VF_clock_rgb 2021-04-23 Lästid: 5 min
Hållbarhet och socialt engagemangKlimatneutral elVindkraft

Så kan pandemin påskynda klimatomställningen

Ladda ner som PDF

Coronapandemin har lett till en historisk möjlighet för makthavare, företag och gräsrötter att gå samman och fokusera på en omstart som bidrar till mer hållbara, effektiva och säkra samhällen. Det anser många. Klimatpolitiska rådet anser att Sverige måste investera i laddinfrastruktur, ökad produktion av hållbara drivmedel, utbyggda elnät, mer produktion av el, infrastruktur för vätgas och en omställning av basindustrin.

En stor anledning till att hoppet om en snabbare och mer effektiv klimatomställning har tänts under pandemin är det faktum att världen nästan över en natt lyckades minska koldioxidutsläppen avsevärt. Preliminära beräkningar visar att de dagliga utsläppen som mest sjönk med nära 20 procent jämfört med snittet de senaste åren, och att de totalt över hela året kan ha minskat med 6–8 procent jämfört med 2019. Det är ungefär så mycket våra utsläpp behöver minskas årligen om vi ska kunna hålla temperaturökningen till under 1,5 grader.

Det viktiga är hur vi använder de resurser som nu satsas på återhämtningen

Det kan så klart låta väldigt positivt, men effekterna bör inte överdrivas.

– De tillfälliga utsläppsminskningarna under pandemin har marginell effekt på den globala uppvärmningen. Det viktiga är istället hur vi använder de resurser som nu satsas på återhämtningen efter den ekonomiska nedgången, säger Klimatpolitiska rådets ordförande, Johan Kuylenstierna.

Ett gynnsamt läge

Klimatpolitiska rådet publicerade i mars en rapport, Sveriges väg mot nollutsläpp, där regeringens politik utvärderas i förhållande till riksdagens och regeringens klimatmål. I rapporten framgår att förutsättningarna för en påskyndad klimatomställning nu är mer gynnsamma än tidigare. Bland annat utmanas de fossila energisystemen av förnybara alternativ. I dagsläget framstår fossilfria alternativ som mer lukrativa att investera i, och under 2020 gick nästan nio av tio kronor för nyinstallation av elproduktion, världen över, till förnybara källor. Kostnaden per energienhet har också blivit lägre för förnybar el jämfört med olja, vilket ger hopp om att kunna ersätta ännu mer fossilbaserade råvaror i allt från transport till industrisektorn.

Det är också så att ramverket för att genomdriva förändringar är avsevärt starkare nu. Det gäller exempelvis lagar, mål och överenskommelser både inom EU och FN. Samtidigt ser vi att stora satsningar redan görs i näringslivet och många globala företag har gått ut med ambitiösa satsningar för att ställa om sin verksamhet under kommande år.

Studier från bland annat World Values Survey och FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har också visat att stödet och kraven från allmänheten, på att företag och politiker vidtar kraftiga åtgärder för en klimatomställning, är större nu än någonsin tidigare.

Grunden är lagd

Klimatpolitiska rådet menar att det i huvudsak är två delar, som uppenbarat sig under året, som gör att möjligheterna för en omställning är bättre nu än de varit på länge. Dels är det underliggande förändringar inom folkets opinioner och rörelser, ny kunskap, teknisk utveckling och förändring i politik och institutioner. Denna del kallar de för mognad, och menar att samhället alltså är moget för omställningen och att det har insett att problemet både måste och kan lösas under en förhållandevis kort tidsperiod.

Den andra delen är insikten om att en snabb förändring är möjligt – vi står nämligen mitt inne i förändringen just nu. Hela världen har tvingats ställa om och det vi ser här benämner rådet som momentum. Tillsammans skapar mognaden och momentumet stora möjligheter att genomföra nödvändiga, politiska reformer.

Regeringens roll kommer bland annat vara att genom skatter och avgifter skapa starka incitament för att minska utsläppen. Staten bör också vara med och delfinansiera exempelvis infrastruktur som blir ryggraden i ett nytt, hållbart samhälle.

Tydligare knyta den förda politiken till visionen om Sverige som det första fossilfria välfärdslandet

Att ställa om infrastrukturen och produktionskedjor innebär enorma investeringar som man inte kan förvänta sig att privata aktörer vågar göra helt utan uppbackning från staten. Därför kommer staten spela en nyckelroll i en sådan transformation. Men för att kunna spela den rollen kommer det också krävas att myndigheterna förstärkts med resurser och kompetenser.

– Regeringen bör använda återhämtningspolitiken för att öka takten i genomförandet av den klimatpolitiska handlingsplanen och därmed tydligare knyta den förda politiken till visionen om Sverige som det första fossilfria välfärdslandet, menar Johan Kuylenstierna.

Läs mer:
Klimatpolitiska rådets rapport Sveriges väg till nollutsläpp

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.