För att kunna fasa ut fossila bränslen måste andra energikällor ta plats i energilandskapet. Solenergi är ett exempel och nu visar ett forskningsprojekt att med solpaneler som placeras på åkermark kan man slå två flugor i en smäll: producera solel och öka skörden.
När grödorna skyddas av solpanelernas skugga blir de mindre utsatta för hetta och torka
När grödorna skyddas av solpanelernas skugga blir de mindre utsatta för hetta och torka och på så vis kan skörden bli bättre på ett fält med solpaneler än ett utan. Det bildas mikroklimat med mindre avdunstning under solpanelerna, så det går också att dra ned på bevattningen. Dessutom kan växtligheten hjälpa till att kyla ned solpanelerna. Att utnyttja panelernas skugga och producera solel kallas ett agrivoltaiskt system.
Framgångsrikt försök
På Mälardalens universitet pågår ett forskningsprojekt där vertikala, dubbelsidiga solpaneler satts upp på Kärrbo Prästgård utanför Västerås. Under 2021 gjordes tre skördar av vallväxter (till hö och kraftfoder) på området och forskarna kunde se att vid torrt väder blev skörden på fältet med solpaneler lite större än på kontrollfältet bredvid.
Projektet har fått mycket uppmärksamhet och även vunnit utmärkelsen Årets prestation från branschorganisationen Svensk Solenergi. Det sägs vara världens nordligaste agrivoltaiska system.
Kan solenergiproduktion och jordbruk samsas om utrymmet blir markutnyttjandet mer effektivt
Kan solenergiproduktion och jordbruk samsas om utrymmet blir markutnyttjandet mer effektivt och investeringen i solpaneler betalar sig snabbare. Man kan också använda ytorna till att främja biologisk mångfald och odla ängsblommor som ger mat till bin. Det finns också anläggningar där solpanelerna är uppställda på betesmark för får.
Bengt Stridh, en av forskarna, har gjort teoretiska beräkningar för hur mycket energi som skulle kunna genereras genom agrivoltaiska system i Sverige. Om det fanns solpaneler med samma upplägg som på testområdet på all odlingsmark skulle det generera mer el än hela landets behov (8 procent av Sveriges landyta är odlingsmark). Så även om man bara skulle installera solcellsanläggningar på en mindre del av odlingsmarken skulle det göra stor skillnad för den totala energiproduktionen.
Kommersiell anläggning
Nu planerar också Lindesbergs kommuns energibolag att anlägga landets första kommersiella agrivoltaiska anläggning på en åker norr om Fellingsbro i Västmanland. Där ska vallodling kombineras med solpaneler som förväntas ge 650 Megawattimmar, MWh, om året.
Solcellsanläggningar ökar snabbt, under 2021 installerades 26 500 nya anläggningar i Sverige,
Solcellsanläggningar ökar snabbt, under 2021 installerades 26 500 nya anläggningar i Sverige, vilket gav totalt cirka 90 000 nätanslutna solcellsanläggningar. Deras sammanlagda effekt är cirka 1,6 Gigawatt, GW, vilket motsvarar 4 procent av svenska hushålls elanvändning under ett år. Hälften av de nya anläggningarna är små och har en effekt på under 20 kilowatt, kW.
Ordet agrivoltaik kommer från agrikultur (jordbruk) och fotovoltaik, vilket är själva processen i solceller när ljusenergi omvandlas till elektrisk energi. Modellen utformades i början av 1980-talet av tyska forskare.
