersättningslösning, det vill säga att operatörerna betalar fastighetsskatt till kommunen, föredrar de som i grunden är skeptiska till vindkraft att få personlig ekonomisk ersättning.
Det finns också en grupp som över huvud taget inte påverkas av löften om eventuell ersättning. De med allra störst motstånd mot vindkraft drivs främst av stark ideologisk övertygelse, låg miljömedvetenhet och brist på politiskt förtroende, och är enligt undersökningen en grupp som är svår att ändra attityden hos. Oavsett vilken typ av ersättning som erbjuds.
Om artikeln
Artikeln ”Overcoming the headwinds: Can policy design shape public acceptance of wind power in Sweden?” publicerades i tidskriften Energy Research and Social Science. Den är skriven av David Lindvall från Uppsala Universitet samt Patrik Sörqvist och Stephan Barthel vid Högskolan i Gävle. I undersökningen fick över 5 000 personer svara på frågor kring vindkraft på en sjugradig skala.
