Succéfaktorerna bakom hållbar utveckling

Det fanns ett brett politiskt engagemang

Samtidigt som industrin protesterade och ifrågasatte forskningsresultaten visade mätningar att ozonskiktet minskade i högre takt än de värsta farhågorna. 1983 upptäcktes ett stort område över Antarktis där en stor del av ozonet var borta och 1988 visade Nasa att ozonskiktet även tunnats ut över norra halvklotet. Nu påbörjades ett globalt politiskt samarbete som ledde till en konkret överenskommelse att stoppa utsläppen av freoner. Det så kallade Montrealprotokollet ledde sedan till att utsläppen av freoner i stort sett hade upphört en bit in på 2000-talet. Varför var Montrealprotokollet en sådan succé?

– Det finns många förklaringar, men en är att det fanns ett brett politiskt engagemang, säger Lars Klintwall vid Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Lättare att förmedla bilden av hotet – ett hål i den där tunna atmosfären runt vår planet kunde vara skadligt

– Både allmänhet och politiker var mottagliga för budskapet av flera skäl. Bara en sån sak som att de allra flesta hade sett fotografierna av jorden från månen. Då blev det lättare att förmedla bilden av hotet – ett hål i den där tunna atmosfären runt vår planet kunde vara skadligt.

Personligt engagemang

Men många var skeptiska till forskningsresultaten och hävdade, felaktigt, att freoner som är tyngre än luft inte kan nå upp till stratosfären. USA var motståndare till en internationell överenskommelse för att minska freonutsläppen. Istället uppmanades de som var oroliga att använda solkräm och dra på sig en hatt.

– Men det där svängde när mätningarna fortsatte att visa ett minskande ozonskikt. Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher var kemist och kunde greppa problematiken och USA:s president Ronald Reagan älskade att vara utomhus, men drabbades av hudcancer. Två av de mest inflytelserika politikerna på den tiden blev alltså personligt engagerade och drivande i frågan, säger Lars Klintwall.

– De hade opinionen med sig och lyckades föra en dialog med motståndarna, även med de som kortsiktigt förlorade på avvecklingen av freoner. I de internationella överenskommelserna gav man möjlighet för industrin att anpassa sig och byta ut gaserna.

Global överenskommelse

1987 undertecknade USA, Storbritannien och de allra flesta länder Montrealprotokollet som är högst levande än i dag.

– Det är ett bra långsiktigt protokoll som snabbt fick effekt. Det finns sanktionsmöjligheter för de som inte lyckas uppnå målen, men framförallt försöker man att sätta in stödåtgärder för de länderna. Och protokollet är konstruerat så att det kan anpassas till utvecklingen både av det man lär sig om ozonskiktet och vad man kan göra för att det ska öka.

Klimatproblemet är mycket mer komplext

Exempelvis har man upptäckt att en av produkterna som ersatte freon i klimat- och frysanläggningar, HFC, är en klimatgas. HFC-gaser är sedan 2016 en av gaserna som istället ska fasas ut. I takt med att skadliga gaser förbjuds forskas nya lösningar fram och kraven på oskadliga lösningar främjar innovation. 

Sedan Montrealprotokollet undertecknades har nedbrytningen av ozonskiktet upphört och forskarna förväntar sig en återväxt. Men kan lärdomarna från Montrealprotokollet överföras till Parisavtalet?

Både och, anser Lars Klintwall.

– Klimatproblemet är mycket mer komplext och det är svårare att komma överens internationellt om vad som är rättvist och rimligt. Ska länder som inte släppt ut tidigare anpassa sig efter samma regler som ekonomiskt starkare länder som släppt ut enorma mängder växthusgaser tidigare? Hur länge får de släppa ut innan de måste anpassa sig? Montrealprotokollet var också i princip lagligt bindande, medan större delen av Parisavtalet är frivilligt.

Tecken på möjlig omställning

Samtidigt ser Lars Klintwall många positiva tecken på att den stora omställningen är möjlig. Bland annat lyfter han fram Sveriges oljeberoende för energiförsörjningen. Från att ha varit en säkerhetspolitisk fråga på 1970-talet till främst en miljöfråga i dag har oljans del av svensk energiförsörjning minskat med mer än hälften. Fossila bränslen planeras att fasas ut helt under de närmaste tjugo åren bland annat genom elektrifiering av transporter. Ett annat exempel är stålframställning där Hybrit-tekniken har utvecklats för att framställa högkvalitativt stål utan utsläpp av växthusgaser.

– Klimatengagemanget går i vågor, men i takt med att vetenskapen har gått framåt har frågan och engagemanget vuxit hos politiker, företag och allmänhet under de senaste tio åren.

Ozon:
Ozon är en gas som består av tre syre-atomer. I stratosfären, på 10–50 kilometers höjd, omvandlar solljuset en del av luftens syremolekyler till ozon. Ämnet skyddar oss från skadlig strålning, ultraviolett ljus, från solen.

Freon:
Freoner, i gas och vätskeform, är det kommersiella namnet för enkla kolväten där någon eller några av väteatomerna har ersatts med klor- och/eller fluoratomer. Produkten utvecklades för att ersätta giftiga gaser som köldmedium och användes även i sprayflaskor, som köldmedium i kylar och frysar. Ämnet användes även i skumplaster. Freonerna är stabila gaser som kan föras upp till stratosfären där de sönderdelas av ultraviolett strålning och reagerar med ozonet som bryts ner av freonernas kloratomer.

Montrealprotokollet:
Montrealprotokollet är en internationell överenskommelse för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av freon och andra substanser som kan orsaka ozonhål. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1989. 1989 och har undergått sex revisioner varav den senaste 2016.

Parisavtalet:
Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Syftet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Ett av de konkreta målen är att begränsa den globala uppvärmningen begränsa till 1,5 grader och att industrialiserade länder ger stöd till utvecklingsländer för att klara målen. Sverige har antagit mer ambitiösa mål än de EU har förbundit sig att uppfylla.