Redan i dag är Sverige importberoende för att täcka en hög elanvändning. Ökad elektrifiering ökar pressen på systemet. Mer planerbar produktion måste till, konstaterar Svenska kraftnäts Ulf Moberg.
Sverige producerar mer energi än vi använder under ett helt år, men i varje givet ögonblick räcker inte effekten till överallt och vi måste importera. Tydligast är detta vintertid. Effektbristen kommer att tillta, konstaterar Svenska kraftnäts tekniska direktör Ulf Moberg.
I dag har vi ett underskott redan vid en normal vinter. Vi behöver importera under dessa perioder
– För tio år sedan visade våra analyser på ett överskott på effekt vid de högsta förbrukningstimmarna. I dag har vi ett underskott redan vid en normal vinter. Vi behöver importera under dessa perioder. Går vi ytterligare tio år framåt har det underskottet vuxit, säger Ulf Moberg.
Att effekten sviktar har två huvudsakliga orsaker. Dels har viktiga källor till planerbar produktion i form av kärnkraftsreaktorer och kraftvärmeverk stängt i södra Sverige. Dels påverkar stängningen av den planerbara produktionen att driftsäkerheten i systemet försämras och överföringskapaciteten måste sänkas för att upprätthålla systemets driftsäkerhet.
När nu industrin står inför utsikterna att elektrifieras intensifieras frågan om effekten räcker till överallt även för energikrävande industri. Svaret på det är i dagsläget nej, säger Ulf Moberg.
Överskott i norr
I dagsläget sker de energikrävande industrisatsningarna i norra Sverige. SSAB, LKAB och Vattenfalls fossilfria järn- och stålproduktion Hybrit är ett exempel. Facebooks etablering av serverhallar utanför Luleå och batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå är andra exempel.
I dagsläget finns ett överskott av energi och möjligt effektuttag i norra Sverige, men det kommer att minska om fler industrisektorer elektrifieras, menar Svenska kraftnät.
Utvecklingen kommer att komma i södra Sverige också, och det kommer att öka underskottet ännu mer
– Den här utvecklingen kommer att komma i södra Sverige också, och det kommer att öka underskottet ännu mer, säger Ulf Moberg.
När stora produktionsanläggningar i form av kärnkraftsreaktorer tagits ur drift i södra Sverige har det inte bara påverkat produktionen av el. Det har även skapat utmaningar för stamnätet att sköta överföringen av el från en plats till en annan. Svenska kraftnät arbetar därför sedan flera år för att höja kapaciteten i transmissionsnätet, i synnerhet i det som kallas Snitt 2 och som går norr om Dalälven.
Men planerna på elektrifiering av flera industrisektorer förutsätter investeringar i planerbar produktion, som kan leverera effekt dygnet runt, konstaterar Ulf Moberg.
– Det behövs ny planerbar produktion med rätt egenskaper och rätt lokalisering, samt ett nät som matchar de nya etableringarna, säger Ulf Moberg.
Behovet i dag och på sikt
Svenska kraftnät publicerar regelbundet rapporter kring effektsituationen i Sverige.
Kraftbalansrapporten 2021 (pdf)
Kraftbalansrapporten lämnas till Infrastrukturdepartementet en gång per år. I 2021 års rapport konstaterar man att det finns ett importbehov vid en så kallad normalvinter. Även sommaren är en utmaning i och med att kärnkraftsreaktorerna då stängs för revision vilket minskar tillgången på el och stabiliserande egenskaper i nätet.
Långsiktig marknadsanalys (LMA) 2021 (pdf)
Här blickar Svenska kraftnät framåt i ett längre perspektiv och ställer upp fyra möjliga scenarier för elsystemets utveckling fram till 2050. I samtliga scenarier bedömer man att behovet av el ökar.
Svenska kraftnät publicerar regelbundet rapporter kring effektsituationen i Sverige.
Kraftbalansrapporten 2021 (pdf)
Kraftbalansrapporten lämnas till Infrastrukturdepartementet en gång per år. I 2021 års rapport konstaterar man att det finns ett importbehov vid en så kallad normalvinter. Även sommaren är en utmaning i och med att kärnkraftsreaktorerna då stängs för revision vilket minskar tillgången på el och stabiliserande egenskaper i nätet.
Långsiktig marknadsanalys (LMA) 2021 (pdf)
Här blickar Svenska kraftnät framåt i ett längre perspektiv och ställer upp fyra möjliga scenarier för elsystemets utveckling fram till 2050. I samtliga scenarier bedömer man att behovet av el ökar.
Import av el
Historiskt sett har Sverige framför allt importerat el från Norge, som också haft ett överskott. Det minskar successivt, säger Ulf Moberg, teknisk direktör vid Svenska kraftnät. Norge satsar på export till Tyskland och Storbritannien.
Andra viktiga förbindelseländer för Sverige är Tyskland, Polen och Litauen där Svenska kraftnät ser en utveckling motsvarande den svenska där man går mot mer väderberoende produktion, hamnar i underskott och behöver importera.
Företag kan stötta elnätet vid behov
I takt med de stora industrisatsningarna och övergången till allt fler elektrifierade processer och transporter i samhället står det tydligt att tillgången på effekt blir en utmaning. Därför vänder sig Svenska kraftnät till elförbrukare för inköp av reserver. Företag som har möjlighet att stänga av sin förbrukning vid tillfällen då det råder brist på effekt kan ansluta sig till FCR tjänsten. Företaget får då en inkomst genom att stå redo att hjälpa till då kraftsystemet kräver det. Dessutom stöttar de övergången till produktion från förnybara energikällor. Är FCR något för ditt företag? Ladda ner vår guide där kan läsa om allt du behöver veta för att ansluta dig till tjänsten.
Läs även:
> Elförbrukning & elbrist i Sverige – Allt om effektbalans
