Järnvägen gynnas av att det är det mest klimatsmarta transportsättet i Sverige. Men funktion och nytta har varit avgörande för framgångarna sedan tågen elektrifierades för över hundra år sedan.
Elen började ersätta det tunga, smutsiga och otympliga kolet för järnvägen redan i slutet av 1800-talet, men det stora genombrottet i Sverige kom när Malmbanan elektrifierades 1915. Tack vare Vattenfalls då nya kraftverk i Porjus var driften relativt billig. Att loken verkligen lyckades dra tunga järnmalmsvagnar genom de mest kalla och väderutsatta delarna av Sverige blev ett bevis för driftsäkerhet när valet stod mellan kol, olja och el under järnvägens utbyggnad över hela Sverige.
Oljekrisen och miljörörelsen gick hand i hand och banade väg
– En stadigt ökande efterfrågan på transporter, olika omvärldsförutsättningar och regleringar har drivit utvecklingen under åren sedan dess, säger Martin Sandberg som arbetat med trafik- och infrastrukturstrategi på företaget Trip med uppdrag för bland annat Trafikverket.
– Under början av 1970-talet gynnades eldriften av oljekrisen och strax därefter startade en miljödebatt där elmotorerna hade stora fördelar framför bilars och flygs förbränningsmotorer. Oljekrisen och miljörörelsen gick hand i hand och banade väg för en politisk argumentation för att driva transporter från att vara vägtunga till att bli järnvägstunga.
Efterfrågan och lagar styr
Under senare år har anslagen till väg och järnväg varit ungefär lika stora. Järnvägens hållbarhetsaspekt gynnas oftast av Sveriges och EU:s styrning med skatter, men den har som andra trafikslag också bromsats av beskattning.
– Skatten på fossila drivmedel har ökat, men höjd moms på resor har påverkat i motsatt riktning, säger Martin Sandberg som konstaterar att järnvägstrafikens ökning är en kombination av faktisk efterfrågan och vilka styrmedel som staten tillhandahåller.
– Nyttan var viktig för hundra år sedan och är avgörande även i dag. Exempelvis kräver framgångsrik persontransport i storstadsregionerna många avgångar och att tågen går i tid. Resenärerna kräver helt enkelt det. För längre sträckor så är det restiden som räknas för att tåget ska konkurrera med flyget.
Inom snabbtåg ligger länder som Japan, Italien och Frankrike längre fram i utvecklingen
Den stora kostnaden för järnväg är infrastrukturen och alla tågutbyggnader innebär stora industriprojekt där staten står för finansieringen.
– I ett internationellt perspektiv håller sig Sverige väl framme på många sätt inom järnväg. Staten har gjort satsningar på infrastrukturen och avregleringen för tågtrafik framhålls som en förebild. Men inom snabbtåg ligger länder som Japan, Italien och Frankrike längre fram i utvecklingen med stor överflyttning från flyg till tåg för persontransporter regionalt. Att resa mellan Stockholm och Oslo tar exempelvis så mycket kortare tid med flyget i dag att folk väljer det.
Sedan våren 2020 har pandemin ändrat resvanorna på ett avgörande sätt, men de flesta bedömare tror att förändringen omfattar en begränsad period.
Att vägtrafiken elektrifieras under de närmaste åren för att 2045 vara helt fossilfri tror inte Martin Sandberg har någon avgörande påverkan för järnvägens roll för persontransporter.
– Bil har en annan funktion för resande och transporter. Tåg har fortfarande fördelar när du dagligen pendlar till jobbet och elektrifiering av vägtrafiken innebär ingen tydlig konkurrens.
Vattenfall avgörande för utbyggnad
Elektricitet som driftkälla har inte varit ifrågasatt för tåg sedan väldigt länge, men det finns fortfarande järnvägar i Sverige som saknar elnät. Den 130 mil långa Inlandsbanans tåg drivs med dieselmotorer, men försök pågår nu med vätgasdrivna elmotorer.
De tekniska kraven för elförsörjning är desamma som för andra
Vattenfall har varit avgörande för järnvägens utbyggnad i Sverige under årens lopp och elkunder inom järnväg finns från norr till söder med punkter till nätägare över hela Sverige. Enligt Cecilia Zetterström, ansvarig för kund och marknad på Vattenfall Eldistribution, innebär järnvägen inte större utmaningar för eldistributionen än andra kunder.
– Det finns fördelar som att järnvägen skickar energi i sin egen infrastruktur, kontaktledningar och stolpar, vilket gör den tåligare i många fall. Men de tekniska kraven för elförsörjning är desamma som för andra.
Bråkdel av transporternas koldioxidutsläpp
Cirka 25 procent av godstransporterna i Sverige går på järnväg och motsvarande andel för långväga persontransporter är 15 procent. Järnvägens andel av CO2-utsläppen utgör en bråkdel av utsläppen från inrikes transporter: 0,3 procent.
Fotograf: Stefan Nilsson (Bild på snabbtåg SJ 3000)
