Det nya CSRD-direktivet, som gradvis kommer att införas från räkenskapsåret 2024, innebär betydligt högre krav på företagens hållbarhetsrapportering. Upptäck hur dessa förändringar kommer att påverka ditt företag och varför det är viktigt att vara medveten om de nya riktlinjerna.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är en ny reglering som kommer att påverka ditt företags hållbarhetsarbete genom att ställa högre krav på hållbarhetsrapporteringen. En av de viktigaste aspekterna av CSRD är att det innebär en utvidgning av kraven på rapportering, inte bara för scope 1 och 2-utsläpp utan även för scope 3. Detta är betydelsefullt eftersom scope 3-utsläpp ofta står för en stor del av en organisations totala utsläpp (klimatpåverkande utsläpp). Detta innebär att företagen behöver ha hög datakvalitet och goda rapporteringsprocesser för att kunna möta de nya kraven.
> Förstå skillnaden mellan Scope 1, 2 och 3
Standardiserat och jämförbart – högre krav på underleverantörer
Med CSRD kommer hållbarhetskommunikationen att flyttas från att bara beskriva hållbarhetsarbetet till att faktiskt mäta resultaten på ett standardiserat sätt. Detta kommer att göra det lättare för investerare att jämföra företagens prestationer inom hållbarhet, vilket kan ha en betydande inverkan på företagens tillgång till kapital. CSRD kommer också att underlätta för företag som väljer att granska underleverantörers hållbarhet och därmed ställa höga krav utifrån ett scope 3-perspektiv.
Hot och möjligheter
Företag som omfattas av CSRD kommer att behöva ta itu med ett antal viktiga frågor. De måste till exempel undersöka om de har tillräckligt med information för att kunna rapportera enligt de nya kraven och om den information som de presenterar är i linje med deras hållbarhetsstrategi. De måste också fundera över vilka åtgärder som behöver vidtas för att genomföra en hållbarhetsomställning och se till att de har rätt personer involverade i CSRD-arbetet för att säkerställa kvalitet och förankring.
Små- och medelstora företag som fungerar som underleverantörer kan möta utmaningar när det gäller att uppfylla kraven på hållbarhetsprestation, inklusive energikonsumtion och scope 3-utsläpp. Men att implementera hållbarhetsstrategier i enlighet med CSRD kan också innebära möjligheter för underleverantörer att differentiera sig från konkurrenter och attrahera kunder som har krav på att göra affärer med hållbara företag.
Vilka omfattas av kraven och när börjar de att gälla?
CSRD-direktivet kommer att införas stegvis, baserat på företagens storlek, med start från räkenskapsåret 2024. De första rapporterna förväntas bli tillgängliga 2025. Genom en fyra-stegsplan kommer allt från företag som redan omfattas av tidigare direktiv för icke-finansiell rapportering, till icke-europeiska företag med stor omsättning inom EU, att successivt inkluderas i direktivet.
Etapp 1: År 2025 ska företag som redan omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering rapportera om räkenskapsåret 2024.
Etapp 2: År 2026 ska stora företag som för närvarande inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering rapportera om räkenskapsåret 2025.
Etapp 3: År 2027 ska noterade små och medelstora företag (ej mikroföretag), små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag för försäkring rapportera om räkenskapsåret 2026.
Etapp 4: År 2029 ska icke-europeiska företag med en nettoomsättning på över 150 miljoner euro inom EU och med minst ett dotterbolag eller en filial i EU som överskrider vissa tröskelvärden rapportera om räkenskapsåret 2028.
Energy Plaza Podcast: Vad handlar CSRD om?
En ny era för hållbarhet och transparens
Införandet av CSRD-direktivet markerar en ny era för hållbarhetsrapportering inom EU. Med dessa nya standarder kommer företag och organisationer att tillhandahålla mer omfattande och jämförbar information om deras påverkan på människor, miljö och klimat.
Faktaruta:
| Syfte | Att säkerställa att företag rapporterar effekterna av deras sociala och miljömässiga aktiviteter |
| Bakgrund | En utveckling av det nuvarande ramverket NFRD, som ansågs för vag och otydlig |
| Målsättning | Att öka jämförbarheten och höja kvaliteten på den information som rapporteras |
| Omfattning | Närmare 50 000 företag, inklusive stora, medelstora och små företag |
| Stora företag | Uppfyller två av tre kriterier: >250 anställda, ≥40 miljoner euro i nettoomsättning, ≥20 miljoner euro i tillgångar |
| Små och medelstora företag |
Börsnoterade på EU-reglerade marknader (europeiska och utomeuropeiska) |
| Krav | Rapportering enligt EU-standarder, rapportering av klimatpåverkan, tredjepartsgranskning, digital rapportering i XHTML-format |
| Rapporteringstid | Stora företag: från räkenskapsåret 2024 (rapportering 2025); Små och medelstora företag: från räkenskapsåret 2026 (rapportering 2027) |
| Ikraftträdande | 1 januari 2024 |
| Konsekvenser | Bättre riskhantering, ökad transparens, stärkt företagsrykte, möjliga böter och sanktioner vid bristande efterlevnad |
| Fördelar | Förbättrad konkurrenskraft, attraktion av investerare, stimulerad innovation, lättare att attrahera kapital, möjlighet att utveckla nya produkter och tjänster |
