VF_clock_rgb 2020-04-29 Lästid: 3 min
EnergiteknikHållbarhet och socialt engagemangklimatsmart

Väderprognosen styr värmen i allt fler hus

Uppvärmningen av bostäder är en stor post på världens energiräkning – men det finns knep att ta till för att minska energiåtgången. Ett är styrning med hjälp av väderprognosen.

Väderprognosbaserad styrning av uppvärmningen kräver ett automatiserat system som tar hänsyn till hur fastigheten påverkas av inte bara utetemperaturen utan också solinstrålning och vind. Även andra faktorer kan spela roll, till exempel antalet hyresgäster och vilket ventilationssystem som finns installerat. Systemet tar även hänsyn till fastighetens värmelagrande förmåga i relation till kommande väderlek.

Rätt använd ska prognosstyrningen kunna ge jämnare inomhustemperatur, och spara energi genom att den tar bättre vara på solvärme och den värme som finns lagrad i byggnaden. På årsbasis kan ett prognosstyrningssystem spara 10–15 procent av energiåtgången i en byggnad.

På den svenska marknaden började tjänster kring prognosbaserad värmestyrning att dyka upp för mer än 20 år sedan –  redan på 1970-talet började modeller utvecklas i Sverige. De har inte fått något högljutt genombrott, men funktioner som baseras på idén kryper in i styrsystemen allt mer, vartefter de blir mer digitala och beräknande överlag.

Ett system – många variabler

Tekniken installeras av en partner med expertkompetens. Installationen innebär ofta en engångskostnad, medan prognoserna levereras enligt en prenumerationsmodell.

Väderprognosdata kan komma från meteorologiska institut, såsom SMHI, men begreppet prognosbaserad styrning används inte enhetligt. Bland de system som inte styrs med verkliga prognoser kan vissa ändå utnyttja lokala givare som visar hur mycket det blåser just nu, eller hur mycket solen skiner, och anpassa värmetillförseln därefter.

Grundidén är att hus har en ”termisk tröghet” så att det ska vara lätt att stänga av elementen redan innan det har blivit varmt ute. Detta trots att boende ofta blir bekymrade om elementen är kalla.

Enligt International Energy Agency, IEA, stod uppvärmningen av bostäder för omkring 50 procent av världens totala energiförbrukning under 2018 – och för 40 procent av världens utsläpp av koldioxid. Det råder inga tvivel om att det i hållbarhetsarbetet finns stor potential på det här området.

Läs även: EU kan fördubbla miljömiljarderna – ren energi nytt mål

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.