Fler kunniga behövs för elektrifiering

Företagen är i stort behov av forsknings- och utvecklingspersonal inom områden som mjukvara, AI, batteriteknik och elektrifiering

Men kompetens saknas och behovet bedöms öka. Branschföreningen Installatörsföretagen bedömer exempelvis att det i dagsläget saknas över 15 000 elinstallatörer i Sverige. När det gäller vindkraftstekniker riskerar bristen på utbildad personal att försena utbyggnaden, varnar branschorganisationen Svensk Vindenergi. För en specialistkompetens som rotorblad-tekniker saknas det i dag helt utbildningar i Sverige och kompetensen flygs därför in från utlandet.

”Företagen är i stort behov av forsknings- och utvecklingspersonal inom områden som mjukvara, AI, batteriteknik och elektrifiering”, skriver IVA i 2021 års Forsknings- och utvecklingsrapport, där det också framgår att 43 procent av de tillfrågade företagen upplever att det blivit ”svårare” eller ”mycket svårare” att hitta personal inom forskning och utveckling jämfört med tidigare.

Efterfrågan styr

Myndigheten för yrkeshögskolan ger årligen tillstånd till nya utbildningar vid landets yrkeshögskolor. För att en utbildning ska få tillstånd att bedrivas måste det finnas en uttalad efterfrågan från arbetslivet. Arbetsgivarna förväntas ta aktiv del i utbildningarna genom en hög andel arbetsförlagt lärande, berättar Karin Åkerman, analytiker vid Myndigheten för yrkeshögskolan.

Det råder generellt sett brist på tekniker. Det kommer inte så många som det skulle behövas från gymnasiet

Elektrifieringen driver efterfrågan på kompetens för yrkeshögskolans energirelaterade utbildningar. Det behövs mer specialistkompetenser som rör de olika energislagen, för arbete med elnätet och för digitalisering knuten till elektrifieringen.

– Det råder generellt sett brist på tekniker. Det kommer inte så många som det skulle behövas från gymnasiet och det finns inte den typen av utbildningar inom högskolan. Yrkeshögskolan är perfekt för att utbilda till lite mer avancerade teknikerroller, säger Karin Åkerman.

Var bedömer ni att kompetensbehovet är mest akut?

– Det är svårt att säga, det är stort på flera håll. Men om jag ska våga lyfta något så är det utbyggnaden och förnyelsen av elnäten, den infrastrukturen måste ju finnas på plats för att vi ska klara en ökad elanvändning och det ska gå att koppla på de olika energislagen. Vi hör att det är svårt att få tag på personal för att jobba med detta, både tekniker och personal som kan vara ute i fält.

Var är det störst på sikt?

– När industrin på bred front står inför den här omställningen om några år kan det komma att innebära att vi måste utveckla vårt utbildningsutbud. Vi ser redan hur roller som underhålls- och automationstekniker går ihop, drivet av de nya möjligheter till smart underhåll som digitaliseringen medför. När det har kommit nya industrier inom exempelvis tillverkning och återvinning av batterier kommer det kanske att vara tydligare vilka kompetenser som krävs för det. Men vi tror att det utbildningsutbud som exempelvis redan finns inom automation, produktion och processteknik kan vara relevant för omställningen. Det som kan bli extra viktigt att satsa på är de kortare utbildningarna som passar bra för att kompetensutveckla befintlig arbetskraft.

Behov för stamnätet

Myndigheten för yrkeshögskolan tar inte på egen hand fram några utbildningar, det gör varje utbildningsanordnare. Däremot skriver myndigheten rapporter som visar på utbildningsbehovet inom olika branscher. 2020 publicerades en sådan områdesanalys för energisektorn.

Underhåll och utveckling av Sveriges stamnät nämns här som en tung faktor. I dag är det trångt på flera håll, och trängre blir det i takt med elektrifieringen. Att planera och bygga en ny ledning tar drygt tio år. Dessutom närmar sig merparten av de befintliga ledningarna slutet av sin beräknade livslängd. Förnyelsen av stamnätet kräver ett tillskott på 10–30 mil ledningar per år fram till 2050. Så mycket har inte byggts på årtionden.

Utöver att yrkeshögskolans utbildningar ska efterfrågas av respektive bransch ska myndigheten tillse att de har en lämplig regional placering. Utbildningarna ska finnas där jobben finns.

Det finns en enda utbildning i vattenkraft inom yrkeshögskolan, och den ligger i norra Sverige

Sveriges elkrafttekniska hjärta är Västmanland, och här finns redan flera yrkeshögskoleutbildningar.
För respektive energislag varierar behovet över landet, säger Karin Åkerman.

– Vattenkraft produceras främst i norra Sverige. Det finns en enda utbildning i vattenkraft inom yrkeshögskolan, och den ligger i norra Sverige. Vindkraften byggs ut i norr medan det sker repowering av befintliga verk i söder. Det påverkar utbildningsbehovet.

Det svenska elnätets sammanlagda längd är 55 200 mil, det vill säga motsvarande tretton varv runt jorden. Och utbyggnaden pågår hela tiden, utöver underhåll. Det innebär förstås omfattande arbete och tillgång till kompetent personal.
Läs mer om elnät och varför elhandel och eldistribution är uppdelade i Sverige (Vattenfalls hemsida).