Andelen el från variabla energikällor ökar i elnätet. För att vi ska kunna dra nytta av produktionen fullt ut krävs nya lösningar som exempelvis att kunna lagra energi i större utsträckning. Nya affärsmodeller behövs för att driva på utvecklingen, enligt Anna Wolf, tf vd på Power Circle, elkraftbranschens intresseorganisation för framtidsfrågor.
I dag klarar vi att reglera balansen i det svenska elsystemet med hjälp av vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. Men nu ökar elkonsumtionen i snabb takt samtidigt som vi får alltmer el från vind- och solkraft. Enligt Anna Wolf kommer vi att behöva dubbelt så mycket el i Sverige någon gång efter 2040 jämfört med i dag.
Det är inte säkert att vår vattenkraft räcker för att balansera behovet, särskilt som vi också går mot en mer variabel förnybar produktion
– Det är inte säkert att vår vattenkraft räcker för att balansera det behovet, särskilt som vi också går mot en mer variabel förnybar produktion där vi både behöver kunna lagra energi och anpassa vår elanvändning, säger Anna Wolf.
För att vi ska kunna säkra framtidens elförsörjning måste vi ha ett systemtänk menar Anna Wolf. Där är såväl energilager som energieffektiviseringar, ökad nätkapacitet och mer flexibilitet i elanvändningen viktiga pusselbitar.
– Vi har en massa resurser för att möta de olika behoven, men komplexiteten är stor och knäckfrågan är hur den ska hanteras. Generellt skulle jag säga att användarflexibilitet lämpar sig bäst för att spara el under kortare tid medan olika lagringslösningar behövs för längre perioder.
Pumpkraft klarar stora mängder
Användarflexibilitet kan till exempel handla om att skjuta på elbilsladdning eller uppvärmning några timmar för att kapa toppar och bibehålla balansen i elsystemet. Behöver man spara energi någon dag eller två kan batterier vara ett bra val.
Pumpkraft har inte varit lönsamt i Sverige, men nu satsas det eftersom man sett att tekniken kan användas i befintliga gruvor
– Men för att hantera längre variationer än ett par dagar behövs väldigt stora energilager och då blir batterier för dyrt, vilket gör att vi behöver andra lösningar. Vätgas eller pumpkraft är två alternativ som finns redan i dag.
Tekniskt sett är det inga problem att bygga just vätgas- eller pumpkraftanläggningar enligt Anna Wolf. Redan nu driver ett par svenska företag pilotprojekt med pumpkraft under jord i nedlagda gruvor. Tekniken går ut på att vatten från ett magasin på låg höjd pumpas upp till ett på högre höjd när eltillgången är god. När tillgången tvärtom minskar leds vattnet åter ner till det lägre magasinet genom en elgenererande turbin. I Hohenwarte, Tyskland, har Vattenfall ett pumpkraftverk (se bild här intill).
– Tidigare har pumpkraft inte varit lönsamt i Sverige, men nu satsas det eftersom man sett att tekniken kan användas i befintliga gruvor. Det finns också fler marknader i dag där flexibilitetslösningar kan generera inkomst.
Nya affärsmodeller krävs
Den stora utvecklingen inom energilagring på senare år handlar bara delvis om nya tekniker. I stället är det andra faktorer som spelat större roll och flera av dem är kopplade till litiumjonbatterier. Samtidigt som batterierna blivit betydligt billigare har de också blivit mindre och lättare tack vare elbilssatsningar inom fordonsindustrin. Företag som Northvolt har dessutom gjort mycket för en cirkulär process där batterierna kan återanvändas och återvinnas. Anna Wolf spår därför att just bilbatterier kan komma att spela en viktig roll som energilager inom några år.
I framtiden kan vi teoretiskt sett få ut Sveriges hela effektbehov under en kortare period från batterierna i fordonsflottan
– Vi ser stora möjligheter med Vehicle to Grid, en teknologi som innebär att elbilsägare kan sälja el från sina bilbatterier till elbolagen vid behov. I framtiden kan vi teoretiskt sett få ut Sveriges hela effektbehov under en kortare period från batterierna i fordonsflottan. Frågan är bara hur folk ska få betalt och vem som ska sköta ett sådant system.
I vårt whitepaper här nedan kan du läsa om hur Vattenfall kan bygga laddlösningar samt att äga och förvalta dem. 
Anna Wolf menar att det framför allt är avsaknaden av anpassade affärsmodeller som bromsar implementeringen av nya lösningar. Det behövs bland annat fler ekonomiska incitament och garantier till företag som gör kostsamma investeringar.
– Pumpkraft är ett exempel på en stor investering som kräver långsiktig lönsamhet, men just nu är det väldigt osäkert hur styrmedel och elpriser kommer att se ut i framtiden. Tariffstrukturen för elnätet behöver också ses över. Om den rörliga delen av elkundernas kostnader blev större skulle det bli mer lönsamt för dem att vara flexibla, säger Anna Wolf.
