Klimatfotavtryck, klimatavtryck och ekologiskt fotavtryck. Vad innebär de olika begreppen? Vilka ska man fokusera på för att bilda sig en uppfattning om sin miljöpåverkan? Här förklarar vi de vanligaste uttrycken.
Klimatfotavtryck och klimatavtryck
Klimatfotavtrycket är en uträkning av den totala mängden utsläpp av växthusgaser som en person eller ett företag gör. Uträkningen görs i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e) vilket är ett mått på hur mängden utsläpp bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.
Klimatavtryck är detsamma som klimatfotavtryck och används ofta som förkortning av termen.
Ekologiskt fotavtryck
Det ekologiska fotavtrycket visar på den ekologiska yta (mark och vatten) som krävs för att producera de resurser vi förbrukar och för att ta hand om avfallet som blir kvar. Begreppet används för att skapa en uppfattning av hur hållbar vår konsumtion är.
> Så beräknar man ekologiska fotavtryck
Klimatavtryck per capita
Från morgonkaffet du dricker till resan du tar till jobbet - allt bidrar till ditt personliga klimatavtryck. Den totala klimatpåverkan är ett intressant mätobjekt där man gör jämförelser per person, kvadratmeter, land, körd kilometer etc.
Den globala klimatpåverkan är idag i genomsnitt cirka sex ton per person och år. I västvärlden är värdet högre. Klimatpåverkan från den svenska befolkningens konsumtion är stor. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen var cirka 8 ton per person och år 2022, vilket motsvarar en minskning av per capita-utsläppen på 29 procent sedan 2008 (Naturvårdsverket). Dessa utsläpp omfattar varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker.
Vilka gaser bidrar till klimatavtrycket?
Växthusgaser absorberar och utstrålar infraröd strålning, vilket bidrar till att hålla kvar värme i atmosfären. De viktigaste växthusgaserna är:
- Koldioxid (CO₂) – den vanligaste växthusgasen från förbränning av fossila bränslen.
- Metan (CH₄) – en kraftfull gas som kommer från bland annat jordbruk och avfallsdeponier.
- Lustgas (N₂O) – en växthusgas som främst uppstår vid gödsling i jordbruket.
- Fluorerade gaser – konstgjorda gaser som används i exempelvis kylsystem.
- Vattenånga (H₂O) – bidrar naturligt till växthuseffekten men påverkas indirekt av mänskliga utsläpp.
För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser räknar man om dem till koldioxidekvivalenter (CO₂e).
Om atmosfären helt saknade växthusgaser skulle jordens medeltemperatur vara -18°C istället för dagens +14°C.
Luftföroreningar och deras påverkan
Förutom växthusgaser påverkas miljön också av luftföroreningar, såsom:
- Kväveoxider (NOₓ) – bildas vid förbränning och bidrar till försurning, övergödning och bildandet av marknära ozon.
- Svaveldioxid (SO₂) – frigörs vid förbränning av svavelhaltiga bränslen och orsakar försurning av mark och vatten.
- Små partiklar (PM2.5, PM10) – kan tränga in i lungorna och orsaka allvarliga hälsoproblem.
Även om dessa ämnen inte är växthusgaser påverkar de klimatet indirekt genom att förändra atmosfärens kemi eller reflektera solljus.
Vad innebär begränsningen av global uppvärmning i klimatavtryck?
EU har åtagit sig att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader jämfört med förindustriella nivåer. Ett mer ambitiöst mål är högst 1,5 grader, vilket skulle innebära större säkerhet för att undvika allvarliga klimatförändringar.
För att nå detta mål behöver det globala genomsnittliga klimatavtrycket per person minska. En siffra som ofta nämns är att utsläppen per person bör ligga på max två ton CO₂e per år. Vissa forskare menar att gränsen bör vara ännu lägre, kring ett ton per person och år.
Vill du förstå och minska ditt företags klimatpåverkan?
Vill du få bättre koll på ditt företags klimatpåverkan? Lär dig mer om Scope 1, 2 och 3-utsläpp och hur ni kan arbeta strategiskt för att mäta, hantera och minska era klimatpåverkande utsläpp. Ta första steget mot en mer hållbar verksamhet – läs mer här!
