Med flera miljarder kronor i årlig budget och tusentals miljöprojekt är EU-programmet Life en grundsten för vår miljöomställning. Nästa sjuårsperiod, med start 2021, ska övergången till ren energi bli ett eget målområde.
Runt 5 miljarder kronor per år har EU delat ut den senaste sjuårsperioden inom Life; EU:s stödprogram för miljön och klimatet. Programmet har funnits sedan 1992 och dess rötter sträcker sig tillbaka till 1970-talet. Från nästa år har EU-kommissionen föreslagit att beloppet ökas till uppåt 8 miljarder kronor per år – och EU-parlamentet vill höja det till över 10 miljarder, alltså en fördubbling1.
Nytt blir också att ett delprogram kallat ”Övergång till ren energi” byggs in i Life. Life har hittills bestått av delområden varav det största har rört miljö och resurseffektivitet, och det näst största har handlat om natur och biologisk mångfald. Inom resurseffektivteten har det funnits energiprojekt även tidigare, men med införandet av det nya specifika delprogrammet får energin en ännu tydligare plats inom Life.
Ökade värdet av slammet
I en överblick över svenska projektutfall inom Life beskrivs bland annat ett projekt kallat SludgeisBiofuel, som visade att biomassaavfall effektivt kan torkas och processas för utvinning av energi och fosfater. Det drevs i Sverige av Finlandsbaserade teknikföretaget Outotec. Vad gäller fastigheter listas exempelvis projektet Suncool, där solenergi tas till vara för att generera kyla i fastigheter med värmepumpar.
”Life bidrar också till EU:s åtaganden inom Parisavtalet om klimatförändringar, energiunionen och den energi- och klimatpolitiska ramen till 2030 och de långsiktiga målen för minskning av koldioxidutsläppen. Det överensstämmer också med EU:s ambition att bli en global ledare inom förnybar energi”, skriver EU-kommissionen i sitt förordningsförslag.
Stort bakom kulissen
Det kan först tyckas konstigt att EU:s stora finansieringsprogram, exempelvis Life med sina hittills 5 miljarder kronor om året från EU-kassan för miljön och klimatet, inte är mer kända för allmänheten. Men största delen av pengarna hanteras ute i medlemsländerna, som dessutom skjuter till egna pengar, och de många projekten kan sinsemellan se väldigt olika ut.
För allmänheten kan det vara svårt att få en överblick – och för en enskild medverkande, till exempel ett företag, kanske inte just EU-kommissionen ser särskilt närvarande ut i projektet när det väl rullar.
Tänkt som bro
EU ser Life som sin bro mellan forskning och vardag – stödet för att omsätta forskningsinsikterna i verklighet. På forskningssidan finns annars finansieringen genom ramverket Horizon, och när det gäller allmänna stödprogram finns exempelvis de gigantiska jordbruks- och strukturfonderna.
Historiskt kan Lifes rötter spåras tillbaka till en serie insatser för fågelartsbevarande på 1970-talet.
Svenska Naturvårdsverkets ingång till Life finns här.
1Siffrorna är omräkningar till aktuell växlingskurs.
