Vi har läst om delfinernas återkomst i Venedigs kanaler, om plötsligt klar luft i smutsiga städer och om de fyllda depåerna av olja som ingen vill köpa ens tokbilligt. Låt oss hoppas att exemplen inspirerar hela världen.
Få miljöåtgärder har väl fått så tydlig effekt som nedstängningen av samhället i coronakrisen. Den har blivit ett slags exempel på hur miljön skulle kunna vårdas, och en andningspaus för vår ansträngda jord. Ändå kan Greta Thunbergs år 2019 kännas avlägset när vi nu blickar tillbaka från en vår 2020, präglad av ... ja, ni vet. Och den nu som försöker förstå hur coronakrisen kommer att inverka på klimatomställningen möter snart en tudelad bild.
Å ena sidan ser vi de fantastiska exemplen på hur en omställning trots allt är möjlig, och vad den kan ge. Till exempel har fabriksstängningar, inställda flyg och kraftigt reducerad biltrafik resulterat i utsläppsminskningar på 25 procent i Kina.
Å andra sidan är det inte ett bestående tillstånd.
– Det är knappast ett hållbart sätt att minska utsläppen, säger Li Shuo, klimat- och energichef på Greenpeace i Peking, i en kommentar till NBC News.
Lauri Myllyvirta, ledande analytiker på Centre for Research on Energy and Clean Air i Finland, påminner om att Kina svarade på finanskrisen 2008 med det “största och smutsigaste stimulanspaketet i människans historia”. Risken finns självklart att samma sak kommer ske när coronakrisen är över.
Spaltmeter om corona
Vetenskapsnyhetssajten The Conversation ser även en risk att vi bortser från negativa observationer om klimatutvecklingen medan vi har blicken riktad mot coronakrisen. Att adressera det mer akuta hotet som viruset innebär är naturligt, men klimatkrisen kan komma att bli minst lika förödande.
Rekordhöga temperaturnoteringar vid Sydpolen är bara en i raden av de inte särskilt uppmärksammade nyheterna som fått litet mediautrymme under de gångna månaderna. Många har säkert redan glömt att vintern 2019 präglades av nyheter om anlagda bränder och skövling i Amazonas, och att 2020 inleddes med omfattande skogsbränder i Australien.
– När samhället öppnar upp igen måste vi se till att en hantera naturen på ett mer eftertänksamt sätt. Investeringar och beslut ska driva en grön arbetsmarknad, hållbar tillväxt och ett annat sätt att leva. Människans och jordens välmående är ett och samma, och båda ska kunna frodas, skriver Inger Andersen, generalsekreterare för FN:s miljöprogram.
– Det är bara ett långsiktigt systematiskt skifte som kan ändra den förväntade banan för koldioxidutsläppen i atmosfären.
