I år träder flera nya EU-direktiv i kraft. Målet är att stärka företagens hållbarhetsarbete och skapa en mer jämförbar och kvalitativ hållbarhetsrapportering. Vi reder ut vad några av de centrala begreppen betyder och vad de innebär.
CSRD
CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är ett nytt regelverk som börjar gälla för större företag redan i år. CSRD är en del av EU:s hållbara tillväxtstrategi och målet med direktivet är att skapa en mer omfattande, jämförbar och kvalitativ hållbarhetsrapportering. CSRD lägger ett stort ansvar på företag att noggrant granska och förbättra sina relationer med underleverantörer och kunder för att säkerställa att hela värdekedjan uppfyller de nya hållbarhetskraven. Direktivet innebär också att hållbarhetsrapporteringen blir en integrerad del av förvaltningsberättelsen, vilket skapar en tydligare koppling mellan finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.
Thomas Olsson förklarar CSRD i Energy Plaza podcast
ESRS
ESRS, European Sustainability Reporting Standards, antogs av Europakommissionen 31 juli 2023 och är den nya EU-standarden för hållbarhetsrapportering för stora företag. Syftet är att öka transparensen och jämförbarheten av hur företag påverkar människor och miljö men också hur verksamheten påverkas av hållbarhetsfrågor.
Hur hänger CSRD och ESRS ihop? Jo, CSRD bestämmer att hållbarhetsinformation ska redovisas och ESRS beskriver vad och hur den ska redovisas.
CSDDD
CSDDD, eller CS3D som det också kallas, står för Corporate Sustainability Due Diligence Directive. Det är ett komplement till CSRD som ska skärpa ansvaret för mänskliga rättigheter och miljöomsorg längs hela värdekedjan för företag som verkar i EU. CSDDD ger stora företag bland annat en skyldighet att säkerställa att deras affärsmodell och strategi är förenliga med målet i Parisavtalet, att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och att det inte sker några brott mot de mänskliga rättigheterna i någon av företagets värdekedjor. Vid regelbrott kan nationella myndigheter utdöma böter på upp till 5 procent av ett företags globala omsättning.
CSRD, CSDDD och ESRS träder i kraft:
- 2024 för större företag som redan i dag omfattas av Non Financial Reporting Directive, NFRD.
- 2025 för stora företag som tidigare inte omfattats av NFRD.
- 2026 för börsnoterade små och medelstora företag
- 2029 för icke-europeiska företag som har en filial med stor omsättning inom EU.
EED
EED, Energieffektiviseringsdirektivet, är en reglering som syftar till att minska energianvändningen inom EU. Direktivet innebär att Sverige, tillsammans med de flesta andra medlemsstaterna, behöver uppnå energibesparingar på cirka 12 procent till 2030. Dessutom måste tre procent av ytan i byggnader ägda av offentliga organ renoveras till nära-nollenergibyggnader varje år. Medlemsstaterna får själva välja hur de ska uppnå kraven. Direktivet innebär också att företag som använder mer än cirka 24 GWh måste införa ett energiledningssystem, det vill säga ett system för att kontrollera, styra och förbättra sin energianvändning. Företag som saknar energiledningssystem, men som under de senaste tre åren använt mer än ca 2,8 GWh (10 TJ) måste genomföra energikartläggning.
På 10 min går Hans Dahlin igenom det viktigaste uppdateringarna i energieffektiviseringsdirektivet
Scope 1, 2 och 3
Scope 1, 2 och 3 är klassificeringar för att identifiera utsläppskällor. De används ofta inom ramen för företagets växthusgasrapportering och hjälper till att identifiera var utsläppen kommer ifrån. Begreppen Scope 1, 2 och 3 används både inom ESRS och i GHG-protokollet, Greenhouse Gas Protocol, som är en internationellt accepterad standard för hur företag och organisationer ska mäta och rapportera sina växthusgasutsläpp.
- Scope 1-utsläpp: Direkta utsläpp, till exempel utsläpp från förbränning av fossila bränslen i företagets anläggningar, fordon och annan utrustning eller förbränning av naturgas för uppvärmning och utsläpp från företagets egna fordon.
- Scope 2-utsläpp: Indirekta utsläpp som kommer från företagets förbrukning av köpt elektricitet, värme, kyla och ånga. Dessa utsläpp genereras vid produktionen av den energi som sedan används av företaget.
- Scope 3: alla indirekta växthusgasutsläpp som uppstår i företagets värdekedja, men som inte kontrolleras direkt av företaget. Det kan vara utsläpp från leverantörer eller användning av produkter, och kan stå för 65–95 procent av den totala klimatpåverkan hos företagen.
EPD
En EPD, Environmental Product Declaration, är en miljövarudeklaration baserad till största del på en livscykelanalys. Det är ett oberoende verifierat dokument, grundad på ISO 14025, som ger transparens och jämför information om produkters och tjänsters miljöpåverkan. Den används brett inom många olika branscher och på de flesta marknader världen över, både i företags hållbarhetsredovisningar och för att kommunicera produkters miljöprestanda till kunder och andra intressenter.
