Vågen av elektrifiering som sveper över Sverige kommer att sätta elnätet under hård press. En snabb utbyggnad efterfrågas – men kanske är det decentraliserade lösningar som är framtiden.
När samhällsfunktioner, transport och industri vill byta fossila bränslen mot el kommer både Sveriges elanvändning och effektbehov att öka stort, visar en rapport från North European Energy Perspectives Project, NEPP. Detta trots att många sektorer bedriver ett omfattande arbete med energieffektivisering.
Effektbristen i det svenska elnätet har rapporterats brett i media under det senaste året. I höstas aviserade Vattenfall att man kommer investera 1,8 miljarder de kommande fem åren i att uppgradera elnätet i den redan pressade huvudstadsregionen, ett projekt kallat ”Kapacitet Stockholm”.
Ett alternativ till stora anläggningar
För att klara av att tillgodose elbehovet krävs såväl ökad produktion som en utbyggnad av elnätet, skriver Energiföretagen. Baserat på rapporten från NEPP ser man framför sig tre scenarion som kan möjliggöra övergången till fossilfri el:
- Förnybart centraliserad: förnybar elproduktion, företrädesvis stora elproduktionsanläggningar.
- Förnybart decentraliserad: förnybar elproduktion, med större andel mer kundnära elproduktion.
- Förnybart och kärnkraft: både förnybar elproduktion och livstidsförlängd kärnkraft.
Källa: Energiföretagen.se
Den andra punkten i listan är speciellt intressant. Ny teknik, som till exempel solceller och batterilager, blir allt mer tillgänglig och kostnadseffektiv. Det möjliggör för individuella aktörer att producera sin egen el – och lagra eller sälja den som man önskar – något som kan vara en nyckel till att möta framtidens elbehov.
Läs mer: Så fungerar effektbalans
Ett paradigmskifte i Sverige
Staffan Movin vid KTH Executive School och Patrik Nilsson, tidigare vd för energibolaget Kamstrup, menar att det parallellt med ett ökat behov från det centraliserade elnätet ”pågår ett paradigmskifte där en allt större del av elproduktionen sker decentraliserat hos företag och privatpersoner”.
– Vi ser exempel på hela stadsdelar där bostadsrättsföreningar utvecklar egna flexibla elsystem som ger användare och producenter nya möjligheter att använda energin smartare, skriver Movin och Nilsson i en debattartikel från juli 2019 på Ny Tekniks sajt.
Ett sådant exempel är Hammarby Sjöstad i Stockholm, som strösslat rikligt med solpaneler på stadsdelens hustak – och inlett planeringsarbetet för en egen solcellspark. Målet är att bli en klimatneutral stadsdel redan om tio år.
Det våras även för så kallade passivhus, alltså hus som är extremt energisnåla, och ifjol inleddes byggandet av Sveriges första klimatpositiva hus i Västerås. Förutom att medvetet välja bort fossila byggmaterial som cement och plast är även tanken att husen ska tillföra mer energi än vad som krävs för uppvärmning och drift. Överskottet ska sedan kunna användas för att till exempel ladda elbilar – eller delas med intilliggande fastigheter.
