De kommande tio åren satsar Svenska Kraftnät 60 miljarder kronor på att bygga ut och rusta upp stamnätet. Men prioriterar man rätt och kommer satsningen i tid? Så här svarar Viktoria Neimane, chef för anläggningsoptimering på Vattenfall Eldistribution.
Den gröna omställningen gör att Sveriges elbehov kommer att öka rejält de närmaste åren. Industrins och fordonsflottans elektrifiering är exempel på sådant som driver på utvecklingen. Även etableringen av energikrävande verksamheter, främst datahallar, ställer krav på ökad eltillgång. Samtidigt sker stora förändringar på elproduktionssidan.
– Elproduktionen har minskat och kommer att minska än mer i söder, medan utvecklingen är den motsatta i norr, säger Viktoria Neimane, chef för anläggningsoptimering på Vattenfall Eldistribution.
Kärnkraftsproduktionen går ned
Vid årsskiftet stänger Ringhals 1. Även Ringhals 2 och två av tre kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn har sedan tidigare tagits ur drift. Parallellt pågår en stor utbyggnad av vindkraften, främst i Norrland. Exempelvis bygger Vattenfall just nu sin hittills största landbaserade vindkraftpark i Åsele och Lycksele kommuner.
Utvecklingen mot en ökad elektrifiering av industrin och transportsektorn är positiv ur miljö- och klimatsynpunkt. Men eftersom det mesta av elen produceras i norr är transmissionsnätet en nödvändig förutsättning för den gröna omställningen. För att kunna leva upp till kraven på en stabil elförsörjning även i framtiden har Svenska Kraftnät tagit fram en plan för hur stamnätet ska rustas och byggas ut de kommande 10–20 åren.
– Absolut viktigast i satsningen är investeringspaketet NordSyd. Det ska säkerställa överföringen av el från landets norra delar, där vi har ett överskott, till södra Sverige.
Utöver NordSyd är ett antal planerade förstärkningar runt Stockholm mycket viktiga. Där märks kapacitetsbristen redan nu, enligt Viktoria Neimane.
– Historiskt har vi kunnat ansluta kunder snabbt och utan problem men i dag ser omvärlden annorlunda ut. Elnäten inom vissa områden, framför allt Uppsala och Stockholm, är hårt ansträngda. Vi räknar med att bostadsbyggandet kan fortsätta som vanligt, men nyanslutningar av nya industrikunder, särskilt elintensiva, kan ta längre tid.
Flexibilitet kan minska besvären
Samtidigt som både Svenska Kraftnät och Vattenfall jobbar intensivt med nätförstärkningar, testas nya flexibilitetslösningar för att skapa mer utrymme i nätet när läget är ansträngt. Stora kunder erbjuds exempelvis möjlighet att sänka sin konsumtion eller öka sin produktion mot ersättning.
Prioriterar Svenska Kraftnät rätt eller borde de göra något annorlunda?
– Vi tycker att de prioriterat i stort sett rätt. Samtidigt finns många faktorer som skapar osäkerheter och som gör det svårt att planera. Till exempel vet vi inte hur mycket vindkraft som kommer att produceras och var den kommer hamna, hur många nya energikrävande kunder som kommer behöva anslutas till regionnätet eller vilka stora elektrifieringsprojekt inom industrin som kommer att realiseras.
Tillståndsprocesser en nyckel
Möjligen, menar Viktoria Neimane, hade man kunnat tidigarelägga några av de viktigaste satsningarna. Stora förändringar har visserligen skett på kort tid, men av dem har flera varit kända länge. Det gäller bland annat den minskade produktionen av kärnkraftsel i söder och den massiva utbyggnaden av vindkraften i norr.
– Men det tar lång tid att bygga i stamnätet, det vet vi. En sak man behöver jobba mer med för att det ska gå snabbare är nätkoncessionerna, det vill säga de tillstånd som krävs för att bygga högspänningsledningar.
Ofta överklagas förslag om nya luftledningar av bland andra markägare och kommuner. Det bidrar till utdragna beslutsprocesser och långa ledtider.
– Om vi ska nå klimatmålen krävs en större politisk förståelse där man antar ett systemperspektiv utifrån samhällsnytta. Vi måste hjälpas åt för att viktiga ledningsbyggen, både på stam- och regionnäten, ska kunna komma i gång, säger Viktoria Neimane.
Vill du veta mer om Sveriges elnät? Klicka här
