Hållbarhet, Innovation, Elektrifiering

Från labb till minskade utsläpp på tio år

Från labb till minskade utsläpp på tio år

Ett hushålls totala utsläpp är beroende av den svenska industrins utsläpp. Utsläppsminskande metoder i den mycket utsläppstunga järn- och stålindustrin, som testades i labb för tio år sen, är i dag på väg att bli verklighet.

För drygt tio år sedan testade en tvåbarnsfamilj att leva villaliv i en Stockholmsförort med max 1 tons koldioxidutsläpp per år. Tack vare byte till elbil, flytt till ett klimatsmart hus och ändrade konsumtions- och matvanor minskades familjen Lindells utsläpp under året från 7 ton koldioxid per person och år till 1,5 ton.

Netto noll koldioxid innebär att vissa svåråtgärdade utsläpp lär komma att ske, men att de då måste kompenseras på andra håll

Projektet One Tonne Life gav en bild av hur enskilda hushåll kan bidra till utsläppsminskningar. Utsläppen som Sverige står för kommer framförallt från industrin och transporter. Något som direkt och indirekt ingår i ett hushålls utsläpp.

PB_– För att kunna klara Parisavtalets målsättning om en global uppvärmning på max 1,5 grader, behöver världen någonstans kring år 2050 nå netto-nollutsläpp av koldioxid. Netto noll koldioxid innebär att vissa svåråtgärdade utsläpp lär komma att ske, men att de då måste kompenseras på andra håll, säger Pelle Boberg, handläggare vid Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

– Sådana svåråtgärdade koldioxidutsläpp kan vara när vi brukar jordar och bränner kalksten för att tillverka cement. Det måste balanseras till exempel av att vi samtidigt binder kol i jorden och stärker de naturliga kolsänkor som finns, eller samlar in och lagrar koldioxid i geologiska utrymmen.

Flera mått att förhålla sig till

I One Tonne Life-projektet var koldioxid i fokus. Från Naturvårdsverkets sida talar man ofta om växthusgaser samlat. Inkluderar man även andra klimatskadliga gaser, som metan och lustgas, är utsläppen högre. Världens länders åtaganden till Parisavtalet omfattar både koldioxid och andra växthusgaser, och Sveriges långsiktiga klimatmål till senast år 2045 gäller för samtliga växthusgaser.

ONET_1200Utsläppen per person och år mäts på två huvudsakliga sätt. De territoriella utsläppen rör utsläpp inom landets gränser. Men ett kompletterande, mer relevant mått när det gäller klimatavtrycket från en familjs livsstil, är de konsumtionsbaserade utsläppen, menar Pelle Boberg. Det inkluderar de utsläpp som sker utomlands vid produktionen av importerade varor vi i Sverige konsumerar.

De konsumtionsbaserade svenska utsläppen har, i likhet med de territoriella svenska utsläppen, minskat under 2010-talet

– De konsumtionsbaserade utsläppen får vi, förenklat, fram genom att utgå från de utsläpp vi har i Sverige, dra bort det vi exporterar och lägga till det vi importerar. Det ger en mer rättvisande bild av det kollektiva fotavtrycket. Mäter vi så är utsläppen högre, säger Pelle Boberg som också konstaterar att de konsumtionsbaserade svenska utsläppen har, i likhet med de territoriella svenska utsläppen, minskat under 2010-talet.

För koldioxid låg de konsumtionsbaserade svenska utsläppen år 2020 (senaste år med tillgänglig statistik) på cirka 5,5 ton per capita, och för växthusgaser totalt var utsläppen samma år på cirka 7,6 ton koldioxidekvivalenter per capita. Man kan samtidigt ha med sig att 2020 var ett lite speciellt år på grund av effekterna från pandemins inledning, framförallt kopplat till färre transporter. 2019 var de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen på cirka 6,3 ton per capita, och sannolikt kommer statistiken för år 2021 visa på en viss ökning igen jämfört med 2020.

Läs om hur företag kan ta nästa steg i hållbarhetsarbetet

Fokusera på 2030

I FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från april 2022 presenteras åtgärder som kan halvera de globala växthusgasutsläppen till år 2030. Det är ett viktigt perspektiv, säger Pelle Boberg.

– Något som är viktigt att ha med sig är att inte titta bara på 2050. Det är viktigt att ha det långa tidsperspektivet, men frågan är också: Vad behöver vi göra mer i närtid?

Och vad menar du att vi behöver göra i närtid?

– I Sverige har vi till exempel stora utsläpp från transporter. Vi har också en industri med stora utsläppare som järn- och stålindustrin. Den övergång man håller på med där från koks till en vätgasbaserad metod kommer att minska utsläppen mycket. För tio år sedan var det något vi såg på laboratorienivå, något vi hoppades på. Nu finns det en process som är under kommersialisering. Det är väldigt lovande för klimatet – och kan bli viktigt för svensk konkurrenskraft i en värld som efterfrågar klimatvänliga produkter.

Vad behöver vi mer göra?

– Vi måste öka elproduktionen. Vätgastekniken kräver till exempel mycket el, och för att få ner utsläppen för transporter är elektrifiering en väldigt viktig del av lösningen. Även om Sverige är ett litet land så kan vi ta en större roll genom att inspirera andra om vi kan ställa om på ett sätt som fungerar bra och gynnar ekonomin.

– För närvarande kretsar förstås mycket kring Rysslands krig i Ukraina och allt det innebär. I det sammanhanget kan nämnas att EU-kommissionen har lagt fram ett förslag vid namn Re-power, som ska hjälpa EU att komma bort från beroendet av rysk fossilenergi, där till exempel ett av förslagen är att alla tak över en viss storlek ska ha solceller. Först på nya offentliga och kommersiella byggnader men sedan också på andra byggnader.

HYBR_1200

Samtidigt med utbyggd elproduktion är det också mycket viktigt att elnätets kapacitet förstärks.

Vilka insatser är det viktigast att var och en gör?

– Där får man ha ett helhetsperspektiv. Du ”behöver” till exempel egentligen inte smälla upp solceller om du redan köper miljövänlig el. Men vidgar man perspektivet är det som sagt så att vi behöver mer el. Har du som privatperson möjlighet att bidra i samhällsutvecklingen genom att sätta upp solceller så gör du en insats. Särskilt såsom elpriserna för närvarande ser ut, kan det för en privatperson också gå relativt snabbt att räkna hem en sådan investering.

Precis som att hushålla med energi, är hushållning med material också fundamentalt för att underlätta klimatomställningen

– En annan sak som man inte ska glömma är hur viktigt det är att energieffektivisera. Det är lätt hänt att bara prata om att vi ska bygga ut klimatvänliga energikällor. Men om vi kan hushålla bättre med energin, till exempel genom att ha en bostad som inte använder för mycket energi, så blir omställningsutmaningen mindre. Även vikten av energihushållning framstår förstås tydligare än någonsin under de energikristider som sätter sin prägel på Europa nu. Precis som att hushålla med energi, är hushållning med material också fundamentalt för att underlätta klimatomställningen.

Max 1,5 graders uppvärmning
Genom Parisavtalet har världens alla länder förbundit sig att göra sitt för att temperaturökningen ska stanna vid max 1,5 grader jämfört med förindustriell tid, eller åtminstone långt under två grader. För att det ska vara möjligt måste de globala utsläppen av koldioxid nå netto noll omkring 2050. I scenarier där Parisavtalets mål nås, tenderar de globala utsläppen av växthusgaser totalt nå netto noll femton, tjugo år senare.

Sverige har som mål att nå netto noll växthusgaser till senast år 2045. Det målet avser de territoriella utsläppen, där så kallade kompletterande åtgärder kan användas för att kompensera kvarvarande utsläpp.
Våren 2022 kom Miljömålsberedningen, där representanter för alla riksdagspartier deltar, med sitt senaste betänkande. I det föreslår man för första gången mål också för Sveriges globala klimatavtryck, genom att föra in även de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser. Man inkluderar också exportens eventuella klimatnytta, i de fall svenska produkter med bra klimatprestanda tränger undan mer klimatpåfrestande produkter.

 

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!