Från att vara den största energikällan i Sverige för femtio år sen används fossila bränslen i dag mest för transporter. För Sverige framstår fossila bränslen som en parentes i energihistorien när förnybara och fossilfria energikällor nu tar över helt.
Det är lätt att glömma bort men det är inte många år sedan som det luktade villaolja i vart och vartannat hus. Idag har mindre än en procent av hushållen oljepannan kvar som värmekälla. Samma trend gäller för de fossila bränslena i de flesta sektorer.
Medan de fossila bränslena står för runt 60 procent av den globala elproduktionen ligger siffran för Sverige på under en procent
I början av 1970-talet stod fossila bränslen som olja och kol för cirka 80 procent av den svenska energitillförseln, idag är siffrorna de omvända och andelen fossila bränslen ligger nu på runt 20 procent, mestadels inom transportsektorn och industrin, resten är fossilfritt.
Och medan förbränningen av olja, kol och naturgas för elproduktion har fortsatt att öka i resten av världen och medan de fossila bränslena idag står för runt 60 procent av den globala elproduktionen ligger siffran för Sverige på under en procent.
Det här blev möjligt genom den snabba omdaningen av Sveriges energiproduktion med början under 1970-talet där fossila bränslen ersattes av el från främst vattenkraft och kärnkraft.
Läs om fossilfri vätgas, energiteknik och mer om Sveriges energiomställning
Svenskt trendbrott
Fram till dess hade användningen av fossila bränslen stigit under hela 1900-talet för att verkligen ta fart åren efter andra världskriget slut. Koldioxidutsläppen tredubblades då jämfört med åren innan kriget och runt 1970 svarade oljan för närmare 80 procent av den svenska energitillförseln.
Så bröts trenden i Sverige. Medan övriga världen rusade vidare på det fossila tåget så hoppade Sverige delvis av i början av 1970-talet. Kurvan över koldioxidutsläppen toppade och de svenska utsläppen har sedan dess halverats. Detta medan utsläppen globalt sett har fördubblats.
Under 1970- och 1980-talen togs tolv kärnreaktorer i drift, som kom att stå för runt hälften av landets elproduktion
Orsakerna bakom trendbrottet är flera. Två oljekriser 1973 och 1979 fick oljepriserna att skjuta i höjden och energiintensiva industrier började gå över från fossila bränslen till el och biobränslen allt mer. Samma sak skedde inom fjärrvärmen och kraftvärmen och för uppvärmningen av fastigheter. Att fjärrvärmen ersatte fossila bränslen med biobränslen, ökade användningen av spillvärme från industri och avloppsverk samt byggde in rökgaskondensering i förbränningsanläggningarna bidrog till de minskade utsläppen.
Och inte minst: kärnkraften byggdes ut kraftigt. Under 1970- och 1980-talen togs tolv kärnreaktorer i drift, som kom att stå för runt hälften av landets elproduktion. Även produktionen av vattenkraft ökade något.
Globalt ökar efterfrågan på olja
Sveriges fossila era var slut. Den som inleddes med den industriella revolutionen och koleldade ångmaskiner och tog fart med upptäckten av olja och förbränningsmotorn under andra delen av 1800-talet.
Idag står Sverige för 0,2 procent av de globala koldioxidutsläppen. Visst, Sverige har en liten befolkning och om alla hade levt och producerat varor som oss hade dagens globala utsläpp varit mycket högre, men å andra sidan, om exempelvis Kina hade haft lika låga utsläpp som vi har i Sverige hade de globala koldioxidutsläppen, enligt Ekonomifakta, minskat med 16 procent.
Efterfrågan på olja kommer att öka inom andra sektorer framöver och då framför allt inom den petrokemiska industrin
Samtidigt så förväntar sig det Internationella energirådet, IEA, att efterfrågan på olja kommer att öka inom andra sektorer framöver och då framför allt inom den petrokemiska industrin, för tillverkning av exempelvis plaster, smörjoljor och textilier. Transportsektorn ser däremot inte ut att bidra till ökningen.
Till 99 procent fossilfri elproduktion
År 2021 kom runt 60 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor och drygt 99 procent av elproduktionen var fossilfri, med vattenkraft och kärnkraft som de stora energislagen på cirka 42 respektive 31 procent följt av vindkraft, 17 procent, och sedan värmekraft och solkraft.
Fyra av tio trodde att mer än hälften av elproduktionen var fossilbaserad och drevs av olja, kol eller gas.
Trots att vi i Sverige idag alltså har en alldeles unikt grön energimix är det inte särskilt känt bland medborgarna. När branschorganisationen Energiföretagen förra året gick ut och frågade drygt tusen personer hur stor andel av svensk elproduktion som är fossilfri var det bara runt var tionde person som visste att det var över 90 procent. Hela 4 av 10 trodde att mer än hälften av elproduktionen var fossilbaserad och drevs av olja, kol eller gas.
Trendbrottet från 1970-talet håller i sig och har fått skjuts av utvecklingen inom förnybar energi och energieffektivisering. Andra viktiga delar för att Sverige ska kunna nå målet med nettonollutsläpp av växthusgaser 2045 är bland annat utvecklingen av fossilfritt stål och elektrifieringen av fordonsflottan.
