Elektrifiering ger liv åt nedlagd gruva i Dalarna

Utvecklingen mot mer miljövänlig gruvdrift har gått oerhört snabbt

Det möjliggör också att man på vissa ställen kan återöppna gamla gruvor, som i fallet Blötberget utanför Ludvika i södra Dalarna. Där stängdes gruvan 1979 på grund av bristande lönsamhet. I dag är efterfrågan på järnmalm stor och mer miljövänliga och effektivare arbetsmetoder gör den stora malmfyndigheten i Blötberget aktuell för utvinning igen. Driften beräknas starta 2024.

– Utvecklingen mot mer miljövänlig gruvdrift har gått oerhört snabbt de senaste tre, fyra åren. Intresset för elektrifiering av gruvor är enormt över hela världen, säger Lars Brännström, som är specialist inom elektrifiering av gruvdrift på teknikbolaget ABB.

Fossila bränslen fasas ut

Idag finns teknik för att elektrifiera underjordsgruvor som kan reducera förbrukningen av fossila bränslen med 100 procent. Behovsstyrd ventilation, avancerad produktionsstyrning och kommunikation under jord, där man kan koppla på all teknik, är andra exempel som gör skillnad för både effektivitet, säkerhet och miljö. Också att buller och vibrationer minskar avsevärt vid eldrift.

– Arbetsmiljön för gruvarbetarna blir mycket, mycket bättre när man elektrifierar, både ovan och under jord. Även för kringboende blir det stor skillnad. Intill en modern gruva hör man knappt när driften är i gång, säger Lars Brännström.

Den svenska gruvindustrin och Blötberget har en styrka eftersom vi har tillgång till både vind- och vattenkraft

Han menar att det på många håll i världen är gruvbolagen själva som driver på utvecklingen. Branschen står för mellan 4 och 7 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. För att inte ställas inför straffavgifter, förlorad konkurrenskraft och dåligt rykte är det viktigt för gruvföretagen att uppfylla målen i allt strängare miljölagstiftning i linje med 2015 års Parisavtal. De som inte tar hälsa, säkerhet, miljö och hållbarhet på allvar riskerar att förlora investerare, nekas arbetstillstånd och i förlängningen bli av med sin brytningslicens.

– En av de viktigaste förutsättningarna för att gruvdrift ska gå mot att bli koldioxidfri är att energin är grön från början. Det säger sig självt att miljövinsten försvinner om man måste ha en dieselgenerator eller ett kolkraftverk för att få el. Där har den svenska gruvindustrin och Blötberget en styrka eftersom vi har tillgång till både vind- och vattenkraft, säger Lars Brännström.

Ren och tyst arbetsplats

ABB arbetar med teknisk utveckling av gruvdrift på många håll i världen. I första hand handlar det om integrering av elektrifiering, automation och digitalisering. Under projekteringsfasen i Blötberget har man varit konsulter vad gäller gruvdesign samt planerat och rekommenderat leveransomfattning av utrustning och system.

Att vara gruvarbetare i dag är att vara maskinförare på mycket hög nivå med unik teknisk kompetens

– Numera är det rent, snyggt och tyst på en elektrifierad gruvarbetsplats. Man slipper buller och damm. De tunga jobben är borta. Att vara gruvarbetare i dag är att vara maskinförare på mycket hög nivå med unik teknisk kompetens. Så kommer det att bli även i Blötberget, säger Lars Brännström.

Gruvdrift sedan 1600-talet
Järnmalm har brutits i Blötberget utanför Ludvika sedan mitten av 1600-talet. Malmen fraktades från området på järnväg och det planeras den göra även när driften återupptas. Nya provborrningar, efter gruvans nedläggning 1976, visar på betydligt större mineraltillgångar än man tidigare kände till. Höjda järnmalmspriser och modern gruvteknik förväntas göra gruvbrytningen lönsam.

Elektrifiering minskar utsläpp
Industrin och transportsektorn står för den största andelen koldioxidutsläpp i världen i dag. För att klara utsläppsminskningar i nivå med 1,5-gradersmålet samarbetar Vattenfall med industrin och transportsektorn för att elektrifiera verksamheter som är utsläppskällor. Läs mer om elektrifiering och utveckling av tekniker med fossilfritt väte på Vattenfalls hemsida.