Lagar och skatter

Energiskatten är den punktskatt som betalas av förbrukare av el och vissa bränslen. All elanvändning i Sverige är skattepliktig. Det är riksdagen som bestämmer reglerna för energiskatten och den justeras varje år.

Skatten skiljer sig åt beroende på hur stor din förbrukning är. Du betalar energiskatt för varje förbrukad kilowattimme (kWh) och det är elnätsbolagen som ansvarar för att samla in skatten och skickar sedan vidare till Skatteverket. Tidigare var det elhandelsbolagen som ansvarade för detta men 2018 lades detta över på elnätsbolaget. Du kan se denna skattekostnad redovisad på din elnätsfaktura.

Vissa kommuner och vissa industrier med energiintensiva processer kan få skattereduktion, vilket vi går in mer på det längre ner. 

Energiskatt

Energiskatten som företag är skyldiga att betala kan variera kraftigt. Dels beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, men även var någonstans i landet som företaget utövar sina tjänster. Viss typ av verksamhet har dessutom rätt till lägre eller ingen energiskatt.

Skatteavdrag för viss verksamhet

Företag som bedriver viss typ av verksamhet kan ha rätt till lägre eller ingen energiskatt. Detta jämnas vanligen ut genom återbetalning via Skatteverket.

Företag i delar av norra Sverige, inom tjänstesektorn, kan få ett skatteavdrag direkt på elhandelsfakturan. Villkoren bygger på EU:s statsstödsregler. Stöd i form av skattenedsättning får inte ges till företag med ekonomiska svårigheter, varken direkt på elhandelsfakturan eller via återbetalning från Skatteverket.

Vissa kommuner har skatteavdrag

Företag inom tjänstesektorn i delar av norra Sverige, kan även fortsatt få ett skatteavdrag direkt på elnätsfakturan. Har du tidigare haft ett sådant avdrag på fakturan från din elhandlare, så har detta inte överförts per automatik till dina elnätsfakturor. Vi rekommenderar att du tar kontakt med ditt elnätsföretag, för att ta reda på hur du går tillväga för att även i fortsättningen få norrskatteavdrag.

Frivilligt skatteskyldig

Tidigare kunde företag som bedriver viss verksamhet ha rätt till energiskattebefrielse direkt på elhandelsfakturan mot försäkran. Detta system upphörde den 1 januari 2018 och ersattes med återbetalning av energiskatten via Skatteverket. Det går dock under vissa förutsättningar att bli frivilligt skattskyldig, vilket innebär att företaget själv ansvarar för inbetalning av energiskatt direkt till Skatteverket.

Du kan ansöka om frivillig skattskyldighet för ditt företag om du beräknar att använda 10 gigawattimmareller mer per kalenderår för vissa ändamål. Du ansvarar då själv för skatteavdragen och behöver inte ansöka om återbetalning. 

I vår guide har vi samlat allt du behöver veta:

Lagen om energikartläggning i stora företag (EKL) trädde i kraft den 1 juni 2014, och syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Vad betyder detta, och hur gör man för att följa lagen?

Berörs ditt företag av lagen?

Det är endast stora företag som berörs av lagen. Definitionen av stora företag är:

Sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner EUR eller en balansräkning som överstiger 43 miljoner EUR per år.

Detta innebär att cirka 1500 företag i Sverige berörs av lagen. Definitionen av företag är varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver ekonomisk verksamhet. Ekonomisk verksamhet tolkas som all verksamhet som består av att erbjuda varor eller tjänster på en marknad. Se hela lagtexten på riksdagens hemsida.

Företag som uppfyller kriterierna berörs oavsett om verksamheten bedrivs med eller utan vinstsyfte. Även offentliga verksamheter kan räknas som företag.

Dessutom – beräkningen som bestämmer om ett företag uppfyller kriterierna skall göras på global nivå. Detta innebär att ett svenskt företag som understiger 250 personer eller understiger 43 miljoner EUR per år ändå omfattas av lagen om den globala koncernen företaget tillhör överstiger gränserna för antal sysselsatta eller omsättning.

Ladda ner våra tips på hur du kommer igång snabbt med energikartläggningen

Hur genomförs energikartläggning?

En godkänd energikartläggning måste genomföras av personer med särskild kompetens och skall ge en representativ bild av företagets energianvändning.

Med särskild kompetens menas en certifierad energikartläggare eller inom ett så kallat certifierat energi- eller miljöledningssystem.

Energikartläggningen måste ge svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva verksamheten. Utöver energianvändningen så skall även EKL ge förslag på åtgärder som företaget kan genomföra för att minska sina kostnader genom minskad energianvändning och ökad energieffektivitet.

Certifierad energikartläggare

För att genomföra energikartläggning i enlighet med lagen om energikartläggning i stora företag krävs att personen har någon av  följande utbildning eller erfarenhet:

• Teknisk högskoleexamen och minst tre års erfarenhet av arbete med energieffektivisering och energikartläggning eller energiledning
• Annan relevant högskoleexamen och minst fyra års erfarenhet av arbete med energieffektivisering och energikartläggning eller energiledning
• Teknisk utbildning på gymnasienivå eller liknande yrkeshögskoleutbildning eller kvalificerad yrkesutbildning och minst fem års erfarenhet av arbete med energieffektivisering och energikartläggning eller energiledning
• Minst tio års erfarenhet av arbete med energieffektivisering och energikartläggning eller energiledning.

Personen ska därmed:

• Ha kunskap om att agera på ett oberoende och opartiskt sätt i sitt arbete.
• Kunna leda en energikartläggning i enlighet med dessa föreskrifter och tillhörande vägledningar vilket omfattar planering, koordinering, genomförande, dokumentering och rapportering.
• Ha förmåga att samla in, analysera och sammanställa information om energianvändning samt att utifrån denna information beräkna företagets energiprestanda och identifiera kostnadseffektiva åtgärder.
• Ha kunskap om mätning och uppföljning för att kunna analysera data och upprätta uppföljningsrutiner samt ta fram lämpliga nyckeltal för uppföljning av energianvändningen.
• Ha kunskap om energianvändning och energieffektivisering i byggnad, byggnader, verksamhet och transporter i olika typer av företag.
• Ha kunskap om energisystemets och energimarknadernas uppbyggnad samt ingående delar i tillräcklig utsträckning för att bedöma hur det kan påverka företagets energianvändning och de identifierade kostnadseffektiva åtgärderna.
• Ha kompetens för att kunna redovisa vad olika åtgärdsalternativ innebär för företagets energiprestanda, energisystemet samt energisystemets miljö och klimatpåverkan.
• Ha erfarenhet av att kommunicera och förmedla kunskap om energieffektivisering och energieffektiviseringsåtgärder
• Ha kunskap om företagsekonomi och finansieringslösningar för att kunna ta fram beslutsunderlag och investeringskalkyler för kostnadseffektiva åtgärder
• Löpande upprätthålla och utveckla sina kunskaper i energikartläggning och energieffektivisering.
  
  

Energi- eller miljöledningssystem

Om ert företag har ett certifierat energi- eller miljöledningssystem kan energikartläggningen genomföras inom det certifierade ledningssystemet och samtidigt uppfylla lagen om energikartläggning i stora företag.

Kravet är att det certifierade energi- eller miljöledningssystemet innehåller krav på energikartläggning motsvarande 6 § i lagen om energikartläggning i stora företag samt att tillhörande föreskrifter ska tillämpa ett certifierat ledningssystem enligt internationell ISO-standard, europeisk EN-standard eller svensk SS-standard eller motsvarande krav.

Energikartläggare som är godkänd i ett annat EU-land

En person som är godkänd att genomföra energikartläggningar inom andra EU-länder enligt Energieffektiviseringsdirektivet artikel 8 får även genomföra energikartläggningar i Sverige.

Kartläggare från andra medlemsstater ska registrera sig hos Energimyndigheten för att få genomföra kartläggningar i Sverige.

Energikartläggningens innehåll

Energikartläggningen kräver ett visst innehåll och görs enklast via ett antal steg för att komma fram till en representativ bild av företagets energianvändning.

Avgränsning av energikartläggningen

Endast företagets energianvändning i Sverige skall omfattas av kartläggningen. Även andra avgränsningar kan göras, till exempel där företaget inte har eget förfogande över energianvändningen, såsom inköpta transporter eller byggnadsenergin om företaget sitter i hyrda lokaler.

Identifiering av den totala energianvändningen

För att identifiera företagets totala energianvändning måste företagets verksamhet i sin helhet kartläggas. I kartläggningen måste all energianvändning ingå i sammanställningen, utöver de ovan nämnda avgränsningarna. Energianvändningen skall sedan även fördelas på olika energibärare såsom el, fjärrvärme, olika drivmedel och bränslen. Energianvändningen skall också fördelas på byggnader, verksamhetsenergi och transporter. Allt genom kvantifieringar med mätningar eller beräkningar. Enklast tar man hjälp av energileverantörer eller från energifakturor som grund.

Fastställande av den betydande energianvändningen

När man har den övergripande beskrivningen av företagets totala energianvändning kan företaget fastställa den betydande energianvändningen. Här görs prioriteringar där delar av den övergripande beskrivningen som inte bedöms vara betydande energianvändning avgränsas bort.

Genomförande av detaljerad energikartläggning

Det återstående som är kvar efter avgränsningar och gjorda prioriteringar från den övergripande beskrivningen är företagets betydande energianvändning, och därmed den del som skall ingå i den detaljerade energikartläggningen. Den detaljerade energikartläggningen skall resultera i förslag på kostnadseffektiva åtgärder för energieffektivisering och besparing av energi.

Sammanställning av energikartläggningsrapporten

Slutligen har vi en detaljerad energikartläggning med förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Tillsammans med den översiktliga beskrivningen av företagets totala energianvändning sammanställs allt i en rapport som skall sparas.

Rapportera in till Energimyndigheten

Det finns möjlighet att genomföra den detaljerade energikartläggningen etappvis under maximalt fyra år. Den första fyraårsperioden löper mellan 2016 - 2019. Uppdelningen av den detaljerade energikartläggningen bör åtminstone vara jämnt fördelat över de fyra åren, men kan göras under en kortare tidsperiod.

Om företaget gör sin första rapportering 2018 förkortas rapporteringsperioden och etapperna löper mellan 2017-2019.

• En årlig redovisning ska göras fram till att all betydande energianvändning har genomgått en detaljerad kartläggning. Hela energikartläggningen ska vara klar vid utgången av 2019 och slutredovisning ska ske första kvartalet 2020.

Rapportering till Energimyndighetens e-tjänst sker elektroniskt här.

När du behöver komma igång snabbt

Är du lite sent ute eller vet du inte hur du ska börja med energikartläggningen? Vi har tillsammans med Aktea sätt ihop tips på hur du kommer igång snabbt.

I juni 2015 gav regeringen Energimarknadsinspektionen och Svenska Kraftnät i uppdrag att införa en central informationshanteringsmodell med syftet att möjliggöra en elhandlarcentrisk modell. Den elhandlarcentriska modellen innebär att kunderna endast behöver ha kontakt med elhandelsföretaget till skillnad från idag då elkunden har kontakt med både elhandelsföretaget och elnätsföretaget.

Regeringsuppdraget

Regeringens utgångspunkt i uppdraget åt Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen är:

En tjänstehubb bör utformas så att hubben är ett nav för grundläggande processer och funktioner på elmarknaden och att dessa stöder en elhandlarcentrisk marknadsmodell enligt det regelverk som föreslås av Energimarknadsinspektionen. […] Vidare bör tjänstehubben även hantera information som hjälper kunderna att vara aktiva på marknaden och öka förtroendet på marknaden.

Regeringens vision är att tillgängligheten till information och det förenklade utbytet av information ska stimulera branschen, inklusive energitjänsteföretag, så att de kan erbjuda elkunderna nya lösningar inom exempelvis energieffektivisering eller flexibel förbrukning.

Elmarknadshubben

Elmarknadshubben är det nav för informationen som sänds mellan aktörerna på den svenska elmarknaden, en central informationshanteringsmodell. Hubben, som utvecklas och driftas av Svenska Kraftnät, är en databas som kommer att innehålla information om elanläggningar, elkunder, mätvärden för produktion och mätvärden för förbrukning.

För mer information om elmarknadshubben, se en förklaringsfilm från Svenska Kraftnät.

Elhandlarcentrisk marknadsmodell

I samband med införandet av Elmarknadshubben övergår även elmarknaden till att bli elhandlarcentrisk. Den elhandlarcentriska modellen innebär att elanvändare bara behöver ha kontakt med elhandelsföretaget som ska fakturera samtliga kostnader mot slutkund (för både elförbrukning och elnätsanvändning). Idag har elanvändaren kontakt med både elhandelsföretaget och elnätsföretaget.

Undantagen där elkunden har kontakt med det nätansvariga företaget är frågor som är direkt kopplade till det fysiska elnätet såsom t.ex. elavbrott samt anslutning av nya anläggningar till nätet.

Den centrerade rollen för elhandelsföretaget innebär också att elhandelsföretaget kommer att hantera in- och utflyttning liksom leverantörsbyten.

All data som är faktureringsgrundande kommer att finnas samlad i elmarknadshubben, men själva faktureringen kommer att hanteras från respektive elhandelsföretags eget system. 

2017 infördes en svensk lag om hållbarhetsredovisning. Lagen är baserad på EU-direktiv och innebär att hållbarhetsredovisning är ett krav för stora företag i Sverige. Den innefattar företag med fler än 250 anställda, en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor eller en nettoomsättning på över 350 miljoner. Här ingår förutom den privata sektorn statliga bolag, börsnoterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag samt offentliga verksamheter.

Vad skall redovisas?

En hållbarhetsrapport skall enligt de nya kraven innehålla information som behövs för förståelse av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av dess verksamhet i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

I rapporten ska företaget beskriva sin affärsmodell, väsentliga risker inom områdena samt de policys som finns för hantering av riskerna. Beskrivningen ska även omfatta uppföljning av dessa policys genom text samt presentation av centrala resultatindikatorer.

Lästips: EU:s taxonomi – detta behöver du som köper el veta

EU:s Green Claims Directive, som förväntas förhandlas färdigt och antas under 2025, kommer att reglera hur företag får marknadsföra sig med hållbarhetspåståenden inom EU. Direktivet kräver att miljöpåståenden som riktas till slutkunder ska underbyggas och verifieras i förhand, innan de används i marknadsföringen.

Ett miljöpåstående definieras som när ett företag påstår att deras produkt eller tjänst har liten eller ingen miljöpåverkan, eller att den är mer miljövänlig än andras. Företag kommer att behöva upplysa om undersökningar som gjorts för att beräkna minskad miljöpåverkan, visa livscykelperspektivet och eventuella målkonflikter.

Företag som bryter mot reglerna kan bestraffas med böter, uteslutas från upphandlingar eller fråntas offentligt stöd. De nya reglerna förväntas appliceras på företag tidigast i mitten av 2027 och senast i slutet av 2028.

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett EU-direktiv som syftar till att öka transparensen och jämförbarheten i företagens hållbarhetsrapportering. Det ersätter det tidigare direktivet NFRD och trädde i kraft i början av 2023. CSRD är en del av EU:s strategi för att främja hållbara investeringar och ansvarsfullt företagande, med målet att nå nettonollutsläpp till 2050. Direktivet innebär att hållbarhetsredovisningen ska hålla samma nivå som den finansiella rapporteringen, vilket medför ökade krav på standardiserade och jämförbara data.

En central del av CSRD är European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som utgör det nya gemensamma rapporteringsramverket för hållbarhetsredovisning. ESRS består av 12 standarder som täcker miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Dessa standarder kräver att företag rapporterar om sin strategi, affärsmodell, styrning och resurser relaterade till hållbarhetsfrågor, samt genomför en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera väsentliga hållbarhetsområden.
> Detta behöver du veta om ESRS

Det är viktigt att notera att CSRD:s påverkan sträcker sig bortom de direkt berörda företagen. Även underleverantörer, särskilt små och medelstora företag, kan indirekt påverkas då de kan behöva tillhandahålla hållbarhetsinformation till sina kunder som omfattas av direktivet. Detta kan innebära att även mindre företag behöver anpassa sig till de nya rapporteringskraven för att möta sina kunders behov. 
> CSRD:s hållbarhetskrav spiller över på underleverantörerna

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som syftar till att integrera mänskliga rättigheter och miljöskydd i företagens kärnverksamheter genom att kräva "tillbörlig aktsamhet" i hela leverantörskedjan. Företag behöver identifiera och förebygga risker för mänskliga rättigheter och miljön, samt utveckla strategier för att minska eller eliminera dessa risker.

Direktivet kompletterar CSRD och kräver handlingsplaner som går i linje med CSRD:s rapporteringskrav. Om företag inte följer reglerna kan de straffas med böter och tvingas betala för skador.

EU:s Energieffektiviseringsdirektiv, som infördes 2012 och senast uppdaterades 2023, syftar till att minska energianvändningen inom unionen. Det fastställer bindande mål för energieffektivisering, där medlemsländerna ska uppnå en kollektiv minskning av energikonsumtionen med 11,7 % till 2030, jämfört med prognoserna i EU:s referensscenario från 2020.

För Sverige innebär detta att energianvändningen ska vara 50 % mer effektiv år 2030 jämfört med 2005. Dessutom måste 3 % av ytan i byggnader ägda av offentliga organ renoveras till nära-nollenergibyggnader varje år, med undantag för kostnadseffektivitet.

Företag som använder mer än 24 GWh energi per år måste införa ett energiledningssystem senast i oktober 2027. De som använder mer än 2,8 GWh men saknar ett sådant system måste genomföra en energikartläggning.

Datacenter med en effekt över 500 kW måste rapportera sin energiprestanda och vattenanvändning. De med en effekt över 1 MW ska återanvända spillvärme för att minska miljöpåverkan.

Direktivet betonar även att energieffektivitet ska prioriteras i alla relevanta policy- och investeringsbeslut inom EU. 

Genom att följa dessa riktlinjer strävar EU efter att minska energiförbrukningen, öka försörjningstryggheten och minska klimatpåverkan.