Hur påverkas fågellivet av rotorbladen ute till havs och hur stor är risken för kollision? Nya forskningsprojekt i Nederländerna och Storbritannien använder AI och avancerad sensorteknik för att bättre förstå samspelet mellan fåglar och vindkraft.
Havsbaserad vindkraft ses som en av de mest lovande energikällorna för att producera den fossilfria el som behövs i energiomställningen. I Nordsjön planeras nu en omfattande utbyggnad. Samtidigt finns oro för hur den växande energiproduktionen påverkar fågelpopulationer. De höga turbinerna syns tydligt över horisonten – men vad som sker i luften mellan dem har hittills mest lämnats åt spekulationer.
Utmaningen: spår försvinner i havet
Om en fågel kolliderar med ett rotorblad och faller i vattnet försvinner kroppen snabbt utan att lämna spår. Det gör det svårt att veta hur ofta sådana händelser faktiskt inträffar.
Studier visar att många fåglar är uppmärksamma och vanligtvis anpassar sina flygvägar för att undvika turbinerna. Vid Vattenfalls vindkraftpark i Aberdeen Bay användes radar och kameror under två års tid. Resultaten var lovande, men eftersom studien inte var utformad för att registrera kollisioner går det inte att dra säkra slutsatser. Nu utvecklas nya metoder som ska ge en mer detaljerad bild av fåglarnas rörelser kring turbinerna.
AI i 3D: ett nytt sätt att följa fåglarnas flygvägar
För att fördjupa förståelsen testas nu en AI-baserad kamerateknik i samarbete med norska Spoor. Systemet följer fåglarnas rörelser i tre dimensioner och tränas att identifiera små justeringar av kursen när fåglar väjer undan för rotorbladen.
Att träna AI:n är ett noggrant arbete. Tusentals flygbanor analyseras, och experter går därefter igenom resultaten manuellt för att säkerställa att tekniken verkligen fångar de beteenden man vill studera.
Fågelmigration över Nordsjön
I Aberdeen Bay fokuserar forskningen på sjöfåglar som måsar och havssulor, som lever och söker föda bland turbinerna. I Nederländerna, vid vindparken Hollandse Kust Zuid, handlar studierna i stället om flyttfåglar, bland annat starar och finkar, som korsar Nordsjön vår och höst.
Varje år passerar miljontals fåglar området eller följer kusten längs sina migrationsvägar. Den snabba utbyggnaden av havsbaserad vindkraft väcker därför frågor om hur dessa arter påverkas över tid.
Till skillnad från sjöfåglar som främst är aktiva dagtid migrerar flyttfåglar nattetid. Därför använder man AI i kombination med värmekameror för att kunna observera rörelser i mörker. Målet är att ta reda på hur många fåglar som kolliderar, och hur väder, flyghöjd och migrationsintensitet påverkar risken.
En möjlig åtgärd är att tillfälligt stoppa turbiner under intensiva flyttperioder. Men innan det blir aktuellt vill forskarna veta att det verkligen gör skillnad, annars riskerar man att stänga ned värdefull fossilfri elproduktion utan effekt på fågellivet.
Tidiga resultat, och fortsatt försiktighet
De första observationerna från Hollandse Kust Zuid visar att många fåglar passerar området under vårflytten. Däremot har endast ett fåtal kollisioner registrerats, och ingen har skett under natten då migrationen är som störst.
Resultaten är lovande men ännu preliminära. Studien omfattar enbart en turbin och har pågått under begränsad tid. Forskningen fortsätter därför med fler mätningar för att ge en tydligare bild av den verkliga risken.
Simuleringar visar vägen framåt
Parallellt samarbetar Vattenfall med forskare vid Oxford University. Genom att kombinera kunskap om hur fåglar ser med datorbaserade simuleringar undersöker man hur färger och mönster på rotorblad kan påverka synligheten och minska risken för kollisioner.
Tre lärdomar att ta med sig
- Datadriven förståelse kräver tid och precision
Att utveckla AI-system som tolkar fåglars rörelser i naturliga miljöer tar tid. Varje flygbana behöver granskas och valideras manuellt för att AI:n ska kunna skilja på brus och verkliga beteenden. - Kombinationen av tekniker ger bäst resultat
Radar, kameror och simuleringar kompletterar varandra och skapar en mer komplett bild av hur fåglar reagerar på turbiner – något som ingen enskild metod klarar på egen hand. - Transparens stärker kunskapsutvecklingen
När forskningsdata och metoder delas öppet kan hela branschen dra lärdom. Det gör det möjligt att fatta beslut baserade på fakta snarare än på antaganden.
Nästa steg
De pågående projekten fortsätter under de kommande åren med målet att minska osäkerheten kring hur fågellivet påverkas av havsbaserad vindkraft. På sikt kan resultaten bidra till bättre planering – och till en mer hållbar samexistens mellan energiproduktion och natur.
