Svarta rotorblad räddar fåglar

På den norska ön Smøla har man jämfört fågeldödligheten runt fyra vindkraftverk där ett av rotorbladen per turbin har målats svart, med fyra närliggande vindkraftverk med endast vita rotorblad. Efter tio års studier har man sett mycket goda resultat. Insatsen tycks ha minskat antalet kollisioner med över 70 procent. Men varför blev det så?

En fågel som närmar sig rotorn kan uppfatta de tre vingarna som en enda roterande suddig ”skiva”

– Det har att göra med hur fåglarna uppfattar vindkraftverkens roterande vingar, säger Jesper Kyed Larsen, miljöexpert på Vattenfall.

– En fågel som närmar sig rotorn kan uppfatta de tre vingarna som en enda roterande suddig ”skiva” och då få den uppfattningen att vingarna inte utgör ett hinder som måste undvikas. En svart vinge bryter mönstret och gör det mindre sannolikt att de tre vingarna uppfattas som en enda enhet.

Fler syns bättre

Anledningen till att endast ett rotorblad målades svart har i huvudsak med närmiljön att göra: ju fler svarta blad desto mer syns de – både för fåglar och människor. Då man antog att ett svart rotorblad skulle räcka för att öka synligheten för fåglar gjordes avvägningen att inte måla fler av dem och därmed öka synligheten även för människor. I det norska testområdet på den ofta gråmulna västkusten gjorde det svartmålade rotorbladet ingen större skillnad för helhetsbilden av miljön. Däremot räknar man med att synligheten skulle bli än större i mer klara och ljusa miljöer.

Till exempel i Nederländerna, där metoden nu ska testas efter det framgångsrika norska exemplet.

Vi söker hela tiden efter nya sätt att minska vindkraftverkens miljöpåverkan

– Vi söker hela tiden efter nya sätt att minska vindkraftverkens miljöpåverkan, och är därför mycket glada över att få delta i den här studien i Eemshaven. Den hjälper oss att tolka mätningarna av de svarta vingarna och vilka möjligheter de erbjuder i just Nederländerna. Om vi kan hitta andra sätt att minska kollisionsrisken för fåglar än att tillfälligt stoppa vindkraftverken och därmed produktionen av förnybar energi vore det givetvis bättre för alla parter, säger Jesper Kyed Larsen.

Relativt billig åtgärd

Den tioåriga studien i Norge gav flera intressanta fynd. Dels kunde man se stora skillnader i hur mycket olika fågelarter verkade kunna upptäcka de målade rotorbladen. Exempelvis kunde många fler rovfåglar undvika dem, jämfört med andra arter. Dödligheten bland dalripa påverkades knappt alls då den till skillnad från andra fåglar kolliderar med basen och tornet i stället för med rotorbladen. I jämförelse med andra fågelarter är det dock oklart varför vissa av dem inte reagerade lika mycket som rovfåglar på testet.

Man såg också stora säsongsvariationer i resultatet, vilket underströk vikten av långsiktiga tester.

Vindkraftverk har trots allt en relativt liten påverkan på fågellivet jämfört med andra aktiviteter i Sverige

Studien styrker att detta är en relativt enkel och billig åtgärd för att rädda ännu fler fågelliv runt vindkraftverk. Dock är det avsevärt mycket dyrare och krångligare att måla rotorblad som redan är monterade.

Under de tio åren gjordes 9557 sökinsatser med hundar kring de fyra turbinerna. Totalt kunde man finna 464 döda fåglar, vilket innebar en minskning med 71,9 procent jämfört med omålade rotorblad. Det bör understrykas att vindkraftverk trots allt har en relativt liten påverkan på fågellivet jämfört med andra aktiviteter i Sverige. Exempelvis dödar tåg fler örnar än vindkraftverken i Sverige och tamkatter dödar många gånger fler fåglar än vindkraftverken.

I Sverige bedöms inte vindkraftverken påverka någon population av rovfåglar eller andra fåglar, men i Tyskland, där kraftverkstätheten är högre, har ormvråk och glada påverkats lokalt.